Tänk på detta när ni röstar på moderaterna.

Smutskastningslistan mot moderaterna i förekom redan i förra valet och brukar återkomma med jämna mellanrum. Då letade jag efter litet info och hittade information som idag inte finns kvar men eftersom jag hittade mitt eget bemötande från 2006 här på FL kopierar jag in det jag svarade då. Kommentarerna är dock inte mina utan är de jag då hittade på nätet (hoppas ni hänger med....)

Mot allmän olycksförsäkring i arbetet 1916"
FEL! Det fanns ingen proposition om olycksförsäkring detta år. Och hur skulle det kunna ha gått till, mitt under brinnande krig?

Mot allmän och lika rösträtt 1918
FEL! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. År 1918 handlade det om den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare). När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.

Mot 8 timmars arbetsdag 1919
RÄTT! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Följden blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig.

Mot dödsstraffets avskaffande 1919
Det är mycket möjligt, ja.

Mot kvinnlig rösträtt 1921
FEL! Högern var inte mot införande av kvinnlig rösträtt. (Det fanns enskilda högermän som var det, men det fanns motståndare i andra partier också.) Beslutet togs utan votering i riksdagen den 24 maj 1919.Beslutet togs 1919, men första valet där kvinnor fick rösta var 1921.

Mot allmänna folkskolan 1927
Den allmänna folkskolan infördes redan 1842. Vad du menar måste vara att de reformer som genomfördes var andra än de som högern föreslog. Det skulle vara som att säga att (m) var mot friskolor om de röstade för ett eget förslag för reglering om friskolor än det som regeringen lägger som proposition.

Mot statsstöd till sjukkassan 1931
FEL! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.

Mot statsstöd till a-kassorna 1934
RÄTT! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter.

Mot två veckors semester 1938
RÄTT! Högern menade att detta var något för arbetsmarknadens parter att bestämma. (samma gäller senare liknande beslut, nedan)

Mot sänkt rösträttsålder 1941
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.) Vill också notera att det var samlingsregering år 1941.

Mot fria skolmåltider 1946
Någon lag -- således riksdagsbeslut -- om fria skolmåltider har inte heller funnits, utan de har hela tiden bekostats kommunalt. 1937-65 utgick ett statlig bidrag till skolmåltiderna.

Mot allmän sjukförsäkring 1946
FEL! Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.

Mot allmänna barnbidraget 1947
FEL! Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls enhälligt av riksdagen

Mot tre veckors semester 1951
Se 1938.

Mot fri sjukvård 1953
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.

Mot ATP 1959
RÄTT! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt den s.k. premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare pensionssystem.

Jag konstaterar att smutskastningslistan den här gången var kortare än vanligt, det kommer kanske en del tre om ett tag?

Om du är för ung för att minnas mandatperioden 91-94 så är du garanterat för ung för att minnas avskaffandet av kreditrestriktionerna i mitten på 80-talet. (s) lättade på dem vilket i grunden var ett bra beslut men vad man glömde bort var att samtidigt göra något åt avdragsrätten för räntor. Effekten blev en kreditgivningsbubbla som sprack 1990 då finansbolaget Nyckeln gick i konkurs. Därefter gick det spikrakt neråt.

Jag minns finansminister Allan Larssons uttalande från valrörelsen -91 om att han "såg ljuset i tunneln" apropå ekonomin men det var rimligen ljuset från ett mötande tåg i så fall: Sommaren -91 förlorade 1000 människor om dagen sina jobb. Givetvis störtdök ekonomin. Att tro något annat eller att tro att regeringen Bildt var orsak till detta vore mer än lovligt naivt. Däremot använde (s) det som argument i kommande valrörelser. Ingvar Carlsson medgav själv i en TV-intervju att han var medveten om att krisens orsak låg i (s) 80-talspolitik (och medgav därmed indirekt att han medvetet ljugit i flera valrörelser)

Att vända ett lands ekonomi är inget man gör i en handvändning. Det tar tid och en mandatperiod på tre år räcker inte för att verkligen visa resultat. Ändå hände mycket positivt under de här åren. Friskolereformen, avregleringen av telemarknaden, lagen som stöd och service för handikappade t.ex. Sommaren -94 var det 1000 människor om dagen som fick nya jobb. Uppgången fanns där men det tog förstås tid innan den avspeglade sig i statsfinanserna.

I valrörelsen -94 påstod Ingvar Carlsson att de skulle sanera statsfinanserna genom att bara spara in på 3,7 miljarder (en siffra som f.ö. mer eller mindre på pricken motsvarade vad man i samma valrörelse påstod att vårdnadsbidraget kostade) och att det minsann inte skulle drabba någon fattig. De borgerliga gick till val på budskapet att saneringen av statsfinanserna skulle ta en mandatperiod och att man skulle behöva spara ca 100 Mdr kronor innan man kom i balans igen.

(s) vann valet och satte igång med budgetsaneringen som krävde besparingar på ungefär just de där 100 Mdr som Anne Wibble hade talat om men vars budskap inte var populärt i en valrörelse. På vägen sänkte man f.ö. barnbidragen men de kanske inte betalas ut till fattiga...?

Den krisen var dock helt intern för Sverige. Kreditbubblan var skapad här och hanteringen av bankkrisen sköttes så bra att USA tog hjälp av Bo Lundgren när de skulle hantera sin finanskris nu för ett par år sedan. Skattebetalarna gjorde ju i slutändan vinst på statens natering av bankkrisen -93. Den senaste finanskrisen däremot har varit global i och med att USA är en så viktig aktör på världsmarknaden. Därmed kan vi jämföra Sverige med andra länder under den senaste krisen och då visar det sig att vi har klarat oss mycket bra och möjligen bäst av alla. Anders Borg har gjort ett strålande jobb med att hålla i statsfinanserna.

För övrigt vill jag hänvisa till inlägg #10

En stor förklaring är att man har synliggjort den arbetslöshet som tidigare doldes i sjukförsäkringen och förtidspensioneringar.

 

För övrigt hänvisar jag till inlägg #10

Fackavgifter? Regeringen beslutar inte om fackavgifter. Om det inte fanns bättre argument att stoppa in i listan så var den synnerligen tunn.

Reglerna säger att svåra sjukdomar skall ge förlängd eller permanent sjukpenning. Att FK i vissa fall är lika smidiga som en elefant med artros är en annan sak men reglerna skall inte tvinga ut svårt sjuka i arbetet,

Bonusar är bra, rätt använda. Det innebär nämligen att man har en rörlig lön som kan sänkas i dåliga tider. Det går inte att göra med en fast lön.

Ja, även rika fick skattesänkningar. Man har sänkt skatterna rejält för alla som arbetar då det verkar som om bara Alliansen numera kommer ihåg att arbete är grunden för all välfärd och att vi då måste uppmuntra till arbete. Om man inte kan uppmuntra arbete för att man är rädd för att rika kan få sänkt skatt kommer välfärdssystemen att haverera på sikt,. inte minst när äldrevården kommer att ställa allt större krav.

För övrigt hänvisar jag till inlägg #10

Hänvisar till inlägg #10 som inte är synligt sedan länge i ett platt forum....

Som jag visade i inlägg #10 är det mesta ren lögn eller så vinklat att det är att likställa med ren lögn. Då är det smutskastning.

Ett stort antal av punkterna var totalt fel och därmed blir de även enligt "En god vän"s definition lögn. Är det lögn är det smutskastning.

Tydligen ser "En god vän" inget problem med detta utan accepterar att ändamålet helgar medlen. Jag håller i så fall inte med. Om man inte kan argumentera sakligt har man svaga argument hävdar jag.

När vi nu dessutom har sett att listan i så hög utsträckning är rena lögner hoppas jag att det innebär att de som läst den här tråden aldrig skulle få för sig att sprida den vidare, t.ex. inför nästa val. Eller...?