ammar min tvååring, är jag konstig?!

Jo, det har massor med saken att göra eftersom ett lands kultur och sedvänjor oftast omfattar även överklassen.

Att amma om man vill kan säkert vara bra men att amma en tre, fyra eller femåring tror jag inte alls är särskilt bra.

Den naturliga amningslängden för en modern människa i dagens Sverige är inte 2-6 år. Vart har du fått det ifrån?

Jag kan säga att för mig finns det absolut ingen tanke att amma mitt andra kommande barn längre än 6 månader. Dom behöver det inte längre än så!
Och varför inte sluta när dom är så pass små att dom inte förstår något?

Varför är det så viktigt för er som ammar länge att göra det? Man ammar ett barn för att det ska överleva när det är nyfött. Fortsätter ni längre än ett år så är det ju för er egen skull. Skulle jag se någon på stan så skulle ni få höra ett sanningens ord av mig (vill inte skriva det här för då blir jag väl avstängd..)

Men herregud. Nu snackar vi om amning, inte om napp osv (en viss skillnad..) Man får i sig all näring genom mat och välling/mjölkersättning. Vill ni ge era barn bulle och festis varje dag får ni väl göra det, jag skulle aldrig göra det eftersom allt är sockerbomber.

Jag slutade amma min dotter när hon var riktigt liten. Är hon otrygg, osäker osv? NEJ, för jag och min man kan visa henne kärlek och trygghet på andra sätt. Pussar och kramar varje dag t.ex..

Det är kul att se att så många av er använder argumentet "mitt barn vill det, h*n visar det jätte tydligt.."

Låter ni barnen bestämma allt annat hemma också? Får h*n alltid en glass när ni är i affären om h*n vill det och visar det tydligt? Lägg ner nu. Vi tycker alla olika. Jag står för det jag tycker (att det är onormalt och äckligt), ni skyller över allt på någon livsstil. Fine, gör så, men jag köper det inte..

Konichiwa girl: Det är visst skillnad på amning och mjölkersättning när barnet är nyfött. Vad det är för skillnad bör alla veta, så det tänker jag inte ens förklara.

Tycker nog att det är lite konstigt att man måste amma sitt barn för att ge det närhet.

Det är det jag tänker mig, att även för de allra flesta långtidsammare bör det finns någon slags gräns där det känns som att barnet helt enkelt är för stort att ammas. En känslomässig gräns liksom. Å då känns det som att diskussionen blir lite märklig och att även långtidsammarna (och vice versa för all del) borde ha en viss förståelse för att det finns de som tycker att barn över 1 år är för stora då det allra mest är känslomässigt. Äh jag svamlar märker jag, hoppas att någon förstår vad jag skriver iaf. :)

Faktum är det att mammor som ammar sina barn mycket kort tid eller inte alls möter många gånger samma intolerans som långtidsammande mammor möter. Problemet är att det saknas en djup respekt för varje kvinnas val. Dessutom så finns det förutfattade meningar om varför vissa gör vissa val.

Själv så valde jag att följa min instinkt och mitt hjärta och sluta med amningen när min pojke var 3 månader. Detta trots att amningen funkade jättefint och omgivningen tryckte på att jag skulle fortsätta att amma. Så nej, jag gjorde inte som alla andra och jag var fullt medveten om att det fanns ett annat alternativ. 

Trots att jag upplevde amningen som jättemysig (för det mesta) så var det bara mat för mig. 

Jag har aldrig höjt på ögonbrynet när jag har sett mammor amma sina "stora" barn och aldrig heller åt mammor som flaskmatar sina 1-månaders bebisar. Jag har väninnor som långtidsammar och jag har full respekt för deras val på samma sätt som dom har respekt för mitt val.  
 
Det som också slår mig är att många väljer att använder ord som "äckligt", "naturligt", "onaturligt", "perverst" o.s.v. för att rättfärdiga sitt egna val. Varför ska man göra det?  

Du verkar dock inte veta vad ett diskussionsforum är.

Spännande, vet många som inte blivit ammade men som inte varit mer sjuka eller haft mer allergier än de som blivit ammade..

Jag tycker det skuldbeläggs för mycket på mammor som itne kan/vill amma. 

Ett barn på två år kan dricka vattenn om den skulle känna sig törstig ist för att ammas av de syftet för att denne vill ha en slurk av bröstmjölk.
Vill man gosa och ha närhet kan man göra det med utan att amma.

Håller med! Vad är det för mening med att amma ett så stort barn? 

Min yngsta tog aldrig nappen och trots att han använde mig som napp ibland så funkade det bra när jag slutade amma honom. Var inga större protester som de inte gick att fixa med nähet. Han 1½ år nu och han har klarat sig fint utan napp och utan mig.

För att de vet inte bättre. Hade mamma sagt att det är dags att slutade vid rätt ålder så hade de nog slutat.
Men att amma en 7 åring kom igen!

Har jag inte sagt heller, jag skriver att det funkade för min son.

Så bröst behöver inte alltid vara ett substitut för napp heller, för det går utan oxå

Ja det är en fråga som kommer att sväva i luften länge. Rekommendationer kommer alltid att finnas sen kommer människors åtsikter också att finnas. Att man ser något man tycker är motbjudande kommer inte att ändras pga att en "åldersgräns" ändras.

Jag säger inte vad som är rätt och fel säger bara vad JAG tycker och JAg tycker inte det är normalt agtt amma ett stort barn, jag bara gör inte det.