Inlägg från: sextiotalist |Visa alla inlägg
  • sextiotalist

    En gång för alla: Fri uppfostran är INTE samma sak som inga regler öht!

    Hoppentoss skrev 2010-08-16 21:42:41 följande:
    Jag upplever det du skrivit at ni är som vilka föräldrar som hellst.

    Dom jag har mött med så kallad fri uppfostran har verkligen inga regler för sina barn.

    En händelse när jag gick i 7an glömmer jag aldrig.
    Vi var på skolresa i göteborg och framför oss satt en dam med gips. En liten kille som satt och sparkade gipset. Damen bad pojken sluta, men han fortsätta för det lät så skoj när skon slog mot gipset. Tills slut bad damen mamman säga åt sin son. Då svarade mamman. - Vi har fri uppfostran.
    Min käre kompis Johan hörde och såg hela händelsen. När bussen sedan stannade och vi skulle gå av så spottade Johan mamman i ansiktet och sa - Jag är resultatet av fri uppfostran. Vi andra i klassen stod och gapade av förvåning.

    Jag tror nog att den typen av fri uppfostran som mamman på bussen och några av mina FD grannar körde med är grunden till att folk har rätt starka åsikter när man hör orden fri uppfostran.

    Lycka till med barnen
    Den storyn gick redan på 70-talet, så jag tvivlar på att den är självupplevd. Men den är bra (eller så har damen hört storyn och ville upprepa den igen)
  • sextiotalist

    Vi har kört med principen, regler och eventuella rutiner när behovet uppstår.
    Sedan har vi kört rätt mycket med artighet och respekt. Vårt barn har tidigt alltid hälsat och alltid sagt adjö (Hejdå) , även tackat för maten och eventuella presenter. Det är så väldigt bra starter när man träffa nya människor.

    Att lära sig att ibland måste man sitta still är också självklart.

    Men vi är ganska fria när det gäller annat, så få principer som möjligt.

    Det jag tror det är att vissa barn fungerar ert sätt väldigt bra, men för andra går det inte lika bra. Så jag tror att man måste ha uppfostringsmetod efter individ och inte efter mallar.

  • sextiotalist
    Plutteli skrev 2010-08-17 20:05:22 följande:
    Jo, eftersom vår tjej är så liten så får hon också springa runt mer eller mindre näck även om vi har besök här, lite beroende på vilka det är. Ju äldre hon blir ju mindre kommer hon ju vilja visa sig näck inför andra i vilket fall.
    Vår son hade nog inte velat vara där barn är nakna, han hade tyckt det varit pinsamt. Han har alltid varit mån om sin egen integritet tidigt och aldrig tyckt om att byta om offentligt.
    Hade vi kommit hem där barnen sprang omkring nakna, så hade min son bett att gå därifrån och det ganska tidigt.
  • sextiotalist
    Plutteli skrev 2010-08-18 10:31:46 följande:
    Hade din son mått dåligt av att vara hemma hos oss bara för att vår dotter springer runt i blöja hade jag frågat om hon kunnat tänka sig ta på en klänning för hans skull som hon får ta av när han gått. Rent generellt får hon kuta naken bäst hon vill just nu när det bara är vi hemma samt vissa av våra bekanta, men på tex förskola är det ju kläder på som gäller, bara vid vila det är undantaget då har de t-shirt och underkläder på sig.
    Då hade min son varit nöjd och känt sig bekväm och tyckt ni varit riktigt trevliga. Flört
  • sextiotalist
    Plutteli skrev 2010-08-18 10:38:26 följande:
    hehe, ja men det återgår ju lite till våra grundprinciper om att inte göra andra ledsna osv. På samma sätt blir det ju om vår dotter när hon blir äldre tycker det är skitjobbigt att se oss nakna, då får vi ju klä på oss lite mer tills dess hon flyttar eller tycker det är rätt ok igen att vi inte är så påklädda.
    Det är det som i min värld skiljer fri uppfostran från icke uppfostran. Du lär ju ditt barn att det finns en hel omvärld som inte alltid delar ens egna uppfattningar och livet består av ständiga kompromisser, vad man själv tycker är bra och bekvämt och vad andra i omgivningen uppfattar.

    För så är det, livet består av en massa hänsynstagande, sedan gäller det hitta en balans, så man mår bra mitt i det hela
  • sextiotalist
    Faile skrev 2010-08-18 11:31:57 följande:
    Visserligen låter det ganska sunt men jag råder er ändå att vara försiktiga. Frihet under eget ansvar kan lätt misstolkas av truliga barn/tonåringar som ointresse.

    Jag hade en kompis i tonåren vars föräldrar använde ungefär samma variant.
    De var mina föräldrars bästa vänner så jag hade god insyn i familjen och kan ärligt säga att de verkligen älskade sina barn över allt annat. De var kärleksfulla, omtänksamma och snälla och ändå gick det helt åt helskotta.
    Dottern ( visade det sig i efterhand ) tolkade deras fria tyglar som ointresse.
    Alla andra hade en tid att vara hemma, inte hon. Ingen annan fick göra vad de ville med håret, förutom hon. Ingen annan fick tatuera sig, förutom hon.Föräldrarna lade sig i val av gymnasie, men inte hennes...listan kan göras lång. Det slutade med att hon tog livet av sig som 18-åring. Meningen i hennes fall var att få uppmärksamhet ( meningen var alltså att hon skulle bli hittad i tid ) , något hon tyckte att hon inte fick jämfört med alla andra.

    Nu menar jag inte att det automatiskt blir så här med "fri uppfostran", men det som sker i all välmening kan slå helt fel. Man måste komma ihåg att de är barn, de tänker inte som vi och förstår inte alltid våra avsikter.
    Man kan vara en närvarande och engegerad förälder utan att ha en massa onödiga regler eller principer.
    När det gäller din fd kompis, så var det nog annat än hennes föräldrars sätt att hantera sina barn som var orsaken.
    Vi kommer diskutera gymnasieval när det blir dags, mitt barn vill skippa ett språk, glöm det svarar vi, då vi vet att språk är viktigt, vad man än väljer att göra i framtiden.
    Håret har mitt barn alltid fått styra över (så länge det inte är för extremt), kort eller långt, vilken frisyr, spelar roll. När jag växte upp var det nog bara mina föräldrar som lade sig i vilken frisyr jag hade och vilka kläder jag skulle ha i skolan, även när jag gick i gymnasiet.
    Som en annan skrev, att man har lite regler innebär inte att man släpper sina små telningar vind för våg. Vi har regler efter behov och en del behöver mer struktur andra mindre.
    Varför skapa regler som det inte finns något behov av?
    Varför lördagsgodis, om det inte äts godis i större mängder.
    Varför TV/dator-tider, om barnet kan reglera det själv
    Varför läggtider om barnet själv kan reglera sin sömn så det klarar av sin vardag
    Varför principer att man skall äta allt som serveras
    Varför måste läxan göras innan middagen om det passar bättre för barnet att göra den efter middagen.

    vi har regeln att man går inte in med ytterskor, för att ytterskor med de sulor de har förstör golvet och att det blir smutsigt på golvet hemma, en onödigt regel i vissa hem, men för oss känns den nödvändig. Vi kan motivera den.
    Vi har regeln, våra rum är våra, dit släpar man inte in sina kompisar eller vänner.
    Vi har regeln att man hör av sig till varandra om det är något extra man skall göra, det gäller vuxna som barn.
    Det som tar slut skriver man upp, det är inte meningen att den som handlar skall ha gå igenom hela kylen och frysen eller ha gissningslekar.
    Exempel på regler som gäller oss alla, barn som vuxna, för att få det fungera hemma hos oss.
Svar på tråden En gång för alla: Fri uppfostran är INTE samma sak som inga regler öht!