Faile skrev 2010-08-18 11:31:57 följande:
Visserligen låter det ganska sunt men jag råder er ändå att vara försiktiga. Frihet under eget ansvar kan lätt misstolkas av truliga barn/tonåringar som ointresse.
Jag hade en kompis i tonåren vars föräldrar använde ungefär samma variant.
De var mina föräldrars bästa vänner så jag hade god insyn i familjen och kan ärligt säga att de verkligen älskade sina barn över allt annat. De var kärleksfulla, omtänksamma och snälla och ändå gick det helt åt helskotta.
Dottern ( visade det sig i efterhand ) tolkade deras fria tyglar som ointresse.
Alla andra hade en tid att vara hemma, inte hon. Ingen annan fick göra vad de ville med håret, förutom hon. Ingen annan fick tatuera sig, förutom hon.Föräldrarna lade sig i val av gymnasie, men inte hennes...listan kan göras lång. Det slutade med att hon tog livet av sig som 18-åring. Meningen i hennes fall var att få uppmärksamhet ( meningen var alltså att hon skulle bli hittad i tid ) , något hon tyckte att hon inte fick jämfört med alla andra.
Nu menar jag inte att det automatiskt blir så här med "fri uppfostran", men det som sker i all välmening kan slå helt fel. Man måste komma ihåg att de är barn, de tänker inte som vi och förstår inte alltid våra avsikter.
Man kan vara en närvarande och engegerad förälder utan att ha en massa onödiga regler eller principer.
När det gäller din fd kompis, så var det nog annat än hennes föräldrars sätt att hantera sina barn som var orsaken.
Vi kommer diskutera gymnasieval när det blir dags, mitt barn vill skippa ett språk, glöm det svarar vi, då vi vet att språk är viktigt, vad man än väljer att göra i framtiden.
Håret har mitt barn alltid fått styra över (så länge det inte är för extremt), kort eller långt, vilken frisyr, spelar roll. När jag växte upp var det nog bara mina föräldrar som lade sig i vilken frisyr jag hade och vilka kläder jag skulle ha i skolan, även när jag gick i gymnasiet.
Som en annan skrev, att man har lite regler innebär inte att man släpper sina små telningar vind för våg. Vi har regler efter behov och en del behöver mer struktur andra mindre.
Varför skapa regler som det inte finns något behov av?
Varför lördagsgodis, om det inte äts godis i större mängder.
Varför TV/dator-tider, om barnet kan reglera det själv
Varför läggtider om barnet själv kan reglera sin sömn så det klarar av sin vardag
Varför principer att man skall äta allt som serveras
Varför måste läxan göras innan middagen om det passar bättre för barnet att göra den efter middagen.
vi har regeln att man går inte in med ytterskor, för att ytterskor med de sulor de har förstör golvet och att det blir smutsigt på golvet hemma, en onödigt regel i vissa hem, men för oss känns den nödvändig. Vi kan motivera den.
Vi har regeln, våra rum är våra, dit släpar man inte in sina kompisar eller vänner.
Vi har regeln att man hör av sig till varandra om det är något extra man skall göra, det gäller vuxna som barn.
Det som tar slut skriver man upp, det är inte meningen att den som handlar skall ha gå igenom hela kylen och frysen eller ha gissningslekar.
Exempel på regler som gäller oss alla, barn som vuxna, för att få det fungera hemma hos oss.
