5-års trots?

*s* har en som blir 5 i oktober och det är nästan likadant , han blir helt galen när vi är borta, lyssnar inget. sen har han oxå börjat så när han ska sova att han har svårt att somna och jommer upp ca 15 gånger...

Min son är likadan, fyller 5 i september.. I förrgårkväll smög han upp och hämtade vatten i en flaska och hällde ut i trappan, för det var coolt och han tänkte att någon kunde halka... Han fick torka upp allt själv men det verkade inte bekymra honom.
Han svarar nej eller aldrig till det mesta, och gör allt för att reta oss och sina syskon. Blir galen, vet inte hur man
ska göra?

Ja, efter en dag på Junibacken så kan man konstatera att vi är inte ensamma
Många barn som såg ut att vara i "den" åldern verkade inte direkt trevliga.... Och mitt barn verkade någerlunda lugn i jämförelse. Åtminstone där, men vi hann inte mer än till Karlaplan så var den lille onde tillbaka

Åh nej, jag som trodde att det skulle räcka med 3-års trotts

2, 3, 5, 6 och sen har vi hela tonåren som i vissa fall börjar vid 10.

Du glömde 4-årstrotsen... Här har vi missat många trots-perioder men 4 och 5 års-trotsen har varit och är väldigt tydliga! Men min 5-åring är på samma nivå som vänners 6-åringar så jag hoppas att det är 6-årstrotsen som är nu och att det sen lugnar ner sig ett tag!  :)

min fem åring är hemsk .
de stämmer så väl in på de TS har beskrivit.
 hon är helt enkelt ett monster som även gråter skriker och har sig allt ska ske på hennes kommando 

känner så igen mig. min dotter blir 5 i oktober och har dom senaste månaderna förvandlas till ett monster. ALLT ska ske på hennes villkor,annars skriker,gråter eller slåss hon. känns som vi fått ett helt annat barn... jag vill ha tillbaka min glada,mysiga tjej..=( någon som vet hur man gör?

Jag har en störig 5-åring också...stöddig och arrogant, kaxar emot.

Angående trotsåldern - det börjar vid 3 och fortsätter tills de flyttar hemifrån så det är bara att bita ihop...Tro mig - jag har en 15-åring, en 5-åring och en 3.5-åring hemma...

YES! Jag är inte ensam om det Min snälla lilla tjej som aldrig har hittat på hyss har blivit förvandlad. Igår höll jag på att bli tokig. Hon slängde en plasttallrik med sand i huvudet på en pojke ute på lekplatsen. Hon ljög för mig upprepade gånger, trots att man frågar om det verkligen är sant. Hon tog sin kompis dricka, hällde över i sitt glas och när jag sa till henne att ge tillbaka drack hon upp det samtidigt som hon tittade på mig. Säger jag till henne att göra eller inte göra något blir resultatet heeeela tiden att hon gör tvärtemot. Hon struntar fullkomligt i mig, ignorerar mig. Säger att jag inte kan bestämma över henne och när jag säger att jag faktiskt kan det eftersom jag är hennes förälder ser hon alldeles chockad ut. Får hon inte se en till tecknad film kan hon ställa sig och gallskrika på mig innan hon stormar iväg som en riktig fjortis och smäller igen dörren till sovrummet. Och jo, jag brukar va rätt pedagogisk, lyssna, förklara och vi beter oss som folk här hemma. Men det verkar kvitta, hon måste bete sig så här iaf. Förmodligen behöver hon kräva sin självständighet och kolla vad hon får igenom här hemma.

Och i nästa sekund vill hon gosa med mig och säger att hon älskar mig. Tack o lov för de stunderna i tider som dessa

åh vad skönt...
trodde också jag var ensam..
äldsta sonen fyller 6 i juni och yngsta sonen fyller 5 i juli...
äldsta hade ingen 5 års trots utan va väldigt lugn och harmonisk..
men 4 åringen smällde de till ordentligt runt 4 år och nu igen då...
totalt oresonlig, elak och ful i mun, ljuger, bråkar, tjafsar, kaxar, tjatar, gnäller, ska flytta, alla är dumma, offermålar sig själv osv osv osv osv...
WOW säger jag bara...

va skönt att läsa att det finns fler....
lika hemsk som han kan vara så kan han va lika underbar och gosig...

Oh my god!! Min dotter är preeecis som TS... Guuud va skönt, trodde jag var helt ensam!! Hon som alltid har varit så lugn (bestämd visserligen) men snäll och go.... Har blivit ett riktigt monster som inte går att prata med!!

Kan säga att det blir mycket gap å skrik här hemma, suck!!

Hur står man ut?? Och hur ska man hantera det??

Jag blir GALEN!!

En till .... Vi vet inte vad vi ska ta oss till.

Lika dant här hemma. Min son snart 5 år är världens goaste men 1-2 gånger per dag flippar han ur och skriker , gråter över saker som han inte får göra, blir tillsagd osv. Spelar ingen roll vem som säger till ????. Vad ska man göra suck?!

Samma här :(

Finns det någon kvar här som skrev i tråden då 2010-2011? Hade varit intressant att höra hur det gick för er. Blev det bättre? Hur lång tid tog det?