Att förlora ett vuxet barn, någon mer som gjort det?
Beklagar verkligen din sorg! Försöker desperat skicka lite värmande tankar genom cyberrymden. Obegripligt för mig å alla som inte drabbats av det..
Jag kan bara snudda vid tanken på att förlora någon av mina söner och får genast andnöd och ögonen svämmar över av tårar.
Däremot förlorade jag hastigt min 21-årige lillebror så sent som för bara några dagar sedan och det är fortfarande så att jag inte riktigt tagit in det, han är inte "borta" för mig ännu.
Det som känns allra tyngst just nu är att se hur vår pappa tvingas genomlida samma sak som du gör (även mamman såklart men henne jag jag inte så mycket kontakt med) Av hela mitt hjärta önskar jag att det fanns något jag kan göra för att lindra hans sorg, men inget kan ju ta udden av smärtan när det gäller ens barn.. Han har krympt ihop och åldrats säkert 15 år på dessa fyra dagar sedan det hände.
Vet inte varför jag skiver egentligen.. blev vridet till ett ego-inlägg när det eg var du som ville ha stöd och åsikter.. Sorry
Hur som helst tror jag inte sorgen skiljer sig det allra minsta oavsett om man mister ett litet eller ett vuxet barn. Däremot kanske sorgeprocessen får ett lite annorlunda förlopp.. Då ett vuxet barn som är mer självständigt plötsligt är borta blir kanske inte tomheten lika fysiskt som vid ett litet barns bortgång då man plötsligt står där med ödslig barnkammare och tomma händer. Tyvärr kan nog detta göra att man många gånger inte alls får samma stöd då det gäller större barn trots att förlusten är precis lika stor.
Får jag vara personlig och fråga hur du upplevde stöd och uppbackning med t ex psykolog osv? Måste man ta tag i sånt själv eller blir man erbjuden via vården eller begravningsbyrån eller nåt?
Som det verkar i vår familj nu har polisen (tror jag det var) ordnat så våra två yngsta bröder fått träffa en kurator men inte pappa verkar det som (kan också vara så att han avböjt) det är jättesvårt att prata med honom, han är liksom "avstängd" och jag är riktigt orolig. ..visserligen är det ju så färskt ännu.
Sköt om dig!
Många värmande kramar 