Inlägg från: Anonym (Alicia) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Alicia)

    Tråden för oss som lider av depression/ångest/trötthet - här följs vi åt; diskuterar och stöttar varandra!

    Har varit trött och nedstämd hela våren och har inte sökt hjälp och tänkte att det blir bra på semestern när jag får vila. Jag ska börja jobba på måndag och fasar verkligen för det är så här. Jag är likblek, har blemmor i ansiktet och mörka ringar under ögonen och stripigt hår som förlorat toningen. Första veckan gick jag ut fast det tog emot. Andra veckan började jag vända på dygnet. Jag började gå i samma kläder här inne och slutade att bada och duscha varje dag. Gick ut sent på kvällen till seveneleven och handlade. Slarvat med maten och ätit soppa och broccolipaj mest och druckit vatten. Ingen alkohol för jag är rädd att jag skulle bli allkolist. Jag har inte prata med någon på fyra veckor nästan. Jag bor själv med en jättesöt katt och har inte barn eller pojkvän. Jag har fått mörka tankar och ibland tror jag att jag kommer att rasa ner i svart hål och inte kunna komma upp. Får diareé när jag tänker på att jag ska tillbaka och jobba på måndag och de kommer att undra varför jag ser sliten ut efter att solen har skinit hela sommaren. På nätterna har jag virkat grytlappar, tittat på tv och suttit en stund på terassen. Jag känner som jag tappat taget och kontrollen på mig och vill bara dö men jag tänker inte ta livet av mig. Tack för att ni ville läsa.

  • Anonym (Alicia)
    Anonym (Mamma Trötter) skrev 2014-08-02 20:51:14 följande:
    Fy vad jobbigt :(   Sök hjälp på måndag! Sådär ska ingen behöva må! Förstår att du gruvar för att börja jobba, men med tanke på att du verkar väldigt ensam och blivit väldigt isolerad under semestern; så är det nog bra att du kommer tillbaka och träffar folk. Finns det ingen på jobbet som du kan anförtro dig åt?  Har du några vänner? Familj/föräldrar/syskon?  Har ingen av dem i så fall försökt nå dig under dessa fyra veckor??
    Jag ringde hem till min chef i går och pratade. Han sa att han hade sett att jag inte mått så bra och så bad han om ursäkt för att han inte frågat mig. Så berättade att han också har mått som jag gör så han visste vad jag pratade om. Han sa att jag inte fick komma till jobbet och att jag skulle gå till läkare. Jag började gråta och han sa att han skulle bli glad om jag ändå ville komma på jobbets kick-in-after-holiday festen på fredag för att han tycker att det är roligt att dansa med mig för att jag dansar bra. Jag har ringt till en läkare och imorgon har jag fått tid. Nu är jag lite lättare till mods men jag bara gråter men det känns som en bra gråt. Tack för att du ville läsa och ge stöd till mig.
  • Anonym (Alicia)
    Anonym (Irina) skrev 2015-01-13 15:51:50 följande:

    En i raden här. Jag är så vansinnigt trött på att inte må bra. Haft återkommande depresseioner i 10 år, tycker det blir värre och värre. Ätit olika antidepressiva men det har inte direkt hjälpt. Äter Litium sen innan sommaren. Vet inte om det hjälper.

    Har tre barn, den äldsta 9 år, och det kanske är en anledning till att det känns som att det blir värre och värre. Att barnen är så krävande, att jag är ännu mer uttömd på energi. 

    Jobbar egentligen, men har inte jobbat heltid på ganska länge. Jobbade 75% fram till jul, igår var jag hos min läkare och blev sjukskriven heltid. Fick 41 på MADRS. 

    Min ursprungsfamilj (föräldrar, syskon) vet inte att jag är sjuk. Fejkar inför dem. Så tröttsamt men jag klarar inget annat.


    Jag fattar vad du pratar om. Jag har inte blivit sämre, men jag har inte heller berättat för min ursprungsfamilj så jag fejkar också. De skulle aldrig förstå, för dem är depressioner detsamma som att vara sjuk i huvudet och galen och att det är bara att rycka upp sig. Orkar inte förklara för folk som har bestämt sig i förväg hur det är fast de inte har några kunskaper alls. Heja, heja dig!
  • Anonym (Alicia)
    Lilla L skrev 2015-01-13 18:37:00 följande:

    Hejsan allihopa.


    Jag pluggar beteendevetenskap och vi gör ett tema-arbete om depression. Jag undrar om det är någon av er här som har lust att svara på några frågor angående er egen depression och er behandling.. ni kommer såklart vara anonyma.
    Det skulle hjälpa oss väldigt mycket.


    Vad syftar tema-arbetet till? Är du blivande psykolog? Vilket universitet/vilken högskola studerar du vid? Du får ursäkta, men jag tycker att du hanterar ämnet lättvindligt genom att inte ge mer information än så här, utrymmet till trots. Då blir jag tveksam till hur seriöst detta är. Jag menar inte att vara otrevlig.
  • Anonym (Alicia)
    Lilla L skrev 2015-01-13 20:55:37 följande:

    Jag tycker inte att jag hanterar ämnet lättvindigt, det är din åsikt. Jag tänkte bara höra mig för om här var någon som var intresserad att ställa upp och isf få mer information av mig i privata meddelande. 
    Men om du tvunget måste veta så pluggar jag som sagt beteendevetenskap, och är därför inte blivande psykolog. På eslövs folkhögskola, är en högskoleförberedande utbildning och min plan är att fortsätta läsa beteendevetenskap på universitetet.
    Vet inte riktigt vad du menar med "vad tema-arbetet syftar till". Men vi har temaveckor som handlar om hälsa, och min grupp har valt att skriva om depression och kbt vs avslappning.


    Och det är definitivt inte oseriöst!


    Vad tråkigt att du gick i så skarp försvarsställning. Det var inte min mening att trampa på någons tår. Lycka till med ditt tema-arbete.
  • Anonym (Alicia)
    Anonym (Irina) skrev 2015-01-13 19:26:15 följande:
    Tusen tack för ditt stöd. Tror du att din utsprungsfamilj har del i att du mår dåligt från första början? För mig tror jag att allt hänger ihop, min familj är väldigt varma och förstående personer men det finns och har alltid funnits olika slags sjukdom i min familj. Bland annat har jag ett syskon som varit sjukt nästan hela mitt liv. Det har väl gjort att jag velat skona dem, har bitit ihop och hållit inne sen jag var liten och nu är det en mur som jag inte kan komma över. Eller vill. Jag vet inte.

    Kram till dig och er andra
    Jag tror att min ursprungsfamilj har del i hur jag mår, men jag menar inte är det är deras fel. De har gjort så gott de förmått. Växte upp i en familj där det inte fanns missbruk eller våld, men där fanns heller ingen kärlek, närhet eller engagemang. Vad synd att du känner att du vill skona din familj. Jag förstår hur du menar, men det är sorgligt att du ska känna så. Kan det vara så att din familj faktiskt känner till hur då mår, men inte klarat av att nå dig bakom din mur? Svårt det här. Skulle du kunna plocka bort en sten i muren och titta ut, tror du? Kram.
  • Anonym (Alicia)
    Biotribe skrev 2015-05-28 14:08:38 följande:

    Hej. Jag ser att detta är en gammal tråd men lägger upp lite info som jag personligen vet kommer att hjälpa.

    Hjälpen heter Ayahuasca.


     


    Det finns mycket att säga men jag väljer att lämna några länkar längst ner, så att du själv kan få en mer ingående information. Om det finns intresse.Jag kan berätta många historier om folk som kommit hit och deltagit i cereonier men jag kör min historia.


    Den korta versionen:


     


    Jag hade hört talas om Ayahuasca då jag jobbat i Ecuador under många år men avfärdat det som en hippiedrog. Jag visste inte bättre. Allt gick som på räls, trodde jag och jag brydde mig inte.


     


    En dag sa min själ stopp. Jag led av post traumatisk stress. Jag var sönderstressad med djupa depressioner. Jag var aggressiv, hatade allt och alla, ville inte leva, såg ingen mening, med någonting.


    Jag tog en matsked med starka piller om dagen och rökte även 10-12 marijuana cigaretter.


    Om dagen.


    Jag var helt enkelt ingen bra människa att ha omkring sig.


     


    Dagen då min själ sa ifrån. Dagen min spirit sa stopp!!


    Det var då min resa började. Allt blev ett helvete. Jag lämnade Sydamerika och hankade mig fram i livet på Mallorca, försörjde mig genom att tvätta båtar och bodde i en hängmatta mellan ett par träd. Jag cyklade 40 km bara för att tjäna en 100 lapp och sedan tillbaka. Så här i efterhand förstår jag varför det hände och är oändligt tacksam för att det hände då alla mina beslut och händelser guidade mig till den plats och tidpunkt då jag träffade min räddning. Maria Silvina Ferreyra. Min fru.


    Min fru hade vid den tidpunkten tiden tagit Ayahuasca runt 40 gånger, samt deltagit i massor av ceremonier som en sk Ayahuascero (en erfaren guide) Hon fick mig att förstå att Ayahuasca, det var det enda som gällde för mig.


    Jag fortsatte dock med att röka och ta tabletter tills den dagen jag kom i kontakt med Ayahuasca.


     


    Det slutade med att jag deltog i tre ceremonier, de första två kände jag ingenting förutom ett otroligt lugn, jag gäspade oavbrutet. Massor och tårarna rann. Jag grinade inte men tårarna flödade.


    Den tredje ceremonin. Det var då det small till. Första koppen, väntade en timme, hände ingenting. Tog en kopp till, väntade och väntade.


    Jag höll på att ge upp när det plötsligt sa pang. Jag ska inte gå in på detaljer men Ayahuascas spirit talade med mig, jag var i kontakt med precis allt. Kände en obeskrivlig kärlek, en omänsklig kärlek.
    Jag är ateist men insåg där och då att det finns en skapare av allt vi ser omkring oss.


    En sak som återkommer i mitt huvud är hur?


    Hur visste urbefolkningen var dom skulle leta och sedan blanda för att få fram drycken Ayahuasca?


    I Amazonas finns det ca: 30000 olika arter av växter och träd på en kvadrat kilometer.


    Ayahuasca är en lian som kallas ?La planta maestra? Vilket betyder: Alla plantors mästare.


    Denna lian skärs av och hamras sönder med en träbit och blandas sedan med löv som heter Chacruna. Varförsig har dom ingen effekt men tillsammans, när dom kokat i tolv timmar, har drycken egenskaper som gör att det är en av de mest lugnande substanser som är känd av människan..


     


    Dessutom är drycken inte god, på något sätt. Varför blandade dom dessa två växter, kokade dem i tolv timmar, för att få fram en äcklig vätska, för att sedan dricka den och vänta en halvtimme på effekten ?


    Hur visste dom?


    På morgonen vaknade jag med ett stort leende, jag kände mig lätt, genuint lycklig. Lyckligare än någonsin i hela mit liv. Efter den ceremonin hade mitt beroende av tabletter och marijuana försvunnit och jag har aldrig känt något sug efter det sedan dess. Från en dag till en annan. Borta.


    Min negativitet var som bortblåst, mitt ego, som vi oftast låter styra över våra beslut, var i princip obefintligt. Saker som förut gjort mig arg och besviken berörde mig inte mer och det har hållt i sig. Det är många år sedan med dessa koppar med medicinen Ayahuasca räddade mig. 


    Nu organiserar min fru och jag ceremonier. Vi arbetar tillsammans med en Mexikansk chaman som även är lärare i Buddhism här på Mallorca. Vi koncentrerar oss på individuella ceremonier eller med max tio deltagare.


    Vi känner att det är dags att vidga vyerna då det på sista tiden kommit en del Svenskar till oss, därför vill jag bara göra dig som läser detta mail uppmärksam på att vi finns.


     


    Jag har valt att vara mycket ytlig i detta meddelande och vill inte övertala någon. Att ta Ayahuasca är ett stort steg. Vill du lära känna dig själv, på djupet?


    Känner du en liten gnista av nyfikenhet efter att ha tagit del av den info som finns på nätet?

    Hör av dig med frågor så går vi in djupare i denna medicins fantastiska egenskaper.
    Vi svarar på alla frågor efter bästa förmåga.

    Lycka till. Ge inte upp, för det finns bot!


     


    Här nedan finner du några intressanta länkar på dokumentärer och lite vetenskaplig information.

    www.huffingtonpost.com/2015/04/10/ayahuasca-depression_n_7018432.html


    www.scientificamerican.com/article/ayahuasca-psychedelic-tested-for-depression/


    Graham Hancok och David Icke ger en mycket bra förklaring. 15 min.

    ">


    Sting ( The Police ) Om sin erfarenhet med Ayahuasca. 2 min

    ">


    Kvinna som på ett bra sätt får fram vad Ayahuasca gör.

    ">


    Ung tjej från Australien med ätstörningar som berättar om sina erfarenheter.

    ">


    Varför ska man ta Ayahuasca?

    ">


    Information om Ayahuasca och cancer:
    http://www.collective-evolution.com/2014/02/09/scientist-believes-psychedlic-plant-medicine-ayahuasca-can-cure-cancer/


    Mycket bra och vacker och personlig berättelse

    ">


     


    Stepping in to the fire:


    Handlar om en NY börsmäklare, hans familj och vänner som kommit i kontakt med Ayahuasca. Det handlar även om en advokat som fått veta att han har strupcancer och sex månader kvar att leva.


    Han lever än i dag och hans cancer har gått tillbaka.

    ">


     


    Information.
    http://www.newbrainnewworld.com/?Altered_States%26nbsp%3B:Ayahuasca


    http://realitysandwich.com/216616/consideration-of-ayahuasca-for-the-treatment-of-posttraumatic-stress-disorder/


    http://reset.me/story/ayahuasca-promising-treatment-post-traumatic-stress-disorder/


    http://www.maps.org/news-letters/v22n3/v22n3_29-31.pdf


    http://edition.cnn.com/2014/10/23/opinion/veteran-ptsd-ayahuasca/


    www.herbalandwellbeingsanctuary.com/post_traumatic_stress_healing_retreat.html


     


     


    Hmmm, får lite sekt-vibbar av det här.
Svar på tråden Tråden för oss som lider av depression/ångest/trötthet - här följs vi åt; diskuterar och stöttar varandra!