Barnlösheten knäcker mig..
Usch, jag lider verkligen med dig. Har inte "börjat" försöka skaffa barn är så jag vet inte ifall jag heller kan få eller inte, men jag har genomgått en rad operationer som kan göra att man har svårt att bli gravid. Men som sagt, jag vet ju inte än...
Jag tycker att du ska försöka fokusera på andra saker i livet som inte har med barn att göra. Det finns många som inte ens vill ha barn, som har valt bort det i livet och de har en jättebra tillvaro ändå. Har din sambo/man sagt att han absolut vill ha barn? Vet du att han kommer att lämna dig om du inte kan få barn? Om inte, se till att försöka lägga undan tankarna på barn se till att NI har det bra, gör något roligt tillsammans! Åk iväg på en resa eller ta promenader på tu man hand. Ha myskvällar med god mat, vin och kravlöst sex utan en tanke på barn. Försök att se fördelarna! Klart att alla som har barn säger att ingen kärlek är större än den till ett barn, men kärleken mellan en man och en kvinna kan vara minst lika stark. Försök att inte bara se "barngrejer" överallt utan tänk på allt ni kan göra som andra inte har möjlighet att göra pga barn. Kanske ni kan erbjuda er att sitta barnvakt och sedan njuta av känslan att kunna lämna tillbaka barnet till föräldrarna och bara få den lilla roliga stunden och inte dygnet-runt jour med skrik och blöjbyten?
Annars är ju ett alternativ att adoptera. Men jag tycker att du bara ska slappna av och fokusera på att LEVA och ha KUL! Inget blir ju bättre för att du gräver ner dig i din sorg. Kanske det kan räcka med att du bara accepterar din situation och ser framåt istället. Då kanske du blir gravid när kroppen så småningom slappnar av.
Hoppas detta var till någon hjälp...=)