Barnlösheten knäcker mig..

Är ni "utredda och klara", alltså jag menar att det konstaterats att ni inte kan få barn ens på "konstgjord väg" eller att ni är oförklarligt barnlösa?

Man kan inte jämföra barnlöshet med singelskap och att vara kändis. Jisses!!

Jag har själv ett barn, men skulle aldrig föringra dem som är barnlösa. Det går inte att förställa sig hur det känns.

Jag önskar TS lycka till!

Men vad längtar de barnlösa efter? Om de visste hur vardagligt det är att ha barn skulle de inte längta

Så du menar att bara för att du tänker så att det är "alldagligt" så måste alla andra kvinnor också uppleva det så.
Det är bara så onödiga inlägg i en sådanhär tråd där en kvinna behöver stöd.

Om du inte tycker barn är viktigt eller tillför så mycket, fine. Men skriv inte här då under rubrik känsligt!

Ja du om någon tex inte hade några ben så skulle man ju kunna fråga sig vad de längtar efter egentligen?  Om de bara visste hur vardagligt det är att ha ben...

Förstår  att du är deppig just nu och ibland måste man ju deppa färdigt innan man kommer någon vart. Glöm bara inte att det är du själv som har nyckeln till att må bättre och att göra något åt barnsituationen. Du måste själv bestämma när du tyckt synd om dig och grävt ner dig klart och när du har tänkt kliva upp.

Du vet ju egentligen var du ska börja (vikten) och det är ett beslut som måste ligga väl grundat för att funka, men då gör det det också.

Du är bara 27 år och har en himla massa år på dig om du inte bara försitter din chans genom att inte testa de alternativ som finns. Du verkar ha ägglossning och det är ju också jättebra.

Jo men det skulle ju kunna gå - om hon har en bror och donerade sin sperma till dig.

Jo men syskon har ganska identiska genuppsättningar faktist om de är helsyskon. Så har den ena tjejen en bror som vill ställa upp som donator, kan de ändå få ett barn som liknar båda och som har drag från båda kvinnorna. Jag menade såklart inte att han ska donera åt sin syster, för det blir ju galet det går ju inte, men åt systerns flickvän.

Min brors dotter tex är en kopia utav mig till exempel..

Detta med BMI är olika i olika landsting också för IVF. Här i Göteborg får man ha ett BMI på max 35 för IVF medan i andra län är det 30 som gäller. Men först och främs måste ni göra en utredning och för den finns ingen viktgräns.
 Jag lider själv av sekundär barnlöshet och vi blir beviljade IVF när jag gått ner de kilona som krävs.
 Du är ju ung ännu så ge inte upp, jag blir snart 35 och har ingen tanke på att ge upp förrän jag provat allt!

Lycka till! Kram

jag är 33 år och har oxå gått upp mkt i vikt...för mkt för att få hjälp med ivf.

men min gyn skrev iaf ut pergotime åt mig, har ätit enkel å dubbelkurer, men utan resultat.

jag väger 108 kg å är 168 cm lång.

jag har ett 10-årigt barn sedan tidigare, som jag var tvungen kämåa för att bli gravid med, ficjk äta en massa hormoner osv. och på den tiden så var jag smal.

så det hänger nog inte bara på vikten som gyn säger, samt folk runt omkring oss säger att det nog sitter i huvet.

jag kan väl inte tänka på barn så mkt att jag inte får någon äl, jag blir så ledsen på folk som inte fattar.

har iaf ställt mig i kö för att göra en gastric bypass, så det är några år bort innan jag kan få hjälp med ivf. om jag nu inte blir gravid under tiden jag väntar, skam den som ger sig.

glömde säga att vi försökt bli gravida i 3,5 år.

men sök hjälp och bli uppkollade, det är en bra början.

Lycka till!

förresten jag läste om det här i en tidning och ska pröva det.

kan ju vara värt:)

www.agglossning.net