Koncentrationssvårigheter i 2:an

Jag tycker att det är bra att föräldrar inbjuds att vara med i skolan om barnet inte 'sköter sig'. Man får gå ned i tid, helt enkelt. Det går alltid att lösa.

Känns som en konstig lösning. Jag har själv en son i samma ålder med stora koncentrationssvårigheter och är dessutom lärare på en skola för NPF-barn. Visst är jag ofta i skolan men inte schemalagt och på skolans initiativ utan mitt eget som förälder. Skolan har vidtagit ett antal åtgärder för att hjälpa min son. Han har ex mycket mer rörelse under sin dag. Han får veta varje lektion hur länge de ska arbeta och vad som förväntas av honom. Han har en plats där han sitter när de gör gemensamma saker men när han ska arbeta självständigt har han en klassisk bänk vänd mot väggen med alla sina arbetssaker i. Han har haft hörselkåpor på lektionen men klarar inte detta då han upplever att det susar och blir mer störd av detta än sina kompisar som rör sig. Nästa steg är en MP3 med "musik" så att han kan stänga ute annat. Han får arbeta med en kille som har assistent i ett annat utrymme vissa tider under veckan för att han ska kunna få lugn. Min son är en underbar kille, intelligent och charmig men med dålig självkänsla. Både skolan och vi arbetar stenhårt på detta på olika sätt. Med jämna mellanrum får han med sig en lapp hem där läraren berömmer honom. Fokusera på det positiva, de är så väl medvetna om vad som inte funkar och de rår ju dessutom inte på det. 

Skolan har ju tagit ett första steg för att kunna ge din bonusson bästa möjliga hjälp - man har pratat med er som föräldrar och bett er komma till skolan för att observera och hjälpa. So far so good. Glöm inte att det alltid är vårdnadshavaren som har ansvaret för barnet, inte skolan. Det är inte enbart deras ansvar att lösa problemet, det ansvaret delar dom med vårdnadshavaren.

I såpass unga år är det inte alls ovanligt att man använder sig av ett belöningssystem såsom det du nämnde. Det ger effekten av att eleven kan vara högpresterande under vissa lektioner, istället för att vara lågpresterande under alla.

Men om du är orolig så tycker jag absolut att du ska prata med klassläraren om det hela. Att du eller någon annan ska komma dit en eller flera timmar per vecka känns knappast som en långsiktig lösning i mina öron. Om det är ett långsiktigt problem, och inte något som har dykt upp precis nu så kan du ju också fråga skolans specialpedagog om hjälp.

Jag antar att skolan har gjort allt de kan för att hjälpa grabben.

Om det här är en lösning läraren har bedömt är rätt för honom tycker jag det hör till föräldraansvaret att ställa upp.
Det är ju viktigt att barnet är med i skolan och inte halkar efter. Det handlar ju om hela hans framtid!

Min första fundering är VARFÖR han beteer sig så här. Han är stor nog att förstå att han måste göra som läraren säger. Att lösa roten till problemet istället.