Är det som vuxen ok att frysa ut andra barn.

Hej!Vi bor ute på landet i ett av två hus bredvid varandra, det är ett drömläge våra barn leker tillsammans med deras varje dag och dom är bästa vänner. Och nu när det är vår springer våra och deras barn fram och tillbaks på våra tomter och leker från morgon till kväll utomhus. Men ibland får våra grannar besök av några andra grannar som bor lite längre bort.(alltså grannar även till oss).Och då blir vår grannfru som förbytt och säger till våra barn att nu får dom inte vara på deras tomt för nu ska hennes barn leka med några andra barn. och våra barn får gå hem. Detta säger hon surt och strängt.våran minsta kille brukar komma hem och gråta vid dessa tillfällen för att han känner sig bortstött och utanför.han är så liten och har svårt att förstå vart tomtgränsen går och varför han helt plötsligt inte får vara med.När hennes barn ändå vill springa till våran tomt stoppar hon dom och skickar tillbaka dom. Hon står som en polis på gräsvakt och vaktar så att barnen inte skall leka tillsammans.Detta resulterar till att våra barn hamnar lite utanför i grannskapet och inte får lära känna de andra grannarna.Har tänkt att vid något tillfällen göra likadant tillbaka, och strängt avvisa hennes barn från vår tomt när vi har gäster. Men det känns fel och elakt och jag tycker om deras barn och vill inte vara en elak tant i deras barndomsminnen.Hade det varit någon slags släkträff, eller kalas kanske man kunde förstå, men det är grannbarn som kommer över och det är UTOMHUSLEK.våra barn blir så ledsna.obs varje gång hon gör så här så respekterar vi hennes önskan , och håller våra barn därifrån. men det är lika tråkigt varje gång att se hur ledsna dom blir.och vi är tvugna att hålla minstingen innomhus, för så fort han går ut så springer han dit, fast han inte får, det finns inga staket.Vad ska man göra?

jag förstår allt det där med privatliv osv men det här handlar om grannbarn utan sina föräldrar  som kommer för att leka utomhus,med deras barn.och grannfrun stoppar sina barn från att leka med våra presis så mkt som hon stoppar våra att leka med hennes.varför lägga ner energi liksom , om barnen uppenbarligen vill leka.klart man ska få säga stop när man vill vara ensam men man kanske kan välja tillfälle lite annorlunda. pluss att hon är otrevlig och hård när hon säger ifrån. förstår inte varför när vi alltid respekterar hennes önskningar.