Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Hur mycket blöder du egentligen? Trosskydd eller typ binda??? Mörkt eller ljust? Jag tycker absolut man ser testet tydligt! Har du ont?

Skit i tampongen så att du har koll på hur mycket du blöder! En liten fläck låter inte som mens eller missfall hoppas verkligen det stannar vid det. Mensvärk kan ju lika gärna vara växtverk. Hoppas det är en positiv nyhet på onsdag. Onsdag= idag??? Eller nästa vecka?

Det är ju inte fredag den 13:e. Onsdag den 13:e låter mer som en tur dag tycker du inte det ;D

Pilgrimmen. Med god vilja kan jag mig ana ett supersvagt streck. Väntar dock med att säga grattis och hoppas du får ett tydligare om någon dag eller två :)

Grattis flickor nu verkar det komma ett plusstim! Ni får alla haka på där!!! *blåser gravbaciller*

Håller tummarna för er tjejer och passa på att svepa in och blåsa massvis av graviditetsbaciller över er alla!

I graviditeten mår jag bra och bebis mår bra. Men på hemmaplan uruselt! Jag och min man sedan 9 år går just nu igenom skilsmässa med bodelning och jag kommer efter detta är slut att stå som ensamstående mamma. Inte vad man  tänkte sig när man blev gravid i våras. Men en sak har han gett mig iaf! En bebis! Och det får jag vara glad och tacksam för även när det känns som mörkast. Berättelsen till vår separation är lång och jobbig, orkar inte ta upp allt här.

Jag hoppas att ni alla orkar kämpa vidare, det händer när man minst anar det. Och det har gått så bra för många andra av oss i från denna tråd, så varför skulle det inte fungera för er! Håll modet uppe så hoppas jag av hela mitt hjärta av att ni snart plussar en efter en. *Stor kram*

SOLKLART PLUSS!!!! Stort grattis! Passar på att blåsa in med graviditsbaciller över tråden. Är idag v 35 (34+0

Hej underbara flickor.

Tänk för ca ett år sedan startades denna tråden för för första gången av Bev. Sedan dess har många kommit till i denna tråden, massa underbara tjejer som tyvärr delar samma upplevelse av sorg. Här har vi fått kraft att kämpa tillsammans och peppa varandra. Och när man nästan gett upp / eller bestämt sig för att ta en paus då har det varit där. Det "skrämmande"  och så efterlängtade plusset. Efter det har oron varit stor att man ska drabbas av samma sak igen. Då har vi återigen hjälpt varandra och stöttat och funnits där. Nu när jag är inne och tittar på listan över alla BF så känns det helt otroligt! Tänk att så många av oss faktiskt har fått det där efterlängtade plusset och att vi till och med har fått några trådbebisar! Och ännu fler kommer att komma.  Fortsätt kämpa tjejer för snart är även ni på andra sidan "strecket". Tack för all stöttning och peppning genom tiden i denna tråden! Det har varit ovärderligt!!!!

Puss på er alla goa!

Jag minns hur avlägset jag också tyckte det var. Efter min skrapning hade jag bruna blödningar dagar innan mens och en menssmärta som sträckte sig från ÄL till några dagar innan mens. Inte bara en gång utan flera månader. Jag hade gett upp hoppet helt och ringt till KK, och trott att det var nåt fel på mig, då de skrapade mig 2 ggr på raken och hon sa då till mig att jag skulle ringa min gynekolog. Vilket jag tänkte göra på måndagen (detta var en lördag). Jag satt hemma och grät den helgen och tänkte att det blir aldrig min tur. Och på söndagen plussade jag. Livet är knepigt! Nu har jag mindre än 5 veckor till BF och är ensamstående, efter 9 år tillsammans har jag och mannen skilt oss. Men oavsett allt så har han ändå givit mig den bästa av alla gåvor. Och det är min prinsessa i magen.

Inget blir som man planerar och ibland händer det positiva som negativa saker när man minst anar det.

Men livet går vidare och man är bara glad och tacksam när man stöter på andra som kan peppa och ge stöd åt en när man behöver det som mest. Därför är jag grymt tacksam för alla männsikor i denna tråd. :)

Kram

Jodå det känns bättre nu. Men fortfarande  är det ju som sagt inget man önskat att man ska vara själv. Men det blir nog till det bästa i längden.  Min bästa väninna ska avar med och även mitt ex. Han har sagt det innan iaf att han är intresserad av att vara med. Men jag ringer honom när dte är dags så får vi se. Vi har ju ändå vart med tillsammans i över 9 år, och dessutom tillsammans försökt att bli gravida. Men men man kan aldrig tyvärr styra över någon annan människa utan var och en gör sina val. Och då får han nu stå för sitt.

Skönt att veta att man får hjälp när det är dags, så din bebis får den bästa förutsättningen den kan få. Usch denna hemska tant, trögare får man nog leta efter. Hon fattar definitivt inte att hon inte är välkommen!!! Du får sparka ut henne med huvudet före.

Har du mycket övervikt? Eftersom du tror att det underlättar dina chanser till att bli gravid?Förstår att motivationen är låg på den fronten. Själv gick jag upp 5 kilo efter mitt ma, då jag psykiskt mådde dåligt av situationen och tröståt :/ Snart har du förhoppningsvis plusset och hjälpen denna gången att behålla det :)Jag vet, det är lätt att ge upp. Och det finns inget som smärtar så mycket som de som går runt med sina magar i vädret. Efter mitt MA såg jag gravida överallt!!! Det gjorde mig extremt ledsen, men det som gjorde mig ännu mer ledsen var alla som snackade om hur jobbigt det var att vara gravida och att de önskar att de kunde slippa undan det och nästan ångrade sin graviditet. Inte att jag har nåt emot att andra klagar,men vissa uppskattar inte vad de har. Det är något jag har försökt att ta fasta på, allt är inte guld och gröna skogar. Men jag tror att jag uppskattar denna graviditeten mer än vissa som har haft lätt att bli gravida och det kanske har skett av en slump. Jag har noga planerat mitt barn och har dessutom vart med om att förlora ett även om det var i ett relativt tidigt stadie. Jag har haft det tufft i min gravidtet i perioder, men jag har hela tiden tyckt att det varit värt det och varit glad för de krämpor jag har haft, för det enda som räknas är att jag får behålla barnet i magen.

Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att ni plussar en efter en.

God morgon på er tjejer!

Jag blev erbjuden det, fick en massa nr man kunde ringa om man ville ha extra stöd i samband med att läkaren konstaterade mitt MA förra julen. Det blev ju en skrapning också i mitt fall någon dag innan nyårsafton. Men jag kände precis som du att stödet ifrån denna gruppen räckte mer än väl. Fantastiska tjejer i denna tråden!

Jag har svårt att fatta att det redan gått ett år sedan dess. Tyvärr minns jag så väl hur jag satt på julafton på KK-akut och blödde. Och under tiden jag väntade på att bli mottagen kände jag mer och mer hur hoppet försvann, för jag blödde bara mer och mer. För att sedan läkaren konstatera att fostret mitt inte utvecklats normalt och inte hade ett hjärta som slog. Det var inte lätt att gå på julfest efter det!

Men nu är jag här nästan ett år senare och gravid i v 37+0 idag. Helt otroligt att man har kommit så långt. Snart så tittar min bebis fram och jag har fortfarande svårt att inse detta, trots min vikt uppgång på +15 kg förra veckan, sammandragningar, flera ultraljud med fina bilder på lillan, otaliga buffar och sparkar per dag, bebisgrejer överallt här hemma. Jag är överluycklig men fortfarande i nån slags förnekelsefas, tror inte på det förrens hon ligger i min famn.

Jag önskar av hela mitt hjärta att ni här inne får en fantastisk jul med den bästa klappen av alla ett litet pyre i magen. Med detta sagt så blåser jag in graviditetsbaciller över er ALLA och hoppas att min baciller är starkare än vinterkräksjukan och att ni ALLA blir "smittade" . KRAM PÅ ER!

Jodå visst är man lite extra blödig med alla hormonerna i kroppen. Länken till tråden där vi håller till som har plussat finns i trådstart. Du är varmt välkommen till oss där :) Även där är det fritt fram att ventilera sin oro efter det efterlängtade plusset. 

Det testet man brukar bli erbjuden är en ny variant av NUP test. Fast det heter numera KUB-test. Som är ett Kombinerat Ultraljud med Biokemisk screening (blodprov). Där ser man diverse kromosomavvikelser och är helt ofraligt för barnet. Visar det testet dåliga siffror så kan man efter det gå vidare med FosterVatten Prov. Vet dock inte hur stora riskerna är med detta.

Länkar här lite info om KUB, där kan du också klicka dig vidare till FVP.

http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_aer_gravid/fosterdiagnostik/kub/

Jag är nyfiken och planeringsfreak, så jag ville veta direkt vad det var för nåt kön, även om jag från tidigt i graviditeten kände på mig att det skulle bli en flicka så ville jag ändå ha det bekräftat och handla på mig små söta klänningar. I alla städer får man dock inte reda på könet vid ultraljud.

Såklart det är och lagom till jul!!!! Blir en mysjul i sängen.

GOD JUL på er alla fina flickor. Idag är det revansch, precis på dagen 1 år sedan MA bekräftades och mitt vatten har gått! Helt otroligt! Ska snart in på förlossningen för koll. :D

Hejsan alla goa flickor!

Ville bara berätta att i år vände min dåliga trend med MA på julafton till att Ines kom kl 20.18, 48 cm lång och vägde 3180 g. Hon är verkligen helt underbar. Två veckor tidigare än vad planerat.

Jag önskar alla en riktigt god jul och hoppas att det nya året blir eran tur att vända er dåliga trend.

Kram

Ines idag 6 dagar gammal. med sin nya vän "nappen" :)

Han har ju inte sett henne ännu. Födde ju uppe I Jönköping, men ska ner på söndag så hon får träffa sin pappa för första gången. Men han tycker väl att det är tråkigt att han missat förlossningen och så och jag har skickat hon lite bilder och så och han är nyfiken och tycker hon ser fin ut.

Hur går det för dig förresten? Nåt på g?

hahahahahahhaaaa......även jag!!!! Så jäkla rolig du är mimmi80! Stort grattis på födelsedagen.

 

MTc79 när får vi se en bild på underverket i magen???

Jo tack den var inte lätt att se på. Väldigt brusig. Men man ser ju att där är nåt litet, tur att strecken var där ;P

Nästa bild kommer garanterat bli bättre! Hur långt gången är du och hur långt gången var du vid VUL?

Har du mycket symptom?