Metal skrev 2011-04-09 18:45:36 följande:
Det är bra att det går den vägen. Vänskap är ett måste om det finns barn med i bilden. Jag agerar helt för trollens bästa i mitt liv. Ska gå i parterapi med exet, inte för att hitta tillbaka även om hon vill, men för att kunna komma överens som människor och framför allt föräldrar till våra gemensamma barn.
Det var onekligen lättare innan man hade barn, vid separationer kunde man bara tacka för kaffet, hyra en lastbil eller skåpbil, lasta in sitt eller tjejens pick och pack och flytta...
Kul att det löste sig så bra för dig, att gå vidare utan några hard feelings i bagaget är något man unnar varje människa som skilt sig...
Man önskar ju att alla föräldrar som separerar skulle tänka på barnen i första hand o strunta i sin egen stolthet osv.....
Jag o mitt ex kommer inte överens. vi har gått på samarbetssamtal i 2 omgångar men dom har inte kunnat hjälpa oss, o sen ½år tillbaka går vi på familjerådgivning, men det leder ingenstans heller, speciellt eftersom tanten bestämt sig för att jag är arg på mitt ex o hans nya för att han var otrogen o det var enl henne orsaken till vår separation..... Medan jag var ju på väg att lämna honom massor med gånger flera månader innan det o det var otroheten som tillslut fick mig att säga att jag ville skilja mig. Det var ett destruktivt förhållande för min del o det var en bra sak att komma ur det.. Vår infekterade "relation" i dagsläget handlar inte om det (iaf inte från min sida) utan det handlar om allt han gjort under o efter separationen.... Men det lägger familjerådgivnings-tanten ingen tid på....