Barnvagnsjävel!!!!!

Under mina 2½ år som mamma har jag hört så fina kommentarer ifrån alla håll.

Barnvagnsjävel fick man höra för att man inte flytta på sig tillräckligt. Fast man nästan gick på gatan med vagnen. En annan gång blände en gubbe och muttrade på mig när jag med glädje var ute på promenerade med min barnvagn. Då jag säkert tog för stort uttryme på trottoaren fast den gatan är väldigt bred och är den mista vagnen som fin. En annan gång skällde en gubbe ut alla mammor på buss 4 vid södra station då det var alla vagnars fel att han missade tåget.

När mitt barn blev större och började på förskola blev vi tvungna att åka med buss genom stan för att komma fram till förskolan. Ni som är föräldrar och har små barn vet att de små barnen inte alltid är så glada och samarbetsvilliga. För ca fem månader sen skrek mitt barn vilt i bussen då en äldre farbror vrålade tillbaka allt vad han kunde till mitt barn. Det tyckte jag var helt stört, att någon vuxen kunde göra så mot ett barn.

Men det som hände mig senast…tar priset! Mitt barn skrek på bussen för att hon vill sitta men eftersom alla platser var upptagna sa jag att hon inte kunde sitta förutom i sin vagn. Hon som är ett bestämd litet barn skrek för att hon vill ha sin vilja igenom. Jag som mamma talade om igen att hon inte kunde sitta eftersom alla platser var upptagna och försökte tysta ner henne. Helt plötsligt kände jag hur någon smäller till mig och jag kan lova att det inte var någon som tappade balansen och ramlade emot mig. Utan jag vände mig om för att se vad det var som smällde in i mig. Då jag möte en elak blick mot mitt barn då jag förstod att det var damen som hade slagit till mig. Eftersom jag då förstod vad som hade hänt var jag tvungen att fråga henne vad hon höll på med då hon sa att hon inte orkade lyssna på mitt barn. Jag blev arg och sa till henne att det inte var hon som skulle uppfostra mitt barn.

Dagen efter skulle jag åka buss igen men med en röd buss då man behöver hjälp för att komma upp. En man hjälpte mig och med en fart åkte vagnen upp för trapporna. Eftersom det gick för fort så han jag inte låta alla människor gå förbi då jag blev ett hinder för en äldre dam. Åhhh...vad hon sukade och såg så J sur ut.

Men det som gör mig så chockad är att man är inget värt om man har en barnvagn eller en skrikig unge i stan. Jag fattar inte att människor tror att de har rätt att skrika, slå och kalla oss elaka saker? Ni som läser detta, berätta gärna om ni har några liknande händelser om ni vill dela med er!

FrökenR

Äldre 25 Apr 21:23

#1

Vem vill egentligen höra på alla vuxnas relationsproblem som det snackas vitt och brett om i alla mobiler på bussar och tåg?! Då kan väl lite barn-skrik inte vara så farligt.

Det roligaste jag varit med om var på väg från södra station mot Medis i Sthlm. En vuxen man (förmodligen alkis eller knarkare) stormade fram till mig och barnvagnen och hävde ur sig hur illa han tyckte om att jag som föräldraledig snyltade på samhället och att jag istället borde jobba och själv tjäna in mina pengar istället för att gå på bidrag som han påstådde att jag gjorde!!! Jag log inombords då jag jobbar heltid och förmodligen tjänar mer än vad han någonsin kommer att göra!

Näbbgädda

Äldre 2 Jun 11:38

#2

Samma problem här. Folk, speciellt på bussar, är så himla trötta på barnvagnar. Här är det mest de sura jävla gubbarna med rullatorer som ska hålla på. De hoppar på där fram, och ska gå genom hela gången bak till barnvagnsplatsen för att sätta sina rullatorer. O så kommer de inte förbi, ställer sig och börjar smälla rullatorerna in i barnvagnshjulen för att med lite magisk kraft få vagnen att bli kortare så de kommer förbi, ist för att lugna sig de 2 sekunder det tar för mig att resa mig och luta undan vagnen.

Platsen man ställer barnvagnarna på har 2 klistermärken vid fönstret. På den ena är det en barnvagn. På den andra en rullstol. Inga klistermärken på några satans rullatorer.

Ta färdtjänst nästa gång så får din rullatorjävel plats surgubbe, skulle jag gärna vilja säga till dom, men då är jag inte mkt bättre själv.

071001

Äldre 2 Jun 11:43

#3

Inte råkat ut för nåt liknande alls faktist ts och jag åker mycket buss i stan.

Primrose

Äldre 22 Jul 19:28

#4

Jag kan inte heller påminna mig om att jag har varit med om något så otrevligt som du på bussen, TS. Men en sak som förundrar mig är när jag ska gå av med vagnen från tunnelbanan så verkar många tycka att jag ska gå av sist, av någon anledning. Och de som ska på tränger sig gärna in innan man har gått av. Men det gör de även när jag inte har vagn. Och jag är storstadsbo in i märgen (5:e generationen Stockholmare och bott i London i 10 år - där inga människor tränger sig på innan andra har gått av, utom turister möjligtvis).

Däremot när jag är ute och går med barnvagnen, då får jag relativt ofta sura miner från äldre personer. Helst om vi är två eller tre barnvagnar tillsammans. Då stannar de gärna upp och blänger, trots att det finns gott om utrymme för oss alla. Jag skyller det på att äldre personer har svårare med rumsuppfattningen.

NorthLondon

Äldre 26 Jul 23:16

#5

Primrose skrev 2010-07-22 19:28:57 följande:

Jag kan inte heller påminna mig om att jag har varit med om något så otrevligt som du på bussen, TS. Men en sak som förundrar mig är när jag ska gå av med vagnen från tunnelbanan så verkar många tycka att jag ska gå av sist, av någon anledning. Och de som ska på tränger sig gärna in innan man har gått av. Men det gör de även när jag inte har vagn. Och jag är storstadsbo in i märgen (5:e generationen Stockholmare och bott i London i 10 år - där inga människor tränger sig på innan andra har gått av, utom turister möjligtvis).

En liten parentes som en f.d. Stockholmare som numera bor i London och som är nu inne på min andra sommar som mamma. Och jag måste säga att det är också andra sommaren som jag blir irriterad och smått chockad över den "ohyfs" som finns på Stockholms gator, bussar och tunnelbana när jag kommer med min (med svenska mått, lilla) barnvagn/sulky.

I Stockholm verkar man se det som en fördel att jag inte kan manövrera lika lätt som de utan barnvagn och därför kan man enkelt tränga sig förbi mig på bussen eller tunnelbanan. Dessutom är verkar det ju självklart att den med barnvagn är den som ska gå undan (enkelt) varje gång vid möte på trottoaren. Och hjälp (om det behövs) kan man ju bara drömma om.
Detta beteende är helt främmande och ologiskt för mig som Londonbo...

Primrose

Äldre 27 Jul 09:48

#6

NorthLondon skrev 2010-07-26 23:16:44 följande:

En liten parentes som en f.d. Stockholmare som numera bor i London och som är nu inne på min andra sommar som mamma. Och jag måste säga att det är också andra sommaren som jag blir irriterad och smått chockad över den "ohyfs" som finns på Stockholms gator, bussar och tunnelbana när jag kommer med min (med svenska mått, lilla) barnvagn/sulky.

I Stockholm verkar man se det som en fördel att jag inte kan manövrera lika lätt som de utan barnvagn och därför kan man enkelt tränga sig förbi mig på bussen eller tunnelbanan. Dessutom är verkar det ju självklart att den med barnvagn är den som ska gå undan (enkelt) varje gång vid möte på trottoaren. Och hjälp (om det behövs) kan man ju bara drömma om.
Detta beteende är helt främmande och ologiskt för mig som Londonbo...

Själv flyttade jag tillbaka till Stockholm för snart fyra år sedan, efter mer än 10 år i London - så du kan förstå att jag fick en "kulturchock" utan dess like.

Jag var faktiskt en av de svenskar som redan innan jag flyttade från landet gick ur vägen för andra och bad om ursäkt etc. Och så plötsligt (eureka!) flyttar jag till London och får uppskattning för mitt beteenede och överallt finns människor som också förstår att det inte är ok att alltid gå rakt fram och in i folk, och att det inte är ironiskt eller otrevligt menat när man säger "ursäkta/excuse me" eller "förlåt/sorry". Så mycket lättare det blir att röra sig i en stad när folk har detta beteende.

Dock är jag litet förvånad över det du skriver om barnvagnar i London. Mitt intryck när jag bodde där (utan barn) är att den inte är särskilt barnvänlig. Inte minst på bussarna blev stackars mammor med sullkys väldigt ofta illa behandlade av busschaufförerna. De flesta "middle class"- mammor tar ju sina barn i bilen och man ser inte alls lika många på gatorna med barnvagnar. På tunnelbanan är barn en ganska ovanlig syn. Men det kan ju, naturligtvis, bero på var man bor - i en "leafy suburb" eller mer centralt. VI bodde dock länge nära Primrose Hill och där var det ju jättehärligt för barn att vara.

jeli

Äldre 27 Jul 09:54

#7

Vilken tråkig stad du bor i. Själv bor jag i Göteborg och åker mycket buss och spårvagn och har inte märkt av några sådanna problem. Tvärtom tycker jag folk kan vara lite "för" hjälpsamma ibland,

Emmi1

Äldre 30 Jul 16:10

#8

Till sura gubbar och gummor som gnäller på att man är i vägen kan man vänligt säga "Jag förstår att du har bråttom, du ska ju dö snart" med ett leende. Det brukar tysta dem...

Barnvagnsjävel!!!!!

INNEHÅLL