Min dotter mobbas i skolan (långt)

Min dotter som går i 1:an började förändras i höstas, nästan direkt efter att skolan hade börjat faktiskt. Från att ha varit en sprallig, glad och obekymrad tjej med många kompisar förvandlades hon till en inåtvänd liten tjej som helst ville vara för sig själv. Både jag och hennes pappa försökte få reda på vad det var men hon sa givetvis inget. Jag lyckades luska ut så småningom att hon kände sig utanför i klassen och pratade med läraren. De hade inte märkt nåt särskilt sa dem, men de skulle hålla koll. Inget hände...

Efter påsklovet var det som om det brast för min dotter och allt mellan himmel och jord bubblade ur henne (tack och lov). Hon började berätta hur de andra behandlade henne och vad de sa till henne. En kille hade sagt så sent som i förra veckan att hon var en tönt och en fjant. Min son hade hört det. Det finns massor att berätta och det skulle bli ett lååångt inlägg om jag skrev ner det.

I tisdags var vi på utvecklingssamtal med min dotters lärare och vi tog ju upp det här med henne. Hon hade redan börjat med att prata om sånt här i klassen och även i små grupper. Dessutom hade hon pratat med vissa av de tjejer som hade varit taskiga mot min dotter just då. Hon hade tagit upp det direkt och det tyckte jag var bra. Nu har de börjat agera... Vi satt på utvecklingssamtalet i 2 timmar och diskuterade både det här och annat, men mest utrymme fick ju mobbningen. Hon berättade hur hon tänkte gå tillväga och vad hon hade gjort hittills. Nu återstår att se vad som händer. Hur som helst kommer jag att gå upp till skolan och vara med ofta nu när det har kommit fram så mycket.

Känner mig så förtvivlad och maktlös och givetvis orolig. Har sån ilska inom mig mot de här barnen och är så otroligt ledsen över att det ska finnas ett ord som heter "mobbning".