En riktig skitolycka, bokstavligt talat
Denhär historien utspelar sig mitt i natten hemma hos mina föräldrar, min pojkvän låg bredvid mig i sängen och vi hade varit ihop ca 2-3 månader, båda 18 år gamla. Jag hade feber och var rätt förkyld, samt att jag hade diareé. Jag var inte särskilt blyg men kände ändå inte mig bekväm med att berätta åt killen att jag hade diareé.. :) Så en natt vaknade jag av att killen gick ut på toa, låg kvar där och försökte somna om men det gick inge bra. Jag rullade över dit vars min pojkvän legat innan och känner något blött på benen!! Jag förstod direkt vaf som hafe utspelat sig sekunderna innan jag vaknat och fick lite halvt panik. Jag låg där med hans bajs smetat på mitt låt och ena handen om tänkte "tänk om han hinner se att jag rullat mig i hans bajs!!". Så jag skyndade mig ut och som tur är har mina föräldrar två toaletter! Tvättade mig snabbt och la mig i sängen (så långt från bajset som möjligt). Någon minut senare låg jag där och låtsades sova när min kille kom tillbaks, skamset med en handduk över höften och en påse med bajskallingar i handen. Han sa "hej.. "Och lyfte på täcket och sa, "det hände en grej :(" det var verkligen ett kul minne, tänk er en hund som gjort ner sig på golvet och tittar på en med stora ögon och svansen mellan benen. Jag skrattade bara, sa att det absolut inte gör något och kramade honom. Sen städade vi och somnade om. Det mest roliga är väl att trots att jag inte är speciellt brydd (jag och min pojkvän har tillochmed skitit brevid varandra på ett utedass) så har jag ALDRIG berättat MIN del av hans bajshistoria åt någon, inte ens å honom. Trots att det nu är flera år sedan och vi berättat denna historia åt många vänner och släktingar!