En riktig skitolycka, bokstavligt talat

Alltså, ligger inne på sjukhus och anstränger mig för fullt för att inte skratta högt och störa mina medpatienter! Min skithistoria utspelar sig på ett annat sjukhus. Hade genomgått en operation och delade rum med en tjej något yngre än mig. Som så många andra som varit så hade jag kateter. Min rumskamrat var för tillfället ute i allrummet då jag plötsligt kände att magen vaknade till liv och högljutt pockade på.uppmärksamhet. Tänkte att jag skulle ta tillfället iakt och släppa en liten fjärt. Det sved till rejält och olyckan var ett facktum. Jag krånglade mig ur sängen och med kateterpåsen i en näve och lakanet i den andra stod jag och försökte göra olyckan lite mundre när min rumskompis telefon började ringa. Hon kom in och samtidigt som hon svarade så undrade hon vad jag höll på med. -Jag sket ner mig! Vi började skratta och kunde inte sluta fast det gjorde så ont. Den personen som ringde fattade inte mycket av samtalet. Personalen kom inspringandes och när dom förstod vad som hänt (den bruna fläcken i patientskjortan och lakanet) så fick dom sig ett gott skratt. På ronden morgonen därpå sa läkaren lite menande att ett skratt läker såren fortare.

Min systers man är en storväxt långtradarförare som gillar öl och även tål en hel del, men inte hur mycket som helst. Syrran vaknade en morgon och konstaterade att mannen inte låg bredvid. Hon gick ner för att kolla om han låg i soffan och för att sätta på kaffe. När hon kommit ner för trappan så såg hon att mannens kläder låg i hallen och att det luktade väldigt illa. Når hon kom in i köket såg hon mannen stå sova lutandes över diskbänken. I hon låg det en massa spyor och hans kalsonger var två kilo tunga, av skit. I kraften när han spydde så sket han ner sig ordentligt. Varje gång vi träffas brukar vi skoja om det. Lite som en tradition.

För ett par månader sedan var jag och en kille ute med hans husbil. Vi hamnade i Laholm och sov vid en kanal. Vaknade över att det körde i magen och jag ville absolut inte gå in på husbilens toa eller inte ens försöka få till en fis (hade inte kommit till låt-gå-fis-stadiet) så jag klädde på mig och gick ut. Gick en bit ifrån och tröck på men det ledde bara till att jag fick ett sillhuvud i röva. Panik! En bit därifrån fanns det en liten sopstation så jag satte mig mellan ett par container. Alltså, storleken gjorde mig nästan rädd. Hade som tur var snytpapper i fickan. På vägen tillbaka till husbilen tänkte jag att den som sen såg högen måste tro att det varit en dinosaurie i farten. Jaja då har man bajjat in ett revir i Laholm.

Ja jag undrar om den är kvar. Den kanske har blivit ett monument!