Unga Adoptanter

Hej!

Jag kastar mig in i tråden, hoppas inte det gör nåt.
Är helt ny i denna värld och vi är också ganska unga. Jag fyller 25 i sommar och min man är 27.
Vi har precis fått reda på att det kommer bli väldigt svårt om ens möjligt överhuvudtaget för oss att skaffa barn. Maken hade inga spermier i provet han lämna och vi ska till sjukhuset på onsdag igen för att få svar på de slutgiltiga proverna men det ser inte bra ut. Så vi har börjat tänka i banorna med adoption och även sperma donation ( vet ej om det är möjligt då det e lite fel på mig med).
Men även om det skulle visa sig funka med donation så har vi tänkt sätta upp oss på adoptionslistor så snart vi bara kan.

Hoppas jag också kan få vara med lite här, skönt att veta att det finns andra som går igenom samma saker. För även om man har snälla anhöriga så kan de inte riktigt förstå om man inte går igenom det själv.

Sen är det ju kul att prata med dom i ungefär samma ålder också som går igenom denna känslomässiga berg och dal bana.

Kram Lilioukalani

Hej!

Va roligt att jag får vara med på ett hörn=)
Greengal- våra historier verkar väldigt lika!

Fick idag det tunga beskedet att det aldrig kommer va möjligt för oss att få biologiska barn tillsammans. Många tårar har fällts under dagen! Men det är bara att kravla sig upp igen och fortsätta kämpa.

Här är lite om våran väg.

Våren 2008 slänge vi pillrena, då jag inte mådde bra av dom o bytt sort tusen gånger utan bättring. Vi tänkte att blir det nåt så är det mer än välkommet.
MARS 2009 hade det fortfarande inte hänt nåt jag sökte gyn, då jag oregelbunden menstruation. Har PCO vilket är väldigt ovanligt då jag är näst intill underviktig sa dom. Fick pergo time. Åt i 6  månader med uppehåll över sommaren, men utan resultat.
JUNI 2009 så gifte vi oss på vår resa till Hawaii.
Sedan valde jag att ta ett uppehåll över jul o nyår och tänka på annat.
MARS 2010 Gyn besök igen med spolning av äggledare och maken fick lämna sperma prov.
APRIL 2010 Fick veta att det inte var någon sperma i provet och mer tester blev tagna för att veta vart vi ska bli remiterade.
MAJ 2010 Idag fick vi allt som vi anat bekräftat.

Vi har bestämt oss för donation och det har idag skickats remiss till uppsala för detta. Men vi har även diskuterat att söka oss till Danmark där vänte tiden är kortare men man får betala själva.

Har även bestämt oss för att sätta upp oss på iaf 2 adoptionslistor så snart vi kan och har kollat runt lite vad som finns. Ska kolla dom ni är med i=)
Har ju inga garantier för att donation funkar så därför vill vi sätta upp oss redan nu. Om inte annat så funkar donation så kan vi ändå tänka oss att adoptera efter det för man kanske inte orkar genomgå behandlingar fler gånger.
Eftersom det inte är populärt att genomgå ivf samtidigt som adoptionsutredning så tänkte vi om det går att anmäla oss till adoption och sen vänta lite med utredningen o det bara. men då e vi iaf med i systemet. Hoppas det funkar!

Vad jag behöver för behandling är inte klart än, men eftersom jag har PCO och har noll koll på när ägglossning är så är det troligt att man behöver behandla och plocka ut ägg och föra tillbaka istället för insemination.

Hoppas ni får komma före lite i kön och att ni får några posetiva nyheter på provtagningarna!

Mvh Lilio

Hej!

Ja tyvärr är det väl så att de alltid först utgår från att det är kvinnan det är fel på, lättare att undersöka tror jag!

Mådde också sådär av Pergotime så det känns så onödigt alltihop med det och även hade de testat  när vi kom för ett år sen för första gången så hade vi vetat allt detta för ett år sen!
Kunde inte sagt det bättre själv än att det bara är att acceptera sin situation och försöka göra det bästa av det!

Blir ingen biopsi, utan vi vet nu att det inte kommer gå! Var kromosom prov och lh prov o vad nu allt heter som vi fick svar på igår.
Håller alla tummar i världen för er.

Även fast vi var lite förberedda på svaret som kom så hoppas man in i det längsta iaf och blir besviken och ledsen igen! Men hoppet är väl det sista som överger en.

Såg att ni vart gifta sen 2006, va roligt att ni var så unga när ni gifte er=) En del tyckte vi var unga men är så glad för att vi gjorde det, kanske fanns en mening med det=) Är ju lättare med adoption om man vart gift ett tag!

Sen får man vara glad att man vet om det här nu och inte om 10 år!

Har ni berättat och så för anhöriga och vänner?

Känns bra att jag hittat denna sida då det är lättare att prata med nån som har samma problem som en själv. En del av mina anhöriga vet men det känns svårt för de kan aldrig veta hur det känns egentligen!

Hur har din man tagit allt?

Kram Lilio

Hej!

Jodå han vart nog chockad i början men nu försöker vi se vidare istället, inte mkt att göra! Han säger inte heller så mkt och vill inte prata med nån annan än mej om det!

Men min familj och några av våra vänner vet, men är lite komplicerat förhållande till hans familj som gjort att vi avvaktar med att berätta för dom. Därför jag måste va anonym här.

Hur har det gått för er sen sist? Några framsteg?

Vi håller på att kolla av allting med insemination fortfarande och har beställt hem lite adoptions broshyrer att läsa i för att sätta oss in i allt innan vi väljer organisation.

Mvh Liliou

Hej!

Dunna- haha vet att det är lite svårt att stava, skriva bara lilio så förstår jag=) Är ett hawaiianskt ord som jag gillar väldigt mycket=)

Det är jag som var inne på spermiedonation, eller rättare sagt är det fortfarande. Har hållt på hela maj månad med provtagningar osv för att förhoppningsvis kunna åka ner till Danmark i Juli för insemination. Håll tummarna för oss!
Valt Danmark just bara för att det finns anonym donation där vilket vi kände passa oss. Har beviljats försök i Sverige med men det är ju öppen donation och det känns inte lika rätt, men vi ska i alla fall på infomöte om det i slutet av månaden för att sen ta ett beslut om det, men de landstingsbetalda försöker blir i så fall efter sommaren så länge försöker vi i danmark. 

Tycker också det är dåligt av läkarna när man har facit i hand så här efteråt att de inte tog spermieprov tidigare, man får ju inte äta hur mycket pergotime tabletter som helst vad jag förstår, och jag har ätit 7 omgångar helt i onödan. Så jag hoppas jag får äta det tillräckligt många gånger till för att insemination lyckas annas blir det väl ivf.

Dunna- vad är det för behandlingar du håller på med just nu?

Vi har också tänkt sätta upp oss hos en adoptionsbyrå snart ska bara bestämma vilken, för även om insemination lyckas kanske man inte vill genomgå en sån behandling en gång till men då kanske vi vill adoptera ett syskon. Eller om det inte blir något resultat alls av inseminationen så känns det bra om vi redan står i kön.

Tiago- Fy vad fördomsfulla människor det finns, dom borde inte jobba med sådant. Hoppas det går bra när ni träffar dom iaf.

När de som kan skaffar barn de vanliga sättet är det ingen som kollar deras ekonomi, ålder osv.

runt  27 är ju en helt normal ålder att vilja skaffa barn i, sen när processen är så lång som den e med adoption så är det ju bara bra tycker jag om man inte påbörjar den för sent för det e ju inte bra det heller!

Familj släkt och vänner som vet om vår situation som jag försökt förklara hela processen för både med adoption och insemination( alla prover som ska tas, hormonbehandlingar, sprutor m.m) dom är helt chockade över hur mycket det är att hålla reda på och lära sig. Men det är bra att dom vet att det inte är en dans på rosor.

Lilioukalani

 

 

 

Dunna- Va bra då gör du mig lite lugnare, jag har gått och funderat över det ett tag med pergotime osv. men aldrig kommit mej för att fråga en läkare. Man har fått så mycket dåligt svar därifrån så man e nästan rädd för att fråga....
Oj har ni vart i väg ända till island, har dom kortare vänt tid där eller varför har ni vänt er dit om man får fråga? beöver inte svara om du inte vill.
Det inser jag redan innan jag startat att man inte orkar hålla på med hormonbehandlingar osv. hur länge som helst utan några garantier för att lyckas just därför vi också redan nu under sommaren också ska sätta upp oss på adoption. Då minskar kö tiden betydligt iaf känns de som än om man väntar med att sätta upp sig tills man har testat allt som finns här hemma först med behandlingar, känns så iaf.
Läste lite om Kenya det verkar jättespännande men tyvärr har vi bara vart gifta ett år, annars hade de vart ett av de främsta alternativen för oss. Har dock inte kollat upp om man får tillgodoräkna sig tiden som sambo.

Lilio

Kiwi10 - Är det äggdonator eller spermiedonator ni behöver?
På många ställen i sverige är det ca 1 års kö till spermadonation men på reproduktionscentrum i uppsala är det inga köer enligt dom själva dom håller vårdgarantin på 3 månader. Vi ska dit snart på infomöte snart och de ska komma igång med våra behandling eftr semesterarna sa dom om vi ville. Vi ska dit och höra på vad dom säger iaf men vi ska testa nästa månad med insemination i danmark först.
Vi föredrar danmark pga anonymiteten.
Har ni kollat om det kan va nåt för er?

Fråga gärna om det är nåt du undrar=) vet hur svårt det är att sätta sig in i allt.

Mvh Liliou

Såna personer borde inte ha ett sånt jobb, som vanligt fel människa på fel plats.
Åldern har ju inget att göra med hur mycket man vill ha ett barn.

Liliuo

Stort grattis! Vet ej om du kommer ihåg mej, men va med i tråden nästan precis när den startades upp har alltid haft ett öga hit ibland för att se hur de går! Vi valde ju mellan adoption och spermiedonator(ivf) och valde att testa donator först.
Har varit en lång kamp för oss också, testade insemination några ggr utan resultat. Gjorde IVF och fick missfall men testade ivf igen och är nu gravid och har bf om 2 veckor. Väldigt kul att vi kommer få barn som är ungefär lika gamla bara det att resan dit har vart olika.
Tycker det är så himla fint med adoption så vi har inte uteslutit det än om vi vill få syskon sen!
Vet ej om du såg programmet tv3 hade i höstas, drömmen om ett barn! Men har aldrig gråtit så mkt till tv som när jag såg de som fick hämta hem sitt adoptiv barn.

Vet ni hur länge ni måste vänta på att hämta er lilla son? 

Grattis igen till er son!

Liliuo           

Då får ni ha en skön sommar och förbereda er inför att ni får åka. Återigen stort grattis!