Inlägg från: ellinoras |Visa alla inlägg
  • ellinoras

    Mola/Druvbörd

    Det såg fint ut! Jag vågar inte vara mer än lite försiktigt glad eftersom det ännu är så tidigt (och jag är nog lite traumatiserad sen sist...), men det känns så klart ändå väldigt positivt.

  • ellinoras
    Horisontell1990 skrev 2018-03-16 08:19:13 följande:

    Jag tror och hoppas att de kommer gå riktigt bra för er och de små liven ????


    Tack snälla, detsamma till dig! Nästa gång blir det en liten som stannar :)
  • ellinoras
    Horisontell1990 skrev 2018-03-26 17:26:07 följande:

    Hej igen! Det visade sig att det fanns ett litet embryo med hjärtljud trots lång blödning! Tyvärr har vi oturen att den lilla satt sig väldigt långt ned i livmodern så är i det här skedet oklart hur det kommer framskrida. Typiskt att vi skulle lyckas med nått sånt ovanligt också... Men bara att ta dagen som den kommer :)


    Men wow, tänk hur det kan bli! Grattis :) Men vilken pärs att det ska vara så osäkert. Vilken vecka är du i? Åh vad jag hoppas att det ska gå bra! Ska du kolla snart igen?

    Själv tycker jag att den här tiden är väldigt jobbig. Jag känner mig orolig mest hela tiden och vågar knappt hoppas på att det ska gå bra. När jag väntade vårt första barn var det inte alls så här, jag tror att molan har satt djupa spår i mig. Men jag hoppas att det ska kännas bättre så småningom, när allt väl blir lite säkrare. Nu är jag i vecka 9+0 så än är det mycket tid kvar.
  • ellinoras
    Lovalia skrev 2018-03-26 22:42:45 följande:

    Hej,

    Jag trodde jag skulle bli mamma i slutet av september iår men det visade sig förra fredagen att det inte fanns något foster och för en vecka sen konstaterade de på VUL att det var en mola, fattade ingenting. Det ända jag kunde tänka efter att jag sökt va cancer.

    Skrapades den 20/3 alltså dagen efter att vi fick veta att det var mola. Allt gick så fort och sjukvården kändes rörig, va mycket som de inte kändes som de hade koll på tyvärr. Fick ingen info om hur det gått efter skrapningen, ingen läkare som pratade med mig, kändes sådär så ringde upp idag för att få en siffra på mitt hcg värde innan operation och då hade jag tydligen 303000 i hcg värde i slutet av v.13, hur har ni legat innan skrapning? När i graviditeten skrapades ni? Hur mkt hade värdet gått ner efter en vecka?

    Imorgon ska jag ta nya blodprov och hoppas med allt jag har att de har gått ner så det inte är någonting kvar.

    Så glad att jag hittat denna tråden!


    Jag beklagar verkligen, det är så oerhört ledsamt. Upptäcktes det när du gjorde kub? Så var det för mig. Det enda besked jag fick efter skrapningen var att man skickar "skrapet" på analys, och innan den är gjort kan man inte säga så mycket. Sen efter analysen blev jag uppringd av läkare som berättade mer.

    Jag har skrivit lite längre bak i tråden hur mina värden låg vid olika tider, om du vill läsa.

    Hoppas att det går bra idag! Skriv gärna och berätta sen.
  • ellinoras

    Ja, jag kan bara hålla med - riktigt vidrigt. Så sorgligt att upptäcka det så sent. Jag hade inte haft några tecken innan på att något skulle vara fel, det var en sån chock. En jäkla mardröm helt enkelt. Jag minns faktiskt inte om jag mådde illa eller var svullen efter skrapningen. Jag var så ledsen och hade som en helt brutal träningsvärk i hela kroppen (efter att ha blivit sövd), så jag skulle nog inte ha lagt märke till det i allt elände.

    Ja, det stämmer att jag hade 51000 i samband med skrapningen. Det var ganska lågt för att vara mola har jag förstått det som, det är många här i tråden som har haft mycket högre. Hoppas att ditt värde går neråt!

    Tänk så bra att du bara är 24. Du har många fertila år framför dig! Det betyder ju att även om du har en komplett mola och måste avstå graviditet under en period så har du gott om tid att få barn sen! Det kanske inte är mycket till tröst nu iofs, men ändå positivt att slippa tidspressen.

    Kram på dig!

  • ellinoras
    Villhabebisnu123 skrev 2018-03-16 14:39:11 följande:

    Hoppas verkligen det. Är i V65 nu och såååå galet orolig.


    Hur går det för dig? Håller tummarna :)
  • ellinoras

    Ja, jag är i vecka 10 nu. Tänk att vi alla har blivit så påverkade, jag hoppas verkligen att allt går bra och att vi kan få njuta av våra graviditeter så småningom. Jag kan tänka mig att det känns bättre när man har kommit lite längre. Jag ska göra ny koll 6/4, jag är redan väldigt nervös.

    Nu ska jag försöka fokusera på jobbet ist, kanske jag lyckas glömma allt detta en stund!

  • ellinoras

    Igår var jag och kollade igen, allt såg fint ut! Jag är nu i 10+4 och börjar tro att det kanske faktiakt kan bli en liten bebis!

    Hur går det för er andra? Bara fint hopoas jag

  • ellinoras
    Villhabebisnu123 skrev 2018-04-06 14:58:32 följande:

    Åh va kul att höra! Ska på vul 12/4 då runt 9+0. Hoppas det är nåt där inne och inte bara gaser. ;)


    Hehe, mycket gaser här med :) Jag håller tummarna, berätta hur det går!
  • ellinoras

    Jag småblödde också länge, runt fyra veckor tror jag att det var. De sa att det inte var någon fara och nu verkar ju allt bra. Har du fått svar på vilken typ av mola det var? Hoppas allt går bra för dig!

  • ellinoras
    Lovalia skrev 2018-04-20 09:03:20 följande:

    Jag fick besked om att avvakta från KS, kolla hur nästa värde och alternativt veckan efter de ser ut innnan man gör något åt saken. Hade lungröntgen nu på morgonen frågade mannen i receptionen om jag skulle få svar direkt då sa han om det ser bra ut annars kommer din läkare kontakta dig. Gick in gjorde röntgen, tog inte ens 2min. Hon sa din läkare kommer kontakta dig och jag gick?? Asså är detta ett dåligt svar då? Hatar att få leva i denna ovisshet! Hur lång tid tar det innan man får svar?


    Jag har inte gjort någon lungröntgen, men jag tror inte alls att det är något dåligt svar. Först tar man bilder, sen blir de kollade av särskilda röntgenläkare, och sen återkoppling din ordinarie läkare. Lite som när man lämnar blodprov, inget konstigt alltså. Jag tycker alltså att det låter märkligt att han i receptionen sa så, kanske det blev något missförstånd. Hoppas att du får svar snart!
  • ellinoras
    Kullan85 skrev 2018-07-30 20:09:27 följande:

    Hej allihopa! Jag har sökt massa på nätet o ni kanske vet eller kan hjälpa mig förstå?

    Jag drabbades 2015 av missfall i v 11, det var fruktansvärt... jag blödde några dagar men fick ingen hjälp.. sen kom fostret ut när jag var på toaletten efter rejäl smärta i magen, att se det som kom ut...det var det värsta jag upplevt någonsin men fick inte hjälp då heller och dom verkade inte tro på mig.

    Sen kontaktade jag kvinnokliniken som tog emot mig i v 13 Jag såg på ultraljudet att något var väldigt fel, jag såg en tom fostersäck o läkaren skyndade sig att ta bort staven så jag ej kunde se mer.. hon konstaterade MF o jag fick tid för att vistas på kliniken senare för att driva ut det som var kvar med tabletter. ?Inkomplett MF? sa hon. Men efter en natt där hade inget hänt och jag fick åka hem o vänta på operationstid. När det var dags så fick jag veta medan jag låg i operationsstolen att dom misstänkte mola, att det skulle skickas på analys. jag hade tusen frågor o vart rädd men svaret var ?jag kommer till dig på uppvaket o pratar då? sen sövdes jag o vaknade upp i ett rum men läkaren kom aldrig trots mitt eviga tjat. Dom höll kvar mig länge, behövde mer dropp osv. Sen till slut skickade dom hem mig. Några veckor senare ringer kirurgen mig o säger att jag hade ?partiell mola? att jag ej fick bli gravid då jag kunde förblöda, att han skrivit ut p-piller o att jag skulle gå på regelbundna kontroller av hcg. Samtalet tog inte ens 5 minuter då han ej hade tid.

    Därefter gick jag på provtagningar i 6 månader efter remiss men ingen kunde ge svar på mina värden då dom ?bara tog prover? sen när det gått ett halvår fick jag ett brev hem där det stod att jag kan bli gravid om jag vill.

    Kan berätta att så illa jag blivit bemött under tiden av BM, kvinnoklinik mfl gjorde mig så ledsen, det tog ca 2 månader från MF till operation vilket jag tycker är hemskt!

    Kirurgen lovade mig tidig uppföljning nästa graviditet iallafall...

    Nu blev det visst mycket text....

    Till min fundering nu så planerar vi på att försöka skaffa barn och jag undrar får man den hjälp dom lovat mig? När jag blir gravid, räcker det verkligen bara att ringa kvinnokliniken o förklara? Eller ska jag behöva tjata o bråka denna gången med? Har ni som blivit gravida igen fått tidig uppföljning?

    Jag är livrädd men längtar mer än nånsin...


    Jag beklagar att du haft det så jobbigt! Jag är själv gravid efter en partiell mola, i början av graviditeten fick jag göra ett par vul på kvinnokliniken, för att se att allt såg normalt ut. Det gjorde det och efter det har jag inte gjort något utöver de vanliga kontrollerna. Jag har gått på sös i stockholm och varit nöjd, dock verkar det se väldigt olika ut inom olika landsting. Jag förstår att du känner dig rädd men kom ihåg att det är en väldigt liten risk att du får en mola en gång till. Allra troligast är att allt går bra! Kram och lycka till!
  • ellinoras
    MaoaM skrev 2018-10-20 08:21:43 följande:

    Tack så mycket för ditt svar!

    Att man får olika bud från olika läkare tycker jag är så ledsamt, då gäller det ju bara att man har tur med vem som är behandlande läkare :(

    Stackars dig att du fick passera ditt bf utan att vara förbi hela molaepisoden. Det är det jag är orolig för. Har 2 i min närhet som har bf samma månad som jag skulle ha haft.

    Det är så mycket som man behöver bearbeta, sorgen över att det inte blev en bebis, att man haft en potentiellt farlig tumör växande i sig och oron över att man kanske blir ordentligt sjuk eller behöver genomgå en lång behandling med tuffa cellgifter. Sen längtan efter en bebis.

    Jag fick komma på ultraljud 12 dagar efter skrapningen. Då fick jag nytt besked och de hade ändrat diagnosen till partiell mola. Jag började gråta av lättnad, sorg, spänningar som släppte jag vet inte vad och läkaren tyckte det var konstigt. Han kom ju med ett positivt besked?

    Jag blir så arg på att de ger mig ett besked som kunde ändras på 3 dagar?! Då skulle de ju absolut väntat med att berätta tills de hade definitivt besked. Jag hade den värsta helgen på länge och tänkte bara på den kompletta molan som skulle sätta prägel på mitt liv ett år framåt i alla fall.

    Är fortfarande så less på kirurgen som sa att det inte ens såg ut som en mola. Tycker inte hon behövde uttrycka sig om det iom att det ändå behövdes skickas på analys.

    Mitt värde har alltså gått från 20.000 - efter 7 dgr 190 - efter 11 dgr 52. Hade velat haft någon kur som bara drev ur hormonet ur kroppen!

    Tyckte jag slutade blöda efter 2 veckor. Gick å la mig med vita trosor och trosskydd. Stort misstag hahaha, precis som det stod i infopappret från sjukhuset så satte blödningen igång igen. Med besked stora koagelklumpar och mycket blod. På ultraljudet sa läkaren att han såg strimmor som hade trodde var koagel men aom han ändå sa skulle kunna vara tillväxt av mola. Så jag är ändå glad att jag blöder så skiten kommer ut.

    Min chef har frågat mig 3 ggr om jag nånsin ens var gravid. Om det ens fanns ett foster. Så oerhört provocerande, som om det spelar någon roll?! I 14 långa veckor mådde jag så jävla uselt fysiskt och väntade på en bebis :(


    Beklagar vad du varit med om, det är verkligen ingen enkel sak. Och vilken himla knäpp chef! Så okänsligt :(

    Mitt hcg gick inte ner jättesnabbt (minns inte exakt men det står tidigare i tråden) men sen blev jag gravid på en gång och har bf nu på söndag :) Oavsett om det blir på en gång eller tar lite tid så är det ju som Lovalia skriver, de allra flesta har en normal graviditet efteråt. Och när det väl händer så kommer det gär oerhört sorgliga mer vara en ledsam parantes :) Stor kram på dig ?
Svar på tråden Mola/Druvbörd