Mola/Druvbörd

Hej!

Hittade precis den här tråden och läser och läser och läser... Finns inte mycket info att hitta annars...

Vart ska jag börja?! Vid ultraljud i V13 kunde inget foster hittas, fick göra VUL dagen efter och då såg man ett dött foster i V7 plus att man misstänkte mola. Fick oerhört dålig info och skickades på skrapning några dagar efter. Efter skrapningen var informationen ännu sämre, jag fick fråga om allt och ändå visste de inget. Åkte hem med ett A4a papper med dålig info om ev. infektionsrisk... Ingen info om molan. Efter mycket tjat fick jag svaret att vänta en mens innan ni blir gravida. Åker hem och går igen psykiskt och fysiskt jobbiga veckor efter skrapning men ändå om förhoppningen att snart kunna bli gravida igen... När allt landat och känns hanterbart får jag ett samtal från läkare (4veckor efter skrapning, 5veckor efter upptäckt MA) som säger att jag har druvbörd och min värld rasar IGEN! Får återigen dålig info utan han vill träffa mig och har fått en tid imorgon, alltså 5 veckor efter skrapning, 6 veckor efter upptäckt MA... Har tusen frågor och kan inte fokusera på så mycket annat än det här! Till saken hör att jag fick mens för 1 vecka sen, men efter att ha läst här har jag förstått att det kan vara en annan blödning som inte är bra?! Kan någon förklara?!

Undrar om någon kan beskriva händelseförloppet?! Från man träffat läkare första gången och vad som händer sen?! Får alla röntgas?! Hur ofta tas prover?! Hur lång tid tar det?!

Tacksam för svar :)

Tack snälla för ditt fina svar :)

Har varit hos läkare idag och det är partiell mola jag har. Hadde 45 000 i värde när jag skrapades och idag 5 veckor efter låg värdet på 17 och läkaren lät väldigt positiv till det. Finns inga rester kvar och han var säker på att det var min mens jag hade fått förra veckan :D Känns skönt med positiva besked för en gångs skull. Lungröntgen väntar och hoppas det ser bra ut också...

Om man får 6 månaders graviditetsförbud är det från skrapningsdagen eller från när?! Hur har ni skyddat er?! Känner inte att jag vill stoppa i mig ppiller igen efter att ha ätit i 11 år i sträck, men läkaren verkar inte riktigt nöjd med att vi bara använder kondom?! Trots att värdena gått ner bra nu, kan de stiga igen och innebära cellgifts behandling?! Vad är det som de tittar efter vid lugnröntgen?! Blåsor?! Men är det cancern som spridit sig till lungorna då?!

Mycket frågor och funderingar... Det snurrar mycket i huvudet. Hur har ni hanterat allt?! Har ni varit sjukskrivna, gått hos psykolog eller liknande?!

Tack för stöttning :)

Fy, stackare, lider verkligen med dig :( Men hade du partiell mola också?! Varför är det så olika då hur snabbt värdet sjunker? Måste bara få fråga om cellgiftet, tappar du håret av det?! Hur mår du?! Hur ofta får du behandling?! Jag håller alla mina tummar för dig <3

Usch, blir tårögd av att läsa om dig och vad du går igenom. Du verkar stark så fortsätt så <3 Det är så hemskt, allt man ville var att bli gravid och vara lycklig och så fick man så mycket elände på köpet/istället...

Hur länge har du fått "de starkare" cellgifterna?! Vet du hur länge du måste ta dem?! Sjunker dina värden som de ska nu?!

Nettaan: Hur har dina värden sjunkit från maj?! Hur långt graviditetsförbud har du?!

Ja, det jobbiga är att man försöker tänka på annat och göra annat för att koppla bort allt, men det kommer alltid ifatt än... Vissa dagar är skitjobbiga, vissa dagar går jättebra! Man är ju ganska ostabil i botten och ibland känns det som allt går åt helvete :( Som du skriver är ovissheten jobbig, hur blir det för mig???

Hoppas allt kommer gå så bra det kan för dig!

Hisaferid: Fy, jag håller alla mina tummar för att det blir bra sen... Kämpa!!!

Hade det spridit sig på dig?! Hur såg lugnröntgen och så ut? Dum fråga kanske... Men Efter så mycket behandlingar osv, kan man bli helt friskförklarad/återställd och få ett "normalt" liv med nya graviditeter?! Det är nog det man oroar sig mycket för... att man inte ska kunna bilda familj och må bra igen?! Säg till om du tar illa upp av alla frågor, du behöver absolut inte svara!

Kram

Jag har fått tid på måndag att röntga lungorna och ta nya blodprov och se vad som har hänt... Är livrädd för lungröntgen och för vad de ska hitta. Att det har spridit sig, eller vad det nu är de tittar efter?! Fy!

Gud så skönt :) Du är du under 10 äntligen :D Hoppas det fortsätter i den vägen nu så allt kan bli bra. Har du 1 års graviditetsförbud från när alla värden ligger på 0 eller hur ser det ut?! Förstår absolut hur du menar. Allting sker av en anledning, kanske finns en mening med allt även att det är ibland svårt att förstå hur det är tänkt...

Har du barn sen tidigare?! Hur gammal är du?!

:D

Esoada: I mitt fall hade fostret dött av druvbörden/molan som jag har förstått det... Tror oftast det är så, för att moderkakan inte fungerar som den ska... Men är inte helt säker!

Kanske inte så mycket svar på frågan :/

Hisaferid: Om värdena stiger igen, som för mig nu, finns det några tydliga symptom som man själv kan känna av som du vet?!

Nettaan: Det sjunker neråt, det är bra :) Men då får du cellgiftsbehandling nu, eller?!

Lungröntgen var bra :D Känns väldigt skönt. Värdena sjunker men inte riktigt som jag hoppats så det är tveksamt att jag kommer ner till noll inom 8 veckor. Men jag håller tummarna :)

Någon som vet... Om jag ligger väldigt nära noll efter 8 veckor, vad gör de då? Läkaren sa att de var tvungna att "hantera det" om jag inte nått noll inom 8 veckor, men hon gick inte in på vad?!

Hisaferid: Förstår att det är svårt att veta men tack för ditt goda svar, jättesnällt <3 Man är ju orolig och undrar vad som kommer hända framöver?! Om man får cellgiftbehandling (även om det "bara" är tabletter) kan jag jobba då?!

M1985b: Tråkigt att du också drabbat av det här och tråkigt att höra om din resa! Jag håller alla mina tummar för att det är sista cellgiftsbehandlingen du får och att allt kommer bli bra sen!

Ja, känner igen det där du skriver med att man känner sig lurad på sin graviditet... Mycket frustration över det! Även att man ibland känner sig så ensam i detta även att man har många nära omkring sig... Svårt för någon som inte går igenom det här att veta hur jobbigt det är!

Har ett leende på läpparna när jag läser dina ord "tänk den dagen - då vi står där med gravida magar"... Det är det vi måste fokusera på och blicka framåt mot :)

Anonym (hej) : Känner igen mig mycket i det du skriver. Humöret går upp och ner och man handskas med mycket känslor dagligen. Klart det påverkar relationen, men som du skriver är det viktigt att prata öppet om hur man känner och mår. Samtidigt kan jag ibland känna att det inte ska överanalyseras för mycket utan att man bara kan ligga och kramas utan att säga något. Närhet, tillit och att man finns för varandra är viktigt! Relationen växer och blir starkare efter allt man går igenom... Sen har man givetvis jobbiga dagar i relationen, framför allt det här att man känner sig så ensam i allting!

Kämpa på! Vi är starka! <3

Hisaferid: Okej, förstår då att det är svårt att svara på... Önskar ibland det fanns raka, klockrena svar som gällde alla så man visste lite mer.

Jag kan inte ens i närheten förstå hur du mår och vad du går igenom. Stackare :( De försöker alltså ta reda på varför värdet inte sjunker?! Hur länge sen är det du fick druvbörd?! Hur länge har du kämpat med det här?! Jag håller alla mina tummar för dig <3

Hisaferid och Pia87:

Jag tänker på er och håller alla mina tummar för er. Att värdena ska fortsätta sjunka och att ni kan bli friska snart... Måste vara jättejobbigt! Bara att ha oron i kroppen hela tiden är ju påfrestande, det vet jag ju själv :(

Jag fick dock positiva besked idag och nu ska jag bara ta prov 1 gång i månaden för att se att värdena ligger kvar där de ska. Även att jag är jätteglad så ska jag kanske inte hoppas allt för mycket på att allt är över... Som ni säger är ju besvikelsen värst om det skulle bli ett bakslag. Men hoppas kan man ju alltid :)

Kämpa tjejer, ni är starka!

Pia87: Tack snälla <3

Det kommer gå bra för dig nu... Du är ju så nära noll. Måste du gå ända ner till noll för att de ska vara "nöjda"? Och gå igenom ytterligare någon behandling då du är nere på noll?! Kämpa på för din fina son och försök se slutet av tunneln, du är nära och det kommer gå bra! Sen kan du bara fokusera på din son och familjen!!! Lyckokramar

Nej, jag förstår vad du menar... Man funderar ibland på hur skört livet är, speciellt efter det här. Livet kan bara vändas upp och ner på några sekunder... Skrämmande egentligen. Som du säger, för någon månad sen var man överlycklig och trodde man skulle bli förälder och nu går man med en stor klump i magen med oviss framtid!!! Hemskt!

Det får en att tänka om lite och uppskatta det man har!

Hej på er alla starka tjejer!

Längesen jag skrev här nu... Tar prover 1 gång i månaden nu och Hittills har mitt värde hållt sig på noll och fortsätter det så tills 1 januari så får vi försöka igen... Humöret går upp och ner och nu börjar jag mer oroa mig för vad som väntar om vi får försöka igen 1 januari...

Hur stor risk är det att man får mola igen? Kommer det ta längre tid att bli gravid? Större risk för missfall??? SNÄLLA, alla ni som fått gå igenom en "normal graviditet" efter en mola, kan inte ni skriva en liten rad... Vill höra lite solskenshistorier!!!

Och också undrar jag om man får göra/gå på tätare kontroller vid en ny graviditet? Erbjuds det liksom???

KÄMPA PÅ!!!

Kramar

Stort grattis :)

Det förstår jag :) Här längtar och väntar vi med... Men plusen lyser med sin frånvaro tyvärr

Lycka till och grattis igen :D