Mola/Druvbörd

Hej, här kommer en till som ”förmodligen” har fått druvbörd. Jag säger ”förmodligen”, för jag väntar som bäst på att svaret ska komma från analysen. Det började med att jag fick små blödningar i v.5. jag ringde till vårdguiden, men eftersom små blödningar kan vara helt ofarligt eller början på ett missfall, gav de mig rådet att avvakta. Men efter att ha fått en lite större blödning i v.7 åkte jag in till gynakuten och fick där bekräftat att jag inte hade något levande foster. Gynekologen som undersökte mig tyckte dessutom att det såg lite konstigt ut, för livmodern var mycket större än vad den borde ha varit. Han skickade hem mig med rådet att avvakta en vecka för att se om kroppen själv tog hand om det. Annars skulle jag komma tillbaka. Eftersom läget inte förändrades på en vecka åkte jag tillbaka. Då fick jag träffa en annan gynekolog som undersökte mig och konstaterade att det såg väldigt konstigt ut. Hon tog in en kollega som också tittade. Eftersom jag dessutom de senaste två veckorna hade mått grymt illa och spytt, misstänkte de druvbörd. Tiden stannade när de började förklara vad druvbörd är… tankar som cellgifter, håravfall och tom döden snurrade runt i huvudet på mig. Detta var en fredag och jag fick tid för skrapning redan på måndagen, det kändes dock som en väldigt lång helg. Läkaren som tog emot mig vid skrapningen var fantastisk och förklarade, tog sig tid och lyckades lugna mig. Allt gick bra vid skrapningen och jag åkte hem någon timme senare. Och nu är jag här, mitt i all denna väntan där jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Fysiskt mår jag toppen, illamåendet avtog samma dag, men psykiskt är det rätt jobbigt. Läkaren kunde inte med blotta ögat avgöra om det var en mola och vilket typ det i så fall var. Jag har nu väntat i över två veckor på svar, ringde förra veckan, men då hade de inte fått något svar än.

Det här var min historia så här långt (den blev visst rätt lång), men jag vill bara säga att det är fantastisk att sånna här forum finns. Där man kan träffa andra, så man inte känner sig lika ensam. Jag känner ingen som har fått mola.  Så tack för att ni delar med er!

Hej igen!
Fran84: fick du vänta 4 veckor på svar? Imorgon har jag väntat 4 veckor och börjar tycke det är lång tid att vänta på svar huruvida molan är komplett eller partiell. Hur länge har ni andra fått vänta på svar från skrapningen? Jag går på KS.

Jag har pratat med en hel del om detta, både med vänner och familj. Det känns viktigt att dela någonting som upptar en stor del av ens tankeverksamhet och som ev påverkar ens liv en tid framöver. Men ingen kan ju riktigt veta hur det är, så återigen, skönt att ni finns, men tråkigt att ni måste finnas......

Nu har jag (efter 6 veckors väntan!!) fått svaret, jag har en komplett mola :( Hade tydligen ett värde på 375000. Imorgon ska jag in på provtagning och sen väntar lungröntgen och ytterligare prover..... trots att jag egentligen har vetat så har jag lite svårt att smälta beskedet. Nu hoppas jag bara att värdet har gått ned och att det går åt rätt håll. Jag hoppas att det är ett gott tecken att jag fick tillbaka min mesn efter drygt 4 veckor. Vilken skit!! tack för att ni är så öppna och berättar era historier, ser fram emot att bli en av er som kan lägga detta bakom sig och glädjas åt en ny graviditet.

Grattis Shirin!! Kul med goda nyheter på detta forum, det gör en riktigt riktigt glad :)

Jag fick svar på mitt blodprov, mitt värde hade sjunkit från 375000 till 34, så det kändes ju väldigt bra. Sen vågar jag inte ta ut något i förskott, för en del har ju värdena gått upp igen. Men det går än så länge åt rätt riktning trots komplett mola.

Var på mitt första återbesök igår. Han kunde inte se något  konstigt på VUL, så det var ju positivt. Jag har dock börjat må illa igen vilket inte alls känns bra för jag kan inte komma på någon annan anledning till att jag skulle göra det än att hcg har stigit igen... :( Ska få svar på tisdag. Jag vet inte riktigt hur högt det måste vara för att man ska känna sig illamående och om det är möjligt att det går upp så mycket på en vecka. Förra blodprovet var på 34.  Blir en lång väntan till tisdag.....

Grattis skräpmola till ditt positiva besked! :)

Idag har det varit en jobbig dag, det går ju upp och ned. För några dagar sedan hade jag ett stort tryck över bröstet och var orolig för min lungröntgen och såg framför mig hur det var fullt av metastaser och att jag inte skulle bli bra. Så ringde jag sjukhuset idag och fick mina svar. De såg inget på lungröntgen (tack och lov) MEN..... mina värden har inte gått ned tillräckligt mycket så de befarar att de har nått en platånivå (från 34 til 30 på en vecka). Så imorgon tar jag ett nytt prov (och dessutom leverprov) för att se om det har gått ned, annars börjar cellgiftsbehandlingen.... känns som en mardröm! 6 månaders gravförbud kändes inte så jobbigt, men nu blir det 1 år efter avslutad behandling, det känns som evigheter!!! Min dotter är den som får mig att ändå försöka tänka ljust.

Behövde skriva av mig lite :)

Det sista som överger människan är ju hoppet så dina ord ludvigsmamma gav mig alla fall lite hopp. Det hade gått 6,5 vecka mellan mitt första och mitt senaste prov (som då var på 30). Jag försöker också tänka positivt att det alla fall inte hade gått upp och för de flesta verkar ju de milda cellgifterna fungera. Och skulle de inte göra det, så får jag ta det den dagen kommer! Berättade för min chef idag och började gråta. Han var allafall toppen och ska ge mig allt stöd jag behöver, så det känns bra att han vet.

vanna hoppas att en spolning hjälper och att det inte gör så fruktansvärt ont som det låter som

Kram

Tack kasa, dina värden har ju verkligen liknat mina! Jag ska absolut fråga. Jag antog att om det inte gick ned till 0 på 8 veckor så sätter de in cellgifter?! Jag kulle verkligen vilja slippa äta cellgifter och dessutom vänta ännu längre på att bli gravid. Ska bli intressant att se vad provet som jag tog idag visar.

Lavinia: Jag följs gärna åt, vi verkar sitta lite i samma båt. Jag tog ett nytt test efter en vecka och det var då det visade sig att jag bara gått ned från 34 till 30. Samtidigt gjorde de också ett nytt VUL och allt såg ok ut. Leverprovet jag tog idag var ett vanligt blodprov, jag antar att de vill se om det har spridit sig till levern, lungröntgen var ju ok. Nästa fredag ska jag träffa en läkae igen och då ska det avgöras om jag behöver cellgifter (jag hade en komplett mola). Det var en vecka sedan mitt 30 prov.

Jag har ju som sagt en liten 1,5 åring, mitt hjärta! Och är nu 32 år.

Hej igen, livet är verkligen som en berg-och-dalbana....idag är det dock ganska bra. Efter att ha läst era inlägg Kasa och Skräpmola, var jag lite laddad idag när jag ringde läkaren för att kolla mitt prov och för att se om jag ska få cellgifter. Det hade sjunkit till 23 och jag har fått en ny läkare (tydligen experten på molor på KS), Ulrika J...nånting. Så jag fick en ny tid redan på onsdag för att träffa henne och diskutera saken. Eftersom det har varit strul med uppföljningen från min skrapning har jag ju inte tagit så många prover än, men hittills ser det ut som följande:

innan Skrapning: 375000
v.6    34
v.7    30
v.8    23
v.9     ?

Kasa -det låter jättejobbigt med IVF, hoppas verkligen att det ger lön för mödan.

Lavinia -hör av dig efter UL så vi får veta vad de säger. Alla mina kompisar är också gravida, två av mina närmsta vänner skulla få samma vecka som jag var beräknad :(

Hej, nu har jag haft mitt möte med läkaren på KS. Hon tyckte precis som ni att jag skulle avvakta med cellgifterna. Så länge man tappar minst 10% på en vecka så har man inte nått någon platå. Så vi bestämde att jag ska ta blodprov varje vecka nu ett tag framöver. Så jag håller tummarna för minst 10% per vecka :) Vad gäller graviditetsförbudet så är det något man får diskutera då man ser hur det går, kan ev bli kortare än ett år. Så idag är en hoppfull dag!