Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer
Topdog skrev 2010-08-26 10:44:17 följande:
Jag har en fråga. Hur hanterar man som familjehem, konflikten mellan att å ena sidan ha ett uppdrag som närsomhelst kan innebära att barnet flyttar hem till sina biologiska föräldrar, kontra sina egna känslor och anknytning till barnet? Jag tycks mig som om man lagt en omöjlig uppgift på många familjehemsföräldrar; du ska ta emot, knyta an och älska barnet som en del av din familj, men du ska ändå vara beredd på att barnet vilken månad som helst kan flytta. Hur hanterar man det som familjehem? Går det ut över anknytningen till barnet eller går det ut över barnet och familjehemmet i form av oro för hemflytt?
Men visst är det svårt. För familjehemmet men också för barnet. I början när det ofta är täta umgängen där kanske biologiska föräldrar talar om att snart, snart får du komma hem....
Alltså har vi direkt 2 problem
1, barnet knyter inte an för det ska ju snart hem
2, hem är inte där den bor utan hos mamma/pappa
Men nej vi knyter han direkt som vuxna och barnet får ta den tid den behöver... Ska barnet flytta så är vi vuxna nog att kunna hantera detta..
Barn som knyter an har lättare att "knyta om" alltså är det mer jobb med barn som aldrig knytit an än barn som knytit an till fler (generellt)
Sedan är det ju inte så ofta som det handlar om att barn flyttas hem utan förvarning ...utan det slussas tillbaka hem från familjehemmet. Både barn och vuxna hinner ställa om sig.
Men visst man känner en förlust...länge.