Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Bettan: Fy fan vad jobbigt, jag hoppas innerligt att allt går väl för er!!

Förresten, är det nån av er gbg:are som har träffat en kvinnlig läkare på Repro med initialerna JS? Jag ringde dit idag och frågade lite om den fruktansvärda mensvärk jag fått efter senaste missfallet, smärtan är i klass med missfallen och inte ens Tradolan som jag haft några kvar sen i somras hjälper... Jättegulliga barnmorskan som svarade fixade en återbudstid till mig i morgon hos denna JS för att diskutera detta, trots att vi egentligen är avslutade där eftersom allt såg fint ut i utredningen.

Barnmorskan tyckte även jag skulle  ta upp det att jag inte lyckats bli gravid sen missfallet, det är ju bara ett drygt halvår sen men jag har ju haft så himla lätt att bli gravid förr (och nu har jag ju till och med bott ihop med min man på heltid, till skillnad från tidigare). Så vi får se om läkaren har nåt att säga om det. Jag är väl tveksam men det är ju värt ett försök. Annars är jag ganska deppig idag, BF idag för min senaste graviditet och så fick jag helvetesmensen istället... Jag trodde ju åtminstone jag skulle ha glädjen av en graviditet vid det här laget! Dom här jäkla datumen alltså... Om en dryg månad fyller jag 30, jag trodde alltid jag skulle ha barn vid det laget. Ååååååh!!!

Bettan: Hon var jättetrevlig och lyssnade, och undersökte mig dessutom. Som vanligt ser allt perfekt ut. :P Men jag fick recept på Diklofenak och Citodon så nästa mens ska jag väl överleva iaf... :P

Bubbibalubbi: Trist! Men jag håller med om den tanken där...

Bettan: Hon hade förstås inget vettigt att säga om det... Vi har ju "bara" försökt i ett halvår denna gången... Men med tanke på att det gått på mellan första och tredje försöket när jag veckopendlat men inte på sex försök nu när vi bor ihop så tycker jag iaf det är lite udda. Men vi får väl ge det ett par månader till innan vi börjar bråka om det.

Irma: JS var både blond, ung och vänlig, så det kke var hon! Gött när man träffar en läkare man kan känna förtroende för... Och heja klumpen! :) Grattis! Skoj med RUL så snart inpå UL:et... :)

Åååååååh varför måste alla bli gravida överallt runt omkring? Jag vill oxå!!! När är det vår tur egentligen?

Fast annars är jag ganska glad idag. Fick ett jobberbjudande igår, precis jobbet jag längtat efter dessutom. Så nu blir det en flaska bubbel till fredagsmys.

När jag har varit gravid har jag inte gillat kaffe och därför inte druckit särskilt mycket, men jag har inte tänkt sluta bara för att sluta, det är väl inte förrän vid större mängder kaffe som missfallsrisken ökar? Eller har jag missat nåt?

Äsch, jag blir ju inte direkt klokare vad gäller kaffet nu!!  Men jag får väl lyssna på kroppen helt enkelt, när den dagen kommer (måtte den komma snart!!!). Synd att man inte har en Nespresso bara, min kompis (som f.ö. är allergisk mot koffein!) har en, och den gör väääärldens godaste koffeinfria kaffe!!

Ang. Lennart B i Borås: Det är alltså bara ASA han kör med? BM på repro jag pratade med förra veckan trodde det var progesteron oxå, jag sa att jag hade hört nåt annat från "mina kontakter", hehe. Hon tyckte vi skulle kontakta honom eftersom de hade rekommenderat det i det fina brevet vi fick där det stod att allt i utredningen var normalt. Försöker de två sina händer månntro?

Bettan & grisolle: Då var det jag som hade rätt alltså. ;) Jag tror inte han skulle vilja skriva ut progesteron - isf kan han ju inte ha med en i sin studie, eftersom det blir en till komponent! Jag vill heller inte hamna i nån placebogrupp och hade ju tänkt köra ASA själv, så då skippar jag honom, även om det är bra att han forskar på det!! TLC kan jag nog ordna mig ändå om jag behöver. :)

Hehe nu tänkte jag väl mer på människorna runt omkring mig som kan ge mig TLC av en annan sort än den läkare kan erbjuda... ;) Annars blev jag väldigt väl omhändertagen på Barnmorskegruppen den korta tid jag var gravid i somras, med extra kontroller/UL inbokade (som dock aldrig blev av). Vi fick träffa en jättesympatisk barnmorska som hette Annelie, som jag kände tog min oro på allvar. Nästa gång jag blir gravid ska vi försöka få plats hos henne igen.

Skulle det - gud förbjude - sen gå åt skogen igen, så tänkte jag isf kontakta LB. Tills dess tänkte jag låtsas som att jag är en fullständigt "normal" människa som bara fått två missfall, och leva i förnekelse litegrann. (Eftersom jag inte visste att jag var gravid förrän efteråt första gången jag fick missfall så går det ganska bra, jag har ju bara "väntat barn" två gånger...)

Fy fan vilken hemsk situation Bettan, vet inte vad jag ska skriva, vill bara svära! Håller alla tummar och tår jag har för er!!

Sicken envis rackare du har där inne, Bettan! :) Hoppas det blir en bra förlossning trots allt, och starkt jobbat att promota behandlingen mitt i alltihopa! Gött att det var bra bemötande!!