Mojutten: Här är det nervöst. Har nästan dagligen rosa eller bruna flytningar. Försöker att inte tänka på dom, men är svårt när dom är mitt framför en hela tiden. Symptomen är kvar, känns bra, även om det nu inte är en garanti för något. Imorgon kl 10 är det dags igen. Hoppas hoppas....
Skönt att höra att du mår bättre igen 
Hoppas du slipper några jättedalar på ett tag nu.
Nu ska det ut och promeneras i solen!
*vinkar till alla*
Det gick bra idag Hjärtat slog och den var lagom stor. Lättad för stunden!
Mojutten: Heja endorfiner! det bästa som finns mot deppighet. Det och choklad då
Mula: Skönt att höra att du mår lite bättre. Blir alldeles tårögd när du skriver om din son
tack för alla påhejningar, det behövs!
icka: på måndag har jag tid för nästa VUL.
Hur är det med alla? väldans tyst här i tråden....
qatteriin: Eller hur. Så länge man lyckas hålla sig borta från det livet som liknar det man helst vill ha så är det okej emellanåt. Så länge man kan fly lite och göra sånt man tycker om. Den värsta energitjuven, det som får mig att bli less är när folk på jobbet diskuterar graviditeter och barn. svårt att fly från jobbet liksom.
Annica: Kan du inte ta medicinerna innan plus ändå? Det märker ju inte läkaren förrän det gått ett tag. Kan skylla på att du tog fel? Förstår att det känns hopplöst när läkaren rycker på axlarna.
Har en kollega som har det så varje månad 1-2 dygn. Dom har vänt ut och in på henne och inte hitta något. Trodde det skulle bli bättre efter hon fött barn, men icke. Hoppas nästa är lika bra! vad skönt att din man som kan ta över och ryta i lite!
Daniela: Min mans bror väntade barn precis när vi fick vårat 3:e MA. Det hjälpte mig att prata med hans tjej (hon som var gravid) om det. Hon hade också svårt med det hela. Det jobbiga tycker jag är att man är mitt i en sorgeprocess som aldrig tar slut. Men att försöka acceptera att man är avundsjuk. Låta sig vara arg och ledsen.
Buster: Grattis till v:13! Underbart. Förstår att det känns overkligt! vad bra att du även berättade om missfallen för kollegerna.
daniela: Känner igen mig precis i att man "håller sig" tills man är mer privat och sen låter sig bryta ihop. förstår att det blir ännu jobbigare för dig när du är en person som inte visar känslor för folk. Finns det någon du litar på och det känns okej att visa känslor för? som du kan prata med? det kanske hjälper att skriva om det?
Mrs Sara: Underbart! Grattis till dottern!
Ego: Är sjukt nervös inför VUL imorgon. Vet inte vad jag ska tro. Känner mig gravid, men det har aldrig varit någon garanti innan tyvärr. jobbigt jobbigt. är självklart tacksam för att jag får så täta VUL. men är ändå skitjobbigt. Det är på eftermiddagen. ska först genomlida ett tandläkarbesök och jobba en dag. Hoppas inte mina gamla farbror till tandläkare kommer ihåg att han förra året frågade vad det blev för kön på barnet (var gravid förr förra året jag var där). För jag måste ju tala om varför jag inte kan röntgas. jaja. tandläkarbesöket är en piece of cake i jämförelse med vul...
hoppas alla haft en bra helg! här är det proppmätt efter farsdagstårta *vinkar*
Välkommen tillbaks Pinglan! Härligt att höra att pausen gjort dig gott Jag har inte mått så bra (under denhär missfallskaruesellen) som i somras när vi pausade och reste till paradiset.
Bettan: Bra sagt om att vi får vara bittra! Man behöver bli påmind om det.
MtA: Vet inte hur det är med kromosomproverna. Beror på vilken avikelse eller? Någon klok här inne kanske vet...
Ego: Det gick bra idag Trodde knappt mina ögon. Mannen sa att jag såg hur stressad ut som helst när jag klev upp i stolen. Att jag var rödflammig på hela bröstet (som jag blir när jag är stressad). Såhär långt har vi aldrig kommit i någon tidigare graviditet! 9+0 idag. Dom tidigare har slutat någon gång innan eller under vecka 9. Hoppas inte ni tycker det är jobbigt att jag skriver om alla mina VUL? För jag måste skriva av mig. Inför varje koll har någon slags skyddsmekanism gått in och viskat i mitt örat att "det kanske inte går bra idag, det kommer du ihåg va".