juni: Hur var det med ditt HB-värde? Tja du, jag vet inte vad jag tror om det där med hjärtljudsfrekvensen kontra kön... Försök utläsa ngt ur min pres. om du vill roa dig... 
Så bra att du får komma till spec.mvc och prata om olika bedövningar och förlossningsalternativ.
Milla: Synd att makens presentation av sitt budskap blev lite väl hårt... Men jag tror som Assar och Pyttis att tanken var god från hans sida.
Här har det varit en omvälvande eftermiddag. Tyvärr av det tråkigare slaget.
Till sen lunch idag blev det lite hopmix av mat, bl.a. scrambled egg. Strax efter G ätit ngn tugga av det blev han röd runt munnen. En stund senare började han frenetiskt klia sig på och bakom ena örat - och vi såg att det var röt och knottrigt. Jaha, överkänslig mot ägg tänkte vi och tog det ändå rätt lugnt. Närmaste halvtimmen spred sig det röda och så småningom ringde jag 1177. Medan jag satt i telefonkö hann G bli svullen i ansiktet och kring ögonen. 1177 lugnade mig inte utan avslutade samtalet med en uppmaning i stil med: "om han får andnöd på vägen in till akuten så ring 112, i ambulanserna har de all utrustning som behövs för att han ska kunna få snabb hjälp."
Snacka om att jag hade P A N I K när jag blåste in till sjukhuset i 140 knyck och i korsningen mot sjukhuset skrek det om mina däck. Jag var helt skakig. För typiskt nog var det när G var jättetrött och ville sova em, jag var irrationell och trodde han skulle dö om han somnade så jag blåste luft på honom och puttade på honom. Resan kändes som evighetslång, men tog nog 8 minuter (hade jag kört lagligt hade det nog tagit 14...).
Framme på sjukhuset sliter jag pojken ut bilbarnstolen, utan att betala P-avgift (vilket idiotiskt påfund att behöva betala på en akut-parkering!), in på akuten, hoppade över triagebedömningen och fick en läkare inne på akuten att eskortera oss i raskt tempo direkt till barnakuten. Där kom ssk, läkare och bsk och tog hand om min lille uppsvullne pojke. Han fick andas syre och adrenalin då syresättningen var lite dålig samt mediciner i form av kortison och antihistamin. Sov ngn halvtimme i mitt knä sedan och slog upp sina ögon och var sedan full av energi! Det röda mattades ganska snabbt och alla knottror minskade, utom de på låren och överarmarna. Stackaren hade ju precis blivit av med sina Tredagarsfeber-utslag.
Vi var kvar ett tag till för observation och kom hem med en uthämtad medicin och ska hämta en annan imorgon, samt remiss till barndietist och allergisjuksköterska för allergiutredning.
När oron för hans välbefinnande gått över är jag nu mest ledsen för hans skull som måste avstå massa godsaker här i livet. 
Och lite synd även om syskonen som kommer få anpassa sig lite, samt vänner och familj runtomkring för att vi nu kommer vara en lite besvärligare familj att bjuda på mat. Nåväl vi kommer väl vänja oss och jag hoppas innerligt att hans allergi försvinner vid 6-årsåldern såsom det är vanligt att det gör. Eller iaf mildras. Vi får se vad allergiutredningen säger.
Tycker bara det är så underligt att han reagerade så starkt på lite rent ägg, med tanke på att han åt pannkakor igår utan reaktion? Kanske adderades det ihop och blev för mkt totalt sett?
Så, semestertrippen till min kusins stuga 40 mil bort imorgon har skjutits fram ett dygn så att vi får en dag att andas ut och hinna handla och packa allt vi ska ha med.
Är också SÅ TACKSAM att vi var här hemma när detta hände, och inte iväg i ngn liten håla långt ifrån sjukhus och medicinsk expertis.
Åh, vad skönt att få skriva av sig!
