Även G av årgång -11 tog tid på sig. Precis efter midsommar släppte det och han började plötsligt gå, runt, runt. Han hann bli nästan 16 månader innan det släppte. Nu är han ostoppbar! Men smart, när han tar sig ut genom dörren på baksidan själv (det är lite högt steg där) klättrar han försiktigt, men om någon vuxen är där visar han total tillit till att vuxna hjälper och kliver ut som en vuxen. (Och slår sig, förstås)
Älgen, låna Andra mosboken på biblioteket! Där står det en hel del bra. Fast ni är nog inte riktigt där än... Digestivekex, fruktbitar, knäckebröd, mjukt bröd, leverpastejskluttar, köttfärs - allt som de vill stoppa in själva!
Ida, stackars V! Vilken tur han är bättre nu.
Men du, jag har inga illusioner om 1177-damerna här hos oss.
De verkar ha nåt slags manus med numrerade förslag som "har du gett Alvedon?", "har han feber?", "det är viktigt att han får i sig vätska" och "har ni försökt skedmata med glass?"
Sen verkar det ta stopp, och om man redan har gjort allt det där har de inga bättre förslag. Eftersom vi aldrig ringer utan att ha koll på alla de där grejerna, blir vi ju bara arga när de kommer med såna löjliga råd. Kan ni åka in till barnakuten utan att ringa 1177? Det får man inte i vår stad, vilket jag höll på att få spel när de sa.
Kasperina, det tycks vara en specialitet i vårt län, att man ska be om lov. Idiotiskt är vad det är. För "akut" känns ju precis som att man har tid att sitta i 45 minuters telefonkö innan man får order om att ge alvedon... "för det gör vi här i alla fall".
Elsis, jag minns inte vad de sa, men båda våra har vägrat glass upp till 18 månader ungefär. A kanske längre. Så frågan har varit uppe. Jag tror att det blev tyst i luren!
PW, det som händer är att det kan ta en stund från att man stiger ur hissen innan det dyker upp personal, och sen får man skäll för att man inte ringt 1177, tills de har undersökt och plötsligt säger att det var bra att man kom in... Numera har vi gjort det där så många gånger att vi har tiggt av dem ett direktnummer till barnakuten och ringer dit först om det inte är tveklöst en tur dit genast.
De vill väl bara vara förberedda, men det känns idiotiskt att behöva be om lov.
Asap, skönt att det funkade bra! Och snart får han ju ta hand om lillasyster, då får han ju ett nytt "ansvar"!
Pysslig, stackars E! Bra att ni till slut fick vettig hjälp.
A är ju född på Danderyd, och när vi lämnade neo där sa läkaren till oss att alltid åka till ALS om vi behövde, inte till Danderyds barnakut, för den var dålig. Rakt ut, sa han det. Då måste de verkligen ha problem där... och med såna sköterskor förstår man ju varför.
Firren, så där var A hela våren. Han ville INTE till dagis. Han visste ju att någon av oss var hemma med G, och ville hellre vara med där, han också. Nu när G har börjat förskolan är det inga problem alls. (Inte för att just det är någon tröst för dig nu, det lär ju dröja innan Stella ska börja dagis!) Men det går säkert över snart!
IdaVi, det är AW och trådfika på g i våra trakter, så jag hoppas verkligen du kommer in i fikatråden snart!
Firren, vad tråkigt med sjuk bebis. Hoppas hon piggnar till snabbt!
Ellan, välkommen säger jag också! Jag hänger här, i 1-3 och samlingstrådn, fast jag har haft lite ont om tid att skriva i alla ett tag nu. Jag har två killar som är 3,5 (A) och 1,5 (G), och är egen företagare i Östergötland.
Vi har haft one of those nights i natt. G vaknade och var ledsen en gång i halvtimmen så jag la mig i hans rum. Framåt småtimmarna kommer alltför ofta A tassande, och han tyckte inte att det var ok att lägga sig i stora sängen med pappa, utan skulle knö ner sig med mig i gästsängen.
Och sparkas, och sparkas och sticka in fötterna mellan mina lår för att värma sina kalla fötter med vassa tånaglar. Ungen vägrar ha pyjamasbyxor på sig, liksom täcke. Klart han vaknar och är kall då! Så vi försov oss i morse, så klart.
Har era barn perioder när de kommer tassande om nätterna, eller är de mer frekventa alt kvar i sina egna sängar?
Jag tycker mig se att A kommer till oss i perioder. Sedan kan det gå flera veckor när han sover i sin egen säng, och sen börjar det igen och pågår några veckor.
Ida, 13/10 är det fika i Lkpg, sen var det fråga om AW, ev den 17/9.
G somnar alltid om i sin egen säng, det räcker att man ligger i gästsängen som står i vinkel, huvud mot huvud med Gs säng, så han kan pilla mig lite i håret. Men sen kommer A... i bästa fall kan han också somna om efter att ha sparkat ett tag, i sämsta fall ligger han och tittar i taket tills han tröttnar och hävdar då att han är hungrig och vill ha frukost.
För de flesta låter det ju sunt och bra, och som att det bara är att kliva upp och fixa det, men A är en notorisk ickeätare och brukar ta ca två timmar på sig med frukosten. Så på det sättet är det kanske lika bra att stiga upp kl 6 och sätta igång den processen... Men eftersom jag brukar lämna barnen vid 9 på dagis känns det inte så lockande att kliva upp redan då!
A lämnade spjälsängen när han var två ungefär. Han fick växasäng strax innan lillebror kom, vi ville ju att han skulle tycka det var ok med en annan kille i den i god tid, liksom. G har fortfarande spjälisen trots att även han fastnar med fötter och så och vaknar av det. Eftersom han är en självgående typ, till skillnad från storebror, så tror vi att det är bäst att han får ha kvar den ett tag till...
Om han hade en vanlig säng som han kom ur själv, skulle han stiga upp och leka så snart han vaknade - utan att säga till.
A tog ett halvår på sig innan han kom på att ha inte behövde ropa på oss när han vaknade. De gånger G sovit med oss eller med mig i gästsängen har han visat tydligt att det är han som bestämmer när han ska upp, och hasat ur sängen och gått sin väg när han vaknat.