30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Skönt Barba!

Galia - Jag har ju ett snitt och två vaginala förlossningar i bagaget. Jag föredrar vaginal förlossning av den anledningen att jag är en sådan där märklig människa som har tyckt att det varit rätt kul att klämma ut ungar men snittet var i sig en jättefin upplevelse och jag hade egentligen inga som helst problem efteråt. Klarade mig utan problem på Voltaren och Alvedon. Kunde gå långpromenader bara några dagar senare osv. Den enda gången jag kunde känna av snittet var om jag råkade kasta mig upp från sängen lite obetänkligt eller så. Annars inget.

IdaVi - Fy, vad jobbigt. Vi har en oerhört krävande treåring to be här hemma. Har dock inga direkta tips tror jag för vi har nog resignerat i ett konstaterande att det är så här hon är. MYCKET av allt liksom. Oerhört mycket glädje men minsta lilla kan få henne helt ur spel. Jag försöker alltid ligga steget före och tänka ut hur hon kommer att reagera i olika situationer och hur jag ska kunna parera det, men det frestar verkligen på att hela tiden liksom vara lite på spänn. Nu i efterhand har vi ju förstått att T på de flesta sätt är världens enklaste unge... Bla, bla, nåja, ni är inte ensamma i alla fall.

M73 - Mina tre förlossningar har varit helt olika. Första längst och andra kortast. Tredje var alldeles lagom - visserligen segt (i bemärkelsen långdraget men helt uthärdligt smärtmässigt) värkarbete hemma - men vi var på sjukhuset i ungefär fyra timmar. Alldeles lagom och jag kände mig verkligen helt med och trygg i vad som hände hela tiden. Rutinerad med andra ord.

Men avslaget är ju mångt och mycket "bara" blod och sårvätska (kraftigt impad av att fånen hade det sistnämnda i listan)? Det behövs ju inte lika stor öppning som för att få ut ett bebishuvud för det. Det är väl som mens typ? Jag har haft rikligt och långvarigt avslag efter alla förlossningar. Inget annorlunda med det efter KS jämfört med de vaginala vad jag kan minnas. Jag öppnade mig visserligen helt innan det blev KS men jag tror inte att det gjorde någon skillnad.

Usch, vad ni pratar mammamagar och bröst då. Jag försöker förtränga statusen hos mig. Eller nja, brösten är ok faktiskt. Jag trodde att de skulle vara i betydligt sorgligare skick efter nästan fem år av konstanta graviditeter och amningsperioder, men de ser nog ut ungefär som de skulle ha sett ut ändå i den här åldern konstigt nog. Men magen. Yikes! Jag såg lite på det där programmet på SVT om skönhetsideal och då var det en kvinna som opererade bort mammamagen. Nääääästan så att jag blev sugen, men jag är inte beredd att ta riskerna med en operation när den inte är nödvändig.

Milla - Jag beundrar dig som tar tag i saken och verkligen går och lägger dig tidigt. Vi kommer aldrig i säng före kl. 23. Hur trötta vi än är...

På vårt dagis är det två avdelningar med 1-5 och DET kallas syskonavdelningar. Barnen är dock indelade åldersvis i tvärgrupper (myror, ekorrar, harar, rävungar och rävar) och har någon aktivitet med gruppen varje dag.

Pupetta - Välkommen! Det är en gyllene regel i 30+-trådarna att man inte behöver läsa ikapp - och är man ny är det nog nästintill en omöjlighet så det är bara att kasta sig in! Jag är en av de som "har fått" syskon. Jag har en tjej född i november -07, en tjej född i juni -09 och en kille född i december -10. Full fart!

Sara - På tal om jobb - hur trivs du nu på nya jobbet när det gått en tid?

Vi har alla tre där bak i bakåtvända stolar. Märkligt nog brukar de inte bråka med varandra i bilen (det brukar de dock göra ganska ofta utanför ) så det fungerar bra. Länge hade vi T i mitten men nu sitter E där eftersom det funkar bäst med stolarna.

Ett stort välkommen till Barbason idag!

Tree is à lucky number! *nynnar och hoppas att jag minns rätt att det finns en låt som går så*

Grattis Barba!

Grattis i efterskott Billa och de andra små födelsedagsbarnen!