30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Juni, BF är 15/2 men jag hoppas på att han kommer lite tidigare! Dels för att jag inte vill att han ska hinna magra, dels för att jag själv vill kunna kissa på riktigt och äta mat igen!

Tack Ela! Jag tror verkligen att det ska funka utmärkt om man bara får vara ifred och slipper klåfingriga sköterskor som ska klanta till det hela med koppar och annat. Däri ligger inte min oro, däremot just som jag sa, att de ska komma dragandes med en massa dumheter som jag förra gången var helt oförberedd på och inte hade kraft eller förstånd att bemöta. Jag är mycket tacksam för att vi hamnade på neo och jag fick träffa den förträffliga barnsköterskan som visste hur slipstenar ska dras. Det var f ö på Danderyd. 

Fio, visst är det otäckt när de ramlar, men nu är O i den åldern att det måste hända rätt ofta. Vi har härdat oss sen i somras när A började drulla titt som tätt.
Han har nästan jämt nåt blåmärke eller en bula nånstans. Han springer in i hörn och ramlar av stolar när han glömmer kolla var de tar slut osv. Häromdagen lyckades han exakt pricka hörnet på det lilla lekbordet i hans rum, precis mitt emellan ögonen. Det slog genast upp en blå härlig bulle, men den försvann ganska snabbt.
Det är otäckt och man lär sig att hålla koll på pupiller och andra symptom på hjärnskakning. A blöder ofta näsblod, men det tror jag att han har efter sin far, som också gör det, men visst blir man lite nojig och tittar efter blåmärken och frågar på dagis osv. Dessvärre har han börjat hitta på saker också, så ibland säger han att han har ramlat på dagis och blött näsblod, men det kan lika gärna vara nåt som hände för tre veckor sedan hemma, som plötsligt dyker upp.

Milla, hoppas L kryar på sig ordentligt och att du får sova! Kram!

Nu har jag äntligen drabbats av den berömda gravidhjärnan. Eller, jag har kanske lidit av det förut också, men inte så att jag har märkt av det så mycket själv. Förra veckan hade vi värsta programmet, vilket ju skulle inledas med As tvåårsdag på måndagen, men eftersom han blev sjuk firade vi honom på tisdagen. Detta i sin tur gjorde att jag missade min bm-tid på onsdagen, eftersom jag trodde det var tisdag...
Så jag ringde och bad om ursäkt och försökte boka en ny tid, vilket jag fick. Den tiden var idag, jag har på två ställen skrivit upp 11.30. När jag sitter i väntrummet utanför bm kommer hon ut lite lagom till 11.30 och säger, "Nämen kommer du nu?! Jag har bokat in dig 12.30."
Suck... var detta de sista resterna av ordningssinne, så tror jag inte att jag vågar fylla i det senaste pappret från fk... Än mindre betala räkningar, de kommer väl att betalas med en extra nolla på, kan jag tro. 

Nej, jag kanske ska strunta i det?! Räkningarna alltså. 

Fiolina, vi har också pratat om det där med spjälsängen och när det är dags att lämna den. Vi tänker nog att A får ha kvar den tills lillebror behöver den, men det var ju en bra tanke du hade där, att det kanske räcker att den är borta nån vecka emellan.
Fast jag pratade med A om detta igår faktiskt, eftersom A ville ligga i babykorgen.
Då sa jag att den är ju du alldeles för stor för, den är för pyttesmå bebisar, som lillebror, när han kommer. Men att lillebror skulle komma att växa ganska fort, och då skulle lillebror vilja ligga i As säng, och då får A en ny säng, en STOR säng. Det var han nöjd med, och om jag känner den där lilla hjärnan rätt så kommer han att processa detta några dagar och sedan berätta för sin pappa att han minsann ska få en STOOOOR säng snart!
Vi tycker nog att det är rätt skönt att veta var vi har det lilla fröet ännu ett tag. I en icke-spjälis kommer han ju vara ute och traska och hitta på bus på nolltid. Man känner kanske lite att det vore skönt att inte vakna av att ens förstfödde står och ritar på badrumsdörren, eller så...
 

Ela, ja, A sover ju också gärna hos oss, det är väl liksom det som är kruxet. Om han får en säng han kan kliva ur som han vill kommer han ju att bosätta sig inne hos oss och ligga och sparka på sin lillebror, som väl säkert hamnar där när han ska äta om inte annat. Jag skulle kunna tänka mig att leva utan det, även om det så klart är mysigt med barn i sängen!
Maken sover så ohemult hårt och bygger monument med sitt täcke i sömnen, så när A ligger hos oss sover jag bara med ena ögat så att han inte ska hamna underst i makens täck-pyramider. När han var liten och åt på nätterna (A alltså!) fick han ligga på utsidan om mig för att inte råka illa ut. Det var först när han började vända sig och ramlade ur sängen en natt som han fick sova i mitten.  

Lycklig, min man har samma tandproblem som du. Han sköljer och flossar och borstar och står i, men det är som det är. Han småäter inte heller, det hela verkar vara genetiskt, för både hans mamma och syster har också problem med sina tänder och går ofta till tandläkaren. Oförskämt och opedagogiskt av tandläkaren dock att vara så pekpinnig.
När jag väntade A hade jag hört att man kunde få extra problem med tänderna eftersom bebisen kan ta av ens kalkförråd och så, så jag bad att få komma till min tandläkare en extra gång under graviditeten för att kolla det.
Han sa att det kanske inte så mycket är för kalkens skull, som för att många mår illa och småäter för att stoppa det, och att man blir sugen på saker titt som tätt. Han menade att det får ju vara så, man ska lyssna på kroppens behov. 
I våras när jag var där och skulle göra min årliga röntgen frågade han om det var ett syskon på väg, "för då tar vi fram stora blytäcket". Då var jag ju inte gravid ännu, så det gick bra med den vanliga blykragen! Däremot har jag vid ett annat tillfälle provat detta täcke, och det är som en vanlig filt i storlek, fast av bly, så det är inte så roligt att ha på sig, men bra att det finns skydd. Fast jag skulle nog vänta till efter v 12, om det gick....

Lycklig, tack det är väl bra, man ska inte klaga, fast jag gör det ändå. Tillbaka på koll, tänker du tandläkare nu, så är det i vår, tänker du på ultraljudet från i torsdags så är det ny koll på fredag.
På måndag ska jag träffa läkaren för diskussion om ev igångsättning, eftersom jag har bagaget fullt  av besvärande grejer.
Hoppas det ordnar sig med tänderna, och som Sara säger, byt tandläkare, det skulle jag göra om jag fick det där bemötandet.

Pucha, härligt med bra siffror! 

Juni, vad skönt att ni fått lite respons i alla fall! Och att det har tagits prover, så ni får veta.