ak74 skrev 2010-07-01 12:40:48 följande:
Tack för all stöttning!
Jag hoppas verkligen att vi löser detta och stärks i vår gemenskap. Han är ju min fasta punkt i tillvaron. Oavsett vad som hänt (eller hur grinig jag har varit) har han alltid funnits där. Nu när jobbet är borta och man märker att de få kompisar man har haft var arbetskamrater som man inte längre träffar då känns det tufft att förlora det enda man har att leva för...
Har precis varit på arbetsförmedlingen en sväng. Nu är det bara en massa papper som ska fyllas i...
Ny layout på FL föresten...
Styrke kramar till dig och hoppas att det löser sig till det bästa.
Det är konstigt det där med sånna som man umgås med väldigt intensivt typ arbets/klasskompisar bara försvinner när den gemensamma punkten försvinner. Jag tycker bara nu när jag är föräldraledig att det inte alls känns samma att komma till jobbet och arbetskompisarna.