NÅGON som fått barn efter upprepade missfall???

Vilket hopp den här tråden sprider, just när det händer känns det som man vill hoppa från bron. (nästa iallafall)

Man är så fruktansvärt hjälplös, finns inget man kan göra, det hjälper inte ens att önska eller hoppas, det går inte att påverka.

Får bara fortsätta att leva och se...

Det jag känner är mest jobbigt är att jag inte kan påverka att bli med barn genom att göra något stategiskt, brukar kunna fixa lösningar på olika problem när jag vill. Jag tänker, klart att man kan säga "jag vill ha en miljon" men sen kanske jag inte är beredd på att lägga ner det arbetet som krävs för att lyckas men jag vet att om jag bara skulle lägga manken till så kan jag fixa det på ett eller annat sätt.

Samma sak gäller inte när det kommer till barn, jag kan inte bara fixa det och det är en förlamande känsla.

Sen är det också jobbigt med omgivningen (kanske jag också är känlig) men de fråga väldigt ofta om "ska inte ni sätta fart, vill inte ni?"

Jag anklagar inte mig själv men jag har tänkt om det är något fel på mig och känns nästan som ett straff, varför ska jag får detta?

Skönt att det är fler som känner igen sig.

Och det här med att gå in i väggen.....jag har inte gått i väggen men har varit deprimerad och gått i terapi med jättebra reslultat. Har mått "frisk" och allt har varit tip topp men sen kom nu andra missfallet och visst att jag har tagit det bättre men det påverkar en på många plan som man inte fattar för en man är ganska insyltad i nergången/deppen.
Första depressionen berodde inte enbart på missfallet men klart en av huvudfaktorerna.

Jag har inte varit på utreddning, har hört att man ska ha 3 innan det är aktuellt att man går, kan ju alltid ljuga om man är supernervös men jag lever på hoppet.
Min sambo har två barn sedan tidigare så allt känns som att det är mig det är fel på.

ja och alla dessa kompisar som får barn.... jag kan inte glädjas med alla, jag kanske borde skämmas men jag orkar inte umgås med de den närmaste tiden efteråt. Jag har också märkt att är det ens nämaste vänner då glädjs jag men är vänner på avstånd är det jobbigare.

Nu skulle ju tråden handla om possitva människor som har lyckats bli gravida...

GE OSS HOPP!!!!

Anatea:
Får nästan tårar i ögonen för jag blir så glad....eller så är jag bara extra känslig just nu, skulle ju ha mens igår var den nu tog vägen....

Kanske ändå ska köpa ett test fast jag inte har några som helts förhoppningar eller känsla. Nu när man har haft några missfall så inser man ju att alla graviditeter (åtminstånde i början) är såååå olika.

Behöver verkligen hopp och stöd!

Som jag skrev igår så är det mensdax. Någon gång mån-ons skulle jag ha mensen. I går kväll tänkte jag lite på det och blev lite nyfiken på att testa. Jag är inget testfreak men har ändå gått på att köpa lite ägglossningstest på nätet. Har också hört att de kan ge utslag vid graviditet. Tog ett sådant test och det gav utslag. Ok! Jag har ett gravtest hemma men jag ville inte testa på kvällen för tror att morgonurinen är bäst.

Vaknade inatt vid 4 och behövde kissa...lika bra att göra testet nu. Gravid!

Blir egentligen inte överlycklig utan tänker lite för mig själv att "detta behöver inte betyda så mycket". Jag har tidigare graviditeter försök att aldrig vara orolig utan blivit super lycklig och gått 1000 ggr händelserna i förväg. Idag var jag cool och under dagen har jag faktiskt inte tänkt på det så mycket.

Vid 15 tiden kom mensen!!!
Nu där emot blir jag extremt påverkad, var tvungen att gå från jobbet med gråten i halsen och när jag cyklade hem så flyger tårarna. Jag känner mig så misslyckad. Jag verkar ju ha ganska lätt för att bli gravid för förra månaden fick jag också missfall och nu direkt efter, har nu 3 missfall och är jätte osugen på att gå på utredning. Vill inte tro det är något fel på mig bara "otur" samtidigt som det är också jobbig och inte veta.

Idag är nog inte rätt dag för att fatta några beslut om framtiden!

Jag har funderat på grav-hormonerna. Blir man gravid och får missfall så kan man ändå spåra gravhormonet i blodet en tid efter.

Tänk om jag inte ens var gravid utan det är gravhormonerna från mars graviditeten som ger utslag? Kanske inte skulle haft ägglossning och det är jag ganska säker på att jag hade nu.

Ninnin82: testade du innan mensen kom?

Om man nu får ett väldigt tidigt missfall kanske typ i vecka 4 eller 0+2 hur man nu räknar. Hur snabbt tror ni att HCG-horomonet försvinner då?

Jag har tänkt att jag skulle testa gravtest igen för blev väldig osäker om det var ett missfall eller inte men det är ju då osäkert när hormonet sitter kvar en tid efteråt. Har läst att det kan sitta kvar upp till 9 veckor men efter minna missfall så har allt bara rullat på som vanligt med ägglossning direkt som vanligt. 9 veckor är kanske om man har gått väldigt långt i sin gravisitet. ÄL borde kanske inte komma om kroppen har ett gravhormon och förmodar tror att man är gravid.

Någon som kan hjälp mig