Till er som inte kan gå ner i vikt

www.familjeliv.se/hem/dorothy/gallery/php9k1slp.jpg

på den här bilden väger jag ca 95kg till 170cm. jag tränade 4-5ggr i veckan och cyklade utöver det 2mil om dagen. jag åt i princip vegankost. allt detta under ca 2års tid.

för det första: alla kroppar fungerar inte likadant. vissa (många) har svårt att gå ner i vikt, och i synnerhet att hålla vikten nere.  många tjockisar kämpar järnet. men det är inte så jävla roligt att kämpa arslet av sig när det ändå inte syns på vågen! då är det lätt att ge upp.

för det andra: hög bmi betyder inte att man är fet. jag skulle enligt min vikt och längd lida av grav fetma. men inte fan är jag fet på den där bilden. jag hade ca storlek 40-42.

varför tror du att alla dessa personer är så tjocka? om det nu är så lätt att gå ner i vikt så måste det ju finnas en anledning till varför de envisas med att vara olyckliga och feta. vad tror du att den anledningen är?

men jo, det är ju precis sätta dit oss ts gör när hon säger att det är så enkelt att gå ner i vikt så varför gör vi det inte. det är INTE enkelt att gå ner i vikt för alla människor. vissa av oss KAN INTE gå ner själva för våra kroppar sparar på ALLT som kommer in i munnen. alla människor har inte samma ämnesomsättning.

ok att hon frågar varför vi inte går ner i vikt, det är berättigat och en nyfiken fråga. men att lägga  till att det är enkelt att gå ner i vikt och att alla kan göra det om de vill är att trycka ner dem som inte lyckas.

när du säger att det är det enklaste i världen att gå ner i vikt så ser du ner på överviktiga jo.

du ställer ju inte bara nyfikna frågor. du dömer oss även.

eftersom min kropp spar på allt jag stoppar i mig (läkarna kallar det stenålderskropp) så ska jag äta kanske 2-3 ggr i veckan för att det där med energi in-energi ut ska gälla. alternativt äta "normalt" med träna konstant. den pyttemängd mat jag ska få i mig för att hålla mig på normalvikt är omöjlig.

och självklart säger jag inte att jag bara ska acceptera det och skita i min övervikt. men jag måste ta till mer drastiska saker än lite måltidsrestriktion för att gå ner i vikt.

det jag motsätter mig är att det skulle vara enkelt för alla att gå ner i vikt. kroppar är olika och det krävs olika mängder mat för att de ska fungera/bli större/bli mindre osv.

nej det är faktiskt inte så enkelt.

ca 20% av alla kvinnor lider av pcos. ett av symptomen på pcos är övervikt pga problem med insulinet. (är inte helt insatt i hur det fungerar dock, men det är segare att gå ner i vikt bland annat eftersom insulinet binder fett eller något liknande).

pcos är bara en av många olika sjukdomar/syndrom som kan ligga till grund för övervikt. och med tanke på hur stor andel som har pcos så känns det inte vidare omöjligt att mååååånga människor har problem med vikten pga sjukdom.

utöver fysiska sjukdomar har vi även matmissbruk vilket inte heller är det lättaste att bryta.

det är riktigt elakt att säga att det är enkelt att gå ner i vikt för alla. var nyfiken på våra orsaker till övervikt, men döm oss inte.

MEN HERREGUD! fattar du inte att jag menar att många, många, många av de som är gravt överviktiga är antingen sjuka eller matmissbrukare?

jag tror det finns ytterst få överviktiga som är det för att de bara är lata eller inte bryr sig. därmed är ditt inlägg riktat till ytterst få personer.

ja, sen har ju inte alla pcoare viktproblem även om det är många.. men pco lär ju knappast vara den enda sjukdomen/syndromet som kan bidra till övervikt.

jag tror nog att man lugnt kan räkna med att majoriteten av alla gravt överviktiga har en orsak (sjukdom/syndrom/missbruk osv) till sin övervikt annat än att de är lata. annars skulle det inte finnas så många överviktiga.

såklart man kan göra något åt det! men man kan inte påstå att det är en enkel sak att fixa, som du ju påstår i ts.

jag motsäger mig inte dina frågor. de är intressanta. dock ogillar jag att du måste slänga in det dömande "det är enkelt att gå ner i vikt". med de orden förminskar du allas våra viktproblem.

men för att svara på de frågor du ställer som jag anser vettiga ;).

jag missbrukar mat för att det inte är någon ide att göra något annat. jag går inte ner i vikt med "normal" kost, varför ska jag inte "unna mig" att snaska gott då? jag kommer ändå vara gravt överviktig hur jag än gör.

jag missbrukar även mat för att jag har dålig självkontroll. jag ORKA INTE hålla den superstrikta kontrollen jag behöver för att ens stå still i vikt.

när jag äter tillräckligt lite är jag konstant hungrig, trött, seg, orkeslös och kan inte hålla på med en av mina hobbys (matlagning/bakning) och därmed blir jag även ledsen och nedstämd i allmänhet.

jag missbrukar även mat för att jag har ett kolhydratberoende. äter jag inte kolisar mår jag fysiskt bättre, men det är såååå jävla kämpigt att låta bli. jag är beroende, suget är för stort.

och ja jag tänker göra något åt mina problem. men mina åtgärder är inte enkla och baseras inte på enbart ett beslut, utan de ingår nog i den kategori viktminskningsmetoder du inte kan förstå.

då förstår du inte missbruk.

de allra flesta droger går ur kroppen långt innan man slutar känna ett behov av att ta dem. missbruk och beroende är mer än fysiskt.

bra att du inser det.

banta ska ju ingen göra. men när jag äter "bra mat" så mår jag fysiskt bättre. ofta blir jag piggare och mindre svullen om magen. men suget finns fortfarande kvar så jag kan må ganska kass rent psykiskt. mycket av mina tankar kretsar kring mat och jag hart svårt att koncentrera mig på annat. och i långa loppet mår jag extremt dåligt eftersom jag trots bra kost inte går ner i vikt. då känner jag mig misslyckad och min kropp känns värdelös.

jag tror inte att någon tänker riktigt så. de tänker nog snarare "det här går inte, jag får acceptera att jag är fet och inte kan gå ner i vikt".

det där är också en viktig poäng. jag känner tex aldrig mättnad förrän jag mår illa. jag känner heller aldrig riktig hunger, utan jag känner snarare illamående eller snurrighet. vilket leder till att jag glömmer att äta och då kompenserar jag med att äta mycket när jag väl äter.

ond cirkel som är mycket svår att bryta.