Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

Tack!!

jag skäms mest hela tiden för att jag är så upp eller ner. Inget lagom lixom. Min nya kille är så sjukt förstående att det känns overkligt. Va fan ska han med mig till? Hyper/låg/trasig/knasig/känslosam och sen finns det tillfällen då jag fullkomligt batra lyser och sprudlar av lycka och glädje. Jag bara väntar på att han ska tröttna...
Har gått ner nästan 7 kg på sista tiden, stress, ångest, oxascand i massor tills de tog slut sen stesolid som jag fick av en kompis som hade. Men har ätit massor idag och hoppas att det vänder.. men shit så det skrämmer mig att må så upp eller ner. Omständigheterna har ju verkliegn gjort det värre, så här var jag INTE innan jag träffade pojkarnas pappa och allt strul drog igång som en jävla drama-cirkus.

Nån som bor i sthlm förresten?

ja sjukt så påverkad man kan bli från sin omgivning. ska testa serequel nu... e skitnervös för att jag ska bli sämre.. men TÄNK om det funkar.. vad guld det skulle vara! Äter ju redan concerta och fluoxetin, sen imovane oxacscand vid behov

ja jag har frågat min nya flera gånger... : va faaan ser du hos mig??? jag e trasig, käkar piller, har 3 barn och orkar knappt med mig själv vissa dagar... inget jobb har jag helller, jag har inget att ge.

å han svarar; Jag ser något i dig, som finns där. och JAG orkar, både med mig själv, mina barn och dig och dina barn. Han säger att jag är finast på jorden och att han vill hjälpa mig att bli strakare och göra mig så hel jag någonsin kan bli.

Då börjar jag grina för att han e så snäll. e mer van vid killar som tröttnar eller drar... eller som e elaka.

kram sålänge!!

hej alla. Jag brakade i måndagskväll.. orkade inte, ville bara sova men kunde inte-... så jag var så förtvlvlad att jag petade i mig alldeles för många oxascand så ambulansen fick hämta mig.  så nu e jag på sjukhus å vilar... känns så konstigt.. bara pang så brast allt. nu behöver jag bara tänka på att äta och sova känns helt sjukt. hur har ni det?

jag är typ inlagd nu, men inte tvångsinlagd, men de tycker att jag ska stanna och vila så jag kommer på fötter å se att nya medcinen funkar som den ska, så jag har ingen susning om när jag får komma hem... känns lite skumt upp och ner... här e så lugnt.. blir kontrast till att bara komma hem plötsligt oxå

tack! Ja det är lugnt här, väldigt lugnt, eget rum å allt.. som att vara på hälsohem fast maten smakar skit dock. Men fasar lite inför hemgången då exet fick min tillåtelse att vistas i mitt hus för pojkarnas skull då de är trygga och har sitt hem där, men han kommer förmodligen gå i taket och bli jävlig igen då han inser att jag inte vill ha honom i mitt liv på det sättet mer och att jag faktiskt har en ny kärlek i mitt liv. men får väl ta den biten då helt enkelt.

börjabörjar må bättre men jisses vad jag sovit!! Nu börjar jag bli rastlös å hyper... ser man på min blogg jag har bombat den för jag har tråååååkigt å e rastlös samtidigt som jag inte orkar nått egentligen. Skum känsla. kollar på tv, dricker kaffe, surfar... och sms:ar flitigt här. Inne på dag 3 å inga hallucinationer i sikte! Bara tröttmössa här. Phu!

Hur mår ni andra?