Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
Nä, det där med avslag sa fasen inget om, USCH. Och att det gjorde ont i röva sa inget heller nåt om, min bajskorv vägde dock bara 3250 g 
Inlägg från: SötFlöt
|
-
-
varför läste du den då?Jenyma skrev 2010-02-18 12:10:45 följande:Men tack. Jag ville ha barn innan jag läste den här tråden :(
-
Varje gång jag skulle kissa fick jag hälla vatten på, i 4 veckor ungefär..sved som faaaaan. Ingen sa heller att man skulle bajsa ner sig typ hela tiden och bli bytt på av personalen, hahaha gud så förnedrande haha! När jag skulle gå in i förlossningsrummet med den där gåstolen bajsade jag ner mig samtidigt som jag gick och hade värkar - då ville jag bara försvinna fy fan. INGEN kontroll alls..
-
så konstigt, jag tyckte att öppningsskedet var absolut för jäkligt och att krystningen var som en befrielse - behövde inte ta i alls, skötte sig självt..Snajsan skrev 2010-02-18 12:35:14 följande:Haha hög på lustgas satt jag o berätta för gubben att detta var då en piece of cake o att detta kunde jag göra om vilken dag som hellst. Detta var i öppningskedet. När krystvärkarna sen kom bad jag honom slå ihjäl mig :P
-
jag kände direkt när krystande börja, var så sjukt starka värkar, hoppas jag krystar ut nästa lika snabbtmammaflickan skrev 2010-02-18 12:42:15 följande:Jaa, det tycker jag med. Fast att första gången visste jag inte att det var krystningsvärkar så jag trodde jag höll på o skita på mig, o skrek till dem släpp mej jag måste gå på toa!! Men dom bara log lugnt o fällde ner mig åt sidan, o sen kom ju den där befrielsen som du pratar om.
-
Dom skickade ut min kille när dom skulle byta på mig för jag ville detdomenica skrev 2010-02-18 12:39:59 följande:tänkte på en sak...alla de här pinsamma sakerna, bära blöja och bajsa ner sig mm...vad sa era karlar om det, pratade ni om det? Jag och mannen är väl typ så öppna mot varann som man kan bli men att bli bytt på inför honom osv är väl inget som jag funderat över tidigare direkt men allt annar var han ju med på naturligtvis men vissa saker som att bli bytt på var min ensak dessutom hade jag så ont och kände mig väldigt liten så var inte så kaxig..
-
Jag var säker på att jag skulle bajsa ner på innan jag födde mitt barn och visst gjorde jag det, bättre att ha ett öppet sinne
-
Man skriver ju inte detta för att skrämmas, bara bra att dela med sig så man vet att man inte behöver skämmas eller känna sig konstig eller rädd, som sagt öppet sinne. Nån mer som mådde illa både före och efter förlossningen, var så besviken, kunde inte äta första dygnet..var väl i chock haha..Jag trodde inte heller att man kunde "öppna sig" 10 cm på 2 timmar men det kändes ju..
-
fy, jag spydde aldrig men kunde inte äta det där dygnet..Men skadade inte så, hade ju några "överflödskilon"...mammaflickan skrev 2010-02-18 13:06:13 följande:Jag mådde illa, min första förlossning startade med att jag började spy, trodde jag var magsjuk. Fortsatte spy under hela förlossningen, fick ha en liten kanna o spy i. Det visste jag inte om att det kunde ingå, men det hade med o göra nåt skede -spinal-nånting, när bebisen drev genom där så kunde man må illa av det.
-
hahaha! samma sak hände mig, hon nådde bara till min mage *asg*mammaflickan skrev 2010-02-18 18:04:07 följande:Nu kom jag på en grej till, när jag födde mitt andra barn så var navelsträngen så kort att de inte kunde ge henne till mig. Då fick jag en hallis att bm o sambon stod o gömde henne för mig för det var nåt fel, jag skrek är nåt fel är nåt fel, de sa säkert nej men jag tyckte bara de försökte undvika mig. Navelsträngen kan alltså vara så kort att barnet inte når upp till mamman innan den klipps, om nu inte alla utom jag visste det redan.