Jag VILL ju vara hemmafru/hemmamamma!

marre b: vi har en väldigt generös föräldraförsäkring i Sverige. Staten betalar. Alltså har staten rätt att gå in och styra. Tack gode gud för pappamånaderna och hoppas verkligen att nästa regering inför fler!

Pappamånaderna gör att det är lättare för pappor på arbetsplatser som inte är så tillåtande att ta ut sin föräldrapenning - annars brinner den ju inne. Det är ett argument som biter på en motvillig arbetsgivare.  

Dessutom är detta med hur vi delar upp föräldraledigheten inte bara en personlig fråga, anser jag. Så länge papporna bara tar ut 20 procent kommer arbetsgivare att fortsätta att diskriminera kvinnor på arbetsmarknaden för att vi förväntas ta ut lång föräldraledighet och de flesta av VAB-dagarna.

Nu maste jag fraga, hur lange far man mammaledigt i Sverige och hur mycket betalt far man? Vad ar vardnadsbidraget?

Bor i England och vet bara hur det fungerar har!

Jag gissar att de flesta som väntar med förskolestart några år INTE gör det i första hand för att få "njuta av livet med barnen" som du skriver. Det är liksom ingen tävling mellan föräldrarna om vem som ska få ha den softaste tillvaron. De flesta gör det nog i övertygelsen om att det är det bästa för BARNEN.

Barnperspektiv. 

Sedan är det förstås enormt givande och roligt för hemmaföräldern också, men det är ändå sekundärt för majoriteten. (Tror jag). Resonerar man som så att 1) hemmaföräldertillvaro är en lyx som 2) ingen av föräldrarna ska få ha för då blir det orättvist mot den andre/andra föräldern så känns det som att barnperspektivet har hamnat långt ner. Jag tror inte att barnen bryr sig om huruvida millimeterrättvisa råder mellan föräldrarna.

Läste ni Aftonbladet den 5 oktober;   "Hemmafrudrömmen ger mig kalla kårar"   av Elisabeth Höglund?   Ännu en kvinna som har minnen av olycklig hemmafrumamma. 

Karin Thunbergs bok  "En dag ska jag berätta om mamma."    skildrade för några år sedan  en frustrerad hemmafru,  som helt   tappat den energi hon hade när hon arbetade före äktenskapet.

Folk som klagar vet inte bättre! Man måste göra det som känns bäst för en själv och ens familj. Tycker att det är trist att hammafrun ska vara något fult och ett hot mot jämställdheten. Jämställdhet är väl trots allt att alla, oavsett kön ska ha samma rättigheter och skyldigheter, på lika villkor. Väljer man att vara hemma så ska man få vara det, väljer man att jobba så ska man självklart få göra det med. Det ena är inte bättre än det andra.

Jag själv skulle aldrig klara av att vara hemmafru. Jag var hemma 13 månader med sonen och det räckte gott och väl för oss.

 

Hallå, hemmafruar!   Betalar era män in pensionssparande till er under åren ni är hemma?

Tänker du bli fattigpensionär då?

Folk gör helt klart som de vill. Har en bästa vän som vill vara hemmafru om det blir möjligt. Visst det får hon vara, och visst det får ni vara. Jag själv skulle aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig det. Vill kunna försörja mig själv och inte behöva be min sambo om fickpengar exempelvis, men man är ju olika

men rent praktiskt....Om er partner exempelvis blir sjuk och inte kan jobba längre,eller rent av dör...vad gör ni då?? Tro inte att ni är eftertraktade på arbetsmarknaden. Vad händer när ni blir pensionärer? Har er partner sparat en pensionsfond åt er så ni överlever rent ekonomiskt??

Några frågor som dyker upp i mitt huvud bara...

Jag menar att om man är hemmfru i 10 år kanske och så blir man sedan tvungen ut och arbeta, då har man ju inte arbetat på så många år, vem anställer en sådan person? Man kanske har barn som kanske blir sjuka,man måste vara hemma med dem osv och sånt tänker ju många arbetsgivare på. En kvinna som varit hemma i många år KAN ha svårt att få jobb då hon varit borta från arbetsmarknaden. Man kanske måste plugga nåt, jag vet inte, det beror ju så på situationen. Har man haft en utbildning och inte praktiserat den på många år då blir man inaktuell på arbetsmarknaden också....det blir förmodligen inte lika enkelt.
Men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden, man kan ju få ett superbra jobb ändå.

så tänkte jag.

Just du drkejs kanske är undantaget som bekräftar regeln. Men de flesta som är borta från arbetsmarknaden i 5-10 år är ganska rökta sedan. Utbildning och yrkeskunskaper blir gamla och omoderna.