Carlanderskatöserna del 19

Det låter bra! Så då kan man ju köpa 3 pack trots att man gör det på distans? Och till distansgyn behöver man inte betala för 3 pack direkt utan bara för de försök man verkligen gör, eller? Då ska vi också fundera på 3 pack och försöka få den stora fakturan från CA att bli betald med bruttolöneavdrag, så blir det ganska prisvärt...
Jag hoppas ju att vi lyckas med FET, men måste ha en backup plan!

cotton, Lalie, akita, sydney: tack för era ord!

Vädur: åh, det ger mig verkligen hopp om att kunna få blastisar någon gång! Tack!

Jag tror att de väljer Puregon eller Gonal-F först, för att det är enklare med injektionspennan. Menopur får man ju blanda ihop själv. Jag hade Puregon på första behandlingen, men det blev pannkaka utan ET. Sen har jag haft Menopur, med betydligt bättre resultat. Så jag skulle inte våga gå tillbaka till Puregon. Torbjörn sa att vi själv fick välja! Vilket förstås gjorde mig lite förvirrad, för han borde kanske komma med rekommendation. Men han tyckte alla var likvärdiga.

ceropegia: stort lycka till!

Dagens äggplock är avklarat. Allt gick jättesmidigt och de fick ut fem ägg som nu ska befruktas med icsi. Detta äggplock kändes mycket bättre än de jag gjort på Rmc i linköping. Framför allt kändes det mindre.
Planen är att vi ska tillbaka på torsdag kl 1330 för ET.

Kram till alla.

Hej tjejer. Ville vara säga att VUL inte gick bra alls. Hjärtat slog, men fostret var bara hälften så stort som det borde vara. Så missfall står inför dörren. Urs vi är så ledsna. Trodde verkligen det skulle bli julibebis. Här går man runt och är aptrött och spyfärdig, så får man inget för det mer än en massa blod och tårar.

Vi får se när vi kommer igång igen. Just nu orkar vi inte ens tänka på saken. Det är inte roligt någonstans det här.
Ska tillbaka på kontroll nästa vecka på onsdag. Då får man väl ett mer definitivt besked.

Kram till er!

7+3. Fostret borde ha varit 10 men var bara 5,3

Oj....men varför fick jag intrycket att det var så gott som kört då? Hon sa ju inte rakt ut att det VAR kört men ändå underströk hon att 5 mm är vääääldit litet och att det inte borde vara så för att det ska vara normalt. Sen pratade vi om missfall och hur man ska hantera det. Om man kan få tabletter osv. Alt hopp åkte ut genom fönstret vid det ögonblicket.

Fan också...vill inte få falska förhoppningar.

Kram på er. Skönt att ni finns här!

Vädur, en del av mig vill släppa detta och gå vidare så man kan vara en glad mamma till Ella men en annan del vill fortsätta kämpa. Får ta dag för dag. Tack för ditt stöd!

Vädur, hon mätte aldrig hjärtslagen så vitt jag vet. Hon mätte bara fostret och sen avslutade hon och sa att hon skulle berätta hur hon tänkte inne på hennes rum. Urs vad kall jag blev då.

Tusen tack.

Känns mycket bättre nu när jag har pratat med er. Ni ger mig sån styrka mitt i all hopplöshet.

Jag återkommer när jag har mer info.
Kram sålänge!

Tack för all info tjejer. Det ger mig lite hopp tillbaka. Jag förstår inte varför Margareta var så gravallvarlig när det faktiskt inte behöver vara någon fara. Hon var ju så bestämd med att fostret behöver följa en mall, annars är det inte normalt. Jag ska ju träffa henne nästa onsdag igen och känner spontant att jag helst skulle vilja prata med Torbjörn eller Göran om detta. Kunskapsmässigt vet jag inte om jag vågar lite på henne längre efter detta samtal.

Mina spottings håller i sig men ingen kraftig blödning än.

Kram på er!

Idag ringde jag spec.MVC för att informera dem om att jag skickat remiss dit med hjälp av min barnmorska på MVC kungshöjd. De var så gulliga och hade redan mig inlagd i datorn. Jag ska på VUL på CA den 13 december och spec.MVC frågade om jag ville ha samtalsstöd före jul redan, men jag avböjde. Jag tänkte att vi skulle se hur VULet går först. Men om att går bra, kommer jag nog att vilja gå på ett tidigt UL under första veckan i januari. Då är jag i vecka 11-12 och jag vill gärna se ett levande foster då. Även om jag inte kommer att slappna av förrän jag känner regelbundna sparkar av bebisen, är varje vecka en milstolpe för mig.

Jag är så oändligt tacksam för den hjälp och stöd man får i den process man går igenom... det är så bisarrt hur fantastisk lycka kan blandas med oro och sorg och rädsla och ibland överskugga glädjen.