Carlanderskatöserna del 19

Sötisa:
Jag läste att de hade sagt att ert försök räknades som ett halvt...
Jag har ju ingen direkt kontakt me CA , vi har ju bara varit där en gång, men tror du vi bara har 2,5 försök kvar då?
Suck...

Loppan- tack, åå vad härligt att snart få möta den lilla bebisen. Det är en ljuvlig känsla och framför allt om man väntat och längtat så länge som vi ivf-par har gjort.
12 embryon till frysen var inte dåligt alltså, men kanske de på din förra klinik hade andra kriterier för frysning? Ca är ju niga med att bara de allra bästa får hamna där.

Vädur- vet du att det är så att det inte ska räknas om man inte kommer till et? Margareta sa att servile som ett halvt försök.. Men hur ska man då gå tillväga undrar jag. Jag tycker att vi ska få en helt ny omgång! Tänker nog kräva det oavsett vad de ger mig för råd och chanser. Jag vill inte avsluta det såhär....
Hoppas du får bra resultat på proverna nu också Vädur!!!!

Kikade på information om man väljer tre försök och betala för två på deras hemsida. Där står det att om man inte kommer till ET räknas det som ett halvt försök.

Jag hoppas såklart att det är som du säger men det kan ju tyvärr också vara så att de har ändrat reglerna sen i våras.

Mitt i allt detta elände så fick jag goda nyheter idag. Vi såg ett litet hjärta slå för fullt där inne.

Hade Susanne som jag inte har träffat tidigare, hon verkade väldigt nöjd. Fostret var 8 mm stort, låter lite litet tycker jag men å andra sidan vet vi ju som sagt inte när det blev till egentligen och mycket har uppenbarligen hänt sedan förra veckan då de inte kunde se något foster alls. Hon kunde inte se var blödningen i fredags hade kommit från.

Hon sa förresten att missfallsrisken fortfarande ligger på omkring 20 procent, låter inte det högt när man har sett hjärtat slå?

Hur som helst, just nu är vi naturligtvis väldigt glada och vågar börjar hoppas att det trots allt kan gå vägen. Men tror knappas att det kommer att gå som smort utan orosmoln fram till juni...

Önskar nu bara att det blir fler goda nyheter på tråden. Skickar många kramar till er allihopa, och tack så jättemycket för allt ert stöd de senaste veckorna, det betyder otroligt mycket.

Margareta ringde nu och det sista hade avstannat så det blev inget till frysen. Hade varken hoppats eller trott det heller och jag känner mig ok. Jag har funderat hela dagen och kommit fram till att ett nytt försök är det vi vill. Och köra på samma som vi gjorde när Isa kom till. Gonal-f istället för Menopur och Fostimon. Långa protokollet. Inget kortison, fragmin, trombyl och annat utan bara så vi gjorde när det faktiskt blev ett barn, så får det bära eller brista. För såhär kan jag INTE avsluta våra tre år av behandlingar. Det känns helt fel och snopet.
Hoppas hoppas att Torbjörn förstår vad det skulle betyda för oss om vi inte fick nån mer hjälp. Ska få en telefontid nästa vecka med honom!

AnnikaMa- hur gick det för dig och ditt embryo?

Hemflyttad- hoppas givetvis fortfarande på dig

Mitt embryo var kasst också. Margareta ville ha ett möte med Torbjörn och Göran för att diskutera vad de kan göra för oss och om de verkligen kan göra något för oss. Hon skulle återkomma i slutet på nästa vecka. Känns bra att de inte bara kör på om de inte tror på det själva. Vi kanske har lika stor chans själva.

Vädur- jag känner mig helt knäckt och har vaknat flera gånger på natten de senaste två. Jag börjat inse men kan inte acceptera att vi inte kommer få fler barn. Denna omgång känns lite som ett bevis på att våra embryon inte överlever efter en vecka. Eller kan det vara så att vu hade extem otur eller att Fostimon som jag fick de senaste två gångerna faktiskt inte passade oss? Jag har så mycket frågor? De ska ringa för att boka in ett möte med Torbjörn nästa vecka idag. Kommer han kunna neka oss ett försök till?? erbjuda en liten summa tillbaka och sen inte vara villig att hjälpa oss mer? Jag är så nervös inför samtalet...
Vad tycker du att jag ska ta upp, ni har ju tråkigt nog vart i nästan samma sits?
Det är ju det att vi redan innan har gjort så extremt många försök och att de har varit lite tveksamma till om de kan hjälpa oss. Men det har varit många hinder på vägen så vissa försök räknar jag nästan bort.. Eller är jag bara dum som fortfarande griper efter halmstrån? Men jag HAR ju ett ivf- barn, då måste det väl ändå gå att få till ett till????
Ja som du förstår, är jag arg ledsen förvirrad och rädd.. Tack för att ni finns!