Sydney: vilken lycka! Grattis!
Är det förresten någon mer än jag som blir trött av Crinonet? Jag är sjukligt trött, sådär så man helst skulle vilja sova 23 timmar/dygn. Det var samma sak förra ivf:en, lika sjukt trött då och då använde jag också Crinone. Alla tidigare gånger har jag använt vaggisar och har inte alls känt mig lika trött. Jobbigt är det!
Grattis dallas 
Hur går det för dig "lycklig vill ha mer"? Tänker på dig och håller tummarna för att allt är som det ska! Kram!
Fismamman: så underbart! Stort grattis! Har du några symtom? Själv känner jag ingenting mer än ömma rattar men den ömheten har jag haft sedan jag började med gonal-f. Jag ligger ju några dagar efter dig, jag gjorde ju ÄP den 21/4 och du den 19:e eller hur?
vinterland: tack för tummarna, jag håller mina för dig på fredag!
Jag har dessvärre tappat hoppet nästan helt idag. Det är nämligen så att vid alla misslyckade ivf:er så har mina rattar slutat att ömma runt ruvdag 8 och just precis idag (på ruvdag 8) så har dom jävlarna slutat ömma! Den gången dottern blev till ömmade dom däremot heal tiden, dvs ömheten försvann aldrig. Så ska man tro tidigare erfarenheter är det kört 
Men jag får väl fortsätta hoppas fram till helgen iaf.
Tack tjejer för uppmuntrande ord! Ska förssöka hålla hoppet uppe och hoppas på att det kan skilja sig från gång till gång men dte är ju bara så attans svårt att tro det....nå, det är "bara" att vänta och se.
vinterland: har tyvärr ingen aning om hur länge sprutan kan sitta i.
Lito: vad underbart, grattis till en sådan fin blasto! Vad häftigt att få se den röra på sig!
Vad spännande, nu händer det mycket i tråden! Heja, heja
Själv har jag gett upp hoppet om denna ivf. Jag veeeeeeeeeeet, det är för tidigt att ge upp men skallen har så svårt för att försöka tänka positivt när den på något sätt redan har ställt in sig på att det går åt skogen (den bestämde sig när rattarna slutade ömma) Om jag klämmer tillräckligt hårt på rattarna blir dom ju ömma så då kanske jag kan fortsätta hoppas fram till TD åtminstone 
Nej men allvarligt så har vi ställt in oss på att det inte lyckas nu. Och det dummaste av allt är att jag på något sätt är sugen på att göra fler försök! Vi hade ju bestämt oss för att detta 3-pack skulle bli det sista eftersom vi ju ändå har en underbar dotter- det hade varit skillnad om vi inte haft henne.
Men som sagt- nu känns det som att jag ändå inte vill ge upp och när jag ventilerade tanken med sambon så var han också lite sugen på att fortsätta. Frågan är dock om vi isf kanske byter klinik igen. Inte pga att vi är missnöjda med CA men det är ju så förbaskat långt att åka (60 mil t/r) och det känns så motigt.
Men att återgår till RMC (som ju ligger väldigt mycket närmare) känns ju inte heller jättekul eftersom vi inte var helt nöjda med deras bemötande. Å andra sidan blev ju vårt underverk till tack vare dem......suck- varför ska det vara så förbaskat svårt att få till det?! Man önskar att de som lätt blir gravida skulle förstå vilken förmån de fått här i livet som kan göra barn "på beställning"
cotton: jag vet ju så väl att jag är negativ in absurdum när jag börjar planera för ett eventuellt till försök innan jag ens testat....men det är SÅ svårt att hålla hoppet uppe. Blä! Angående CA eller inte CA om vi ska försöka igen så är känslorna delade...på ett sätt kan jag känna att det vore bra att fortsätta där när de vet hur jag reagerat tidigare men rent praktiskt som sagt så är det riktigt motigt att åka så långt. Vi har ju en 2-åring också så det är ju inte så himla smidigt. Och gör vi dte på RMC istället har vi bara 6 mil liksom....lite skillnad mot 30 mil. Vi har lka långt till Stockholm och ännu längre till Uppsala så det är ju inte heller något alternativ. tack för att du bryr dig
Vädur 78: tack. Jag hoppas också så innerligt och försöker intala mig att inget är kört förrän det är bevisat....men det är svårt. Ja, CA är det som ligger närmast efter RMC.
vinterland: åhhhh vad jag är likadan! Förutom att jag redan gett upp vill säga (uppenbarligen har jag inte gett upp innerst inne för hade jag gjort det skulle jag ju inte vara nervös inte sant?) Har du några känningar eller misstankar åt ena eller andra hållet? Håller tummarna för dig imorgon. Jag testar på söndag om mensen inte kommit innan dess.
Loppanlängtan: hahaha, gulle dig En underbar historia som ger mig hopp!!!!
Vinterland: stort grattis! Vilken lycka!
Testade negativt i söndags (TD+1) och samtidigt kom mensen så nu finns det inget hopp om att J någonsin får syskon. Vi ger upp och försöker gå vidare i livet. Stort lycka till till er tjejer i tråden- önskar er all framgång och lycka.