30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Ninni: Det låter som skön träning. Finns tyvärr inte på mitt gym, skulle önska att de hade det... Jag kör "cardio kick" och yoga och har gåt på något step-pass också. Brukade dansa förut, men har inte känt mig social alls efter allt som hänt. Nu har jag iallafall äntligen kommit igång igen och det är ju jättteskönt när man väl bygger upp styrka och får igång cirkulationen.
Hur går det annars för dig? Tänk vad man önskar att slippa "dalarna" på den känslomässiga berg-och-dalbanan. Känner så igen mig i vad du skrev tidigare; rätt som det är är man jättenere och sedan helt plötsligt är det rätt OK igen. Jag är ju så stressad nu över flera saker: min uteblivna mens, mitt myom och om jag ska göra undersökningen eller inte, om jag behöver operera, min förhöjda blodproppsrisk, min mans spermieranalys... Fast det är ju ändå skönt att utredningen är igång.
Hur går det med örterna? Jag tar "bara" vitaminer, omegatillskott och några kinesiska piller dagligen - brygden har jag hoppat över. Tänker ta uppehåll när vi försöker igen, när det nu blir... Kosthålllningen hålls till viss del - det är lite svårt att vara helt renlärig.
Inte kul att vänta på mensen... Detta styr ju hela ens tillvaro. Hoppas iallafall att allt är bra med dig, att mensen kommer när den ska och att du kan åka iväg och ha det riktigt skönt över påsk! Kram!

Laplata och PP: Tack för informationen!!!

Jemema: Usch vad jobbigt. Vet de vad det kan bero på? Jag har ju knasig ägglossning själv - var och köpte ett ägglossningstest igår så jag får börja hålla koll efter nästa mens. Ska ge kroppen några veckor till, men händer iget får jag be om Provera. Undrar bara om man inducerar mensen med läkemedel om cykeln sedan fortsätter som vanligt, med ägglossning också?

Liss och PP: Grattis!

Tack Ninni och Liss, det värmer. Har haft väldigt lite bruna flytningar idag och hoppas att det ska vara det sista som kommer ut och som kanske får HCG:t att försvinna. Skönt isåfall. Har en veckas semester nästa vecka och ska bara slappa och inte tänka på någonting (om det går -man kan ju ha det som mål iallafall). Önskar er alla en riktigt skön start på helgen!

Tittar in som hastigast: Hoppas ni haft en glad påsk allihopa!

Ninni: Jag har också haft en välbehövlig semester och tagit en paus från allt - kan rekommenderas! Hoppas bara du kommer tillbaka här - du är ju en så trevlig tjej!! Hur är det med dig annars? Tog en paus också med örterna, då den senaste medicinen helt satte magen ur spel. Funderar på om det var feldosering...
Många kramar till dig!!

För övrigt har jag gjort spolning och väntar nu på kromosomanalyser.

Har frågat förr, men nu känner jag att jag har mer specifika frågor. Skulle gärna vilja veta mer om Clomid (Pergotime). Jag verkar inte få ägglossning, har tagit morgontemp och dag 19 idag visar inte tillstymmelsen till stegring. Vet ju inte om min cykel har satts helt ur spel, det är nu 2 1/2 månad sedan missfallet och bara en mens.

Mina frågor är som följer:

1. Om man äter Pergo får man en ägglossning per cykel?
2. Ändras menscykeln, dvs antal dagar etc?
3. Vilka är sidoeffekterna?
4. Hur kontrolleras att man svarar på behandlingen (VUL?)?
5. Hur ofta måste man gå på kontroller?
6. Kan medicineringen påverka kvarvarande ägg (dvs att fler ägg mognar och man får mindre/sämre äggreserv)?

Tacksam för era svar och synpunkter!

Tack för infon Massamys och PP!

Ninni: Jag känner helt och hållet igen mig! Klockan tickar, bakslag efter bakslag... Stress och depression. Jag sänder massor av varma kramar till dig!!! Efter min lilla "hemmasemester" med en god vän där vi gjorde massor med roliga saker känner jag iallafall att jag fått lite mer positiv syn på tillvaron. Jag tror du kommer att känna detsamma. Dessutom har ni ju en jättebra plan!

Själv har jag ännu inte bestämt mig för om jag ska börja medicinera med Pergo. Jag har läst om de som aldrig fått riktig mens efter kuren eller där ägglossningen helt slutat (!). Man vet varken ut eller in... Fortsätter gå på akupunktur, även om det blir väldigt dyrt. Har slarvat väldigt med örterna eftersom jag fick magknip och diarré - akupunktören trodde dock att det kanske hade andra orsaker, men jag är ganska säker på min sak.

Snigelkatt: Fick du progesteron utskrivet? Är det injektioner, suppositorer (heter det så?) eller annat?

Tack för tips, Monchichi!

Hej.

Har hållit lite låg profil på sistone men tittar in emellanåt. Inget nytt under solen här.

Ninni: Har saknat dig med! Hoppas du kan slappna av några veckor! STOOOOR kram! 
Jemema: förstår helt och hållet dina känslor och vad du menar när folk (antagligen i all välmening) säger: du kan ju alltid adoptera.
Bettan: kul att du är tillbaka!

Till er andra: grattis!

Efter att ha lyckats hålla humöret någotsånär uppe och iallafall haft lite framtidstro har jag nu kraschlandat igen. Igår råkade jag befinna mig bland några (som alla tio hade barn) och det enda som samtalades om var graviditeter (eftersom en var gravid) och bebisar (två har just fått) och planer på att skaffa barn nr 3. Jag satt i ett hörn och var en millimeter från att brista ut i storgråt. Jag orkar verkligen inte längre. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag kan inte leva bland andra människor längre. Jag påminns om min barnlöshet 24 timmar om dygnet, varje minut och sekund.
Jag är så ledsen.

Tack för att ni finns Ninni och Bettan. Det värmer att höra er - jag vet ingen annan som kan sätta sig in i min situation. Känner mig så otroligt ensam.

Önskar er allt det bästa. Kram.