Ok, NN. Jag är också lite nojjig och rädd att jag ska sabba min egen hormonproduktion, så jag förstår dig och jag är helt med på rädslan att inte få mer utskrivet efter det med puckot på kk.
Dagen har varit ok, har mkt på jobbet så tiden går fort men jag har fortfarande det lite tungt med alla gravida
Ska ni fortsätta med insemination om det inte tar sig denna gång?
NN, stress, stress, stress, jag känner så väl igen det. Tråkigt att de höjt priset och att slemhinnan tog stryk men roligt att adoptionsplanerna rör på sig. Spännande
Du får hålla mig uppdaterad. Vi ska gå kurs i höst om inget makalöst hänt innan dess.
Äl nästa veckan men det känns som om jag gett upp, tror inte längre på att vi luckas själva. Det ska bli sjukt skönt med helg och jag har just gett återbud till en brunch med gravidmagar och det känns som en befrielse
NN, tråkigt att det blev mens istället för plus men skönt att den uppför sig. Hoppas att ni har bättre tur på egen hand. Har du fått progesteron utskrivet för fler månader?
Jo, jag kommer att fråga om allt när vi väl får träffa läkaren, ska skriva en lista med allt jag vill veta. Jag blir alltid så stressad av läkarbesöken och glömmer hälften av allt jag ville fråga och blir sen skit irriterad över det när jag har gått därifrån.
Pimpinella, tråkigt med mannens feber men som Ninni säger kollar de inte spermierna före?
Annars kan vi alltid hoppas att det gick av sig själv den här månaden.
Vi sparar också pengar, men just nu är jag mest stressad över att jag troligtvis inte kommer att hinna få barn innan min anställning är över. Jag får hoppas på en förlängning av kontraktet eller ett mirakel.
Min mans kontrakt löper också ut nästan samtidigt.
Jag kommer i håg när vi båda hade fått dessa anställningar och var övertygade om att vi skulle hinna få barn innan de var över. Jag skulle gärna ta den naiviteten tillbaka.
Hur är det med er andra? snigelkatten? TT?
Hej tråden
Hur går det?
Snigelkatt?
Det är nu snart ett år för oss med och jag har BIM nästa vecka. Lämnde det andra spermaprovet i tisdags så nu hoppas vi få träffa läkare snart. Jag hoppas liksom du på ivf, inte för att det är en drömsituation men då händer det iaf ngt. Bäste vore det om vi kunde få ivf och all möjlig hjälp för att få det att stanna. Kanske läge att tjata och bryta samman och hoppas att det hjälper...
Tråkigt att ni inte är överens om adoption, det verkar vanligare att männen är restriktiva. Det kändes som om min man var det med till att börja med men att allt det här har fått honom att mjukna. Det betyder så klart inte att din man nödvändigtvis kommer att ändra sig och det är ju ett beslut som man måste respektera.
Annars så känner jag mig lite skyldig. Min kollega som jag tyckt varit så jobbig med sin graviditet fick ett MA upptäckt i v 14. Jag känner mig rätt dålig gör alla mina tankar, på någotvis har det aldrig slagit mig att det så klart kunde hända henne med. Det känns som om jag får för mig att alla andras graviditeter bara flyter på.
Oj vad jag bablar bäst att jag slutar innan jag drar iväg alltför mycket.
Först och främst, tack för alla kramar och vänliga ord. Jag förstår att jag antagligen inte haft en onormal reaktion på hennes graviditet men likväl önskar jag att jag kunde ta tillbaka en del tankar.
Snigelkatt: jävla skit mens, den har vi sett nog av men så otroligt skönt att höra att ni får återuppta utredningen. Jag håller tummar och tår för att den nya specialisten kan och vill ge er all den hjälp ni behöver.
Pimpinellan: hoppas att nu Gonal-F ger bättre resultat. Varför blev det insem igen?
Ninni: visst är det svårt att månad efter månad ha trampa runt i detta hjul utan att kommit det minsta närmare målet. Trots all sorg, smärta och trots att man kämpar allt man kan så kommer man ingenstans, snarare så känns det som om man bara åker längre och längre in i en tunnel utan slut. Ta hand om varandra, lättare sagt än gjort och extra svårt när det är så mkt press kring Äl. Jag har slutat testa med stickor för det ökade bara på stressen. Hur gör ni?
Jag känner så väl igen mig att ha gått från en balanserad person till någon som har väldigt små marginaler.
Jag hoppas innerligt att det här är något som vi alla åtminstone kommer att kunna titta tillbaka på och säga att det var värt det. Jag har svårt att tro att jag ska kunna skratta åt det.
Helt off topic, så har vi skaffat hönor. Helt galet men en väldigt effektiv distraktion. Folk på jobbet trodde att jag ljög, jag antar att det inte riktigt går ihop med den bild de har av mig.
Ok nu ska jag försöka vila lite. Firar svågerns (oroligt fult ord) 30 års fest i dagarna tre och kom i säng 3:30 i morse men min vana trogen så vaknar jag tidigt. (och yes, jag har små ångest för att jag festar. Jag har ju BIM nästa vecka och tääänk om det nu helt plötsligt tagit sig. Varför bara slappna av och ha roligt när man kan slänga in lite ångest i det hela?)
Oj vad jag spammar! F'låt
Hej
TT kul att höra av dig! Hoppas att du har det bra.
Ninni, jag är också rätt säker på min ÄL men det känns ändå skönt att inte försöka att pricka in exakt efter Stickan utan mer gå på känn. Bra att ni fick en fin dag trots allt.
Pimpinellan, då hoppas vi på lite lite tur.
Hönsen är roliga och äggen goda :)
Nu en veckas jobb och sen ska jag vara påskledig i en vecka, det ska bli så skönt.
Vi hörs,
Kram
Jag får också välkomna er till tråden!
MCT79, bra att du får en utredning. Jag har ingen erfarenhet av läkare i Stockholm, men rent generellt så kan det vara bra att titta under utredningstråden och se vad Finessan fick ta för prover. Jag tror fortfarande att hon utgör vårt bästa exempel. I de flesta fall tar de betydligt färre prover, men om de inte hittar något där så kan det vara en tanke att försöka få dem att gå vidare med utredningen. Inte alltid lätt men värt ett försök.
SoMa72, har ni utretts?
TT, den där bitterheten har en tendens att komma smygande på en.
Roligt att höra att det går frammåt med adopstionsplanerna iaf, det är alltid något mitt i all skit.
Jag har inte blivit fet men jag har gått från väldigt vältränad till icke-tränad, har helt enkelt inte kunnat finna ork och motivation till det, trots att jag vet att det i grund och botten får mig att må bättre både psykiskt och fysiskt, men nu har jag faktiskt börjat löpträna igen så vi får se hur långt det håller.
Sen kom mensen idag så nu har jag officiellt inte bara svårt att behålla graviditeter utan även svårt att bli gravid. Jippi kan man säga.
Grattis McYama! Jag hoppas att du snart kan slappna av och njuta av graviditeten.
Cali, roligt att se dig. Hur är det?
NN: jo mens är verkligen bara skit. Den rubbar mina positiva tankebanor som jag så desperat försöker forma, var eviga månad så kommer den med ångest och desperation. Tackar, tackar...
Vi väntar ännu på att få en läkartid, men jag hoppas att vi då får göra ivf och att jag kan övertala dem att ge mig all tänkbar behandling. För om jag ska få igenom allt det vill jag ha så bra odds som möjligt men vi får väl se.
Pimpenellan, kul att någonting funkar trots allt.
Jo, jag har ibland tänk att det inte är så farligt att jag blivit lite slapp för jag ska ju snart vara gravid och då får jag ta tag i allt efteråt men jag inser liksom att det inte kommer att vara en vinnande strategi i mitt fall.
MCT79, hur har det gått idag?
SoMa, det är möjligt att våra vägar korsats någon annanstans men det var nog mest troligt en mf tråd då det var länge sedan jag höll till på BIM listor
Cali, roligt att höra att allt är bra. Alltid trevligt med goda nyheter. Hönorna är roliga och en lägger ägg. De andra har fortfarande vinteruppehåll.
MCT, jag har precis som Cali gjort en spolning med saltlösning och ultraljud. Jag upplevde det inte som det minsta obehagligt.
Jag håller med om att det verkar vara en ok lista med prover.
SoMa, låter bra att ni får prova något iaf och om det inte hjälper så får du kräva mer.
Kramar till er alla
Hej alla,
Jag har lediga dagar och njuter av solen, trädgården och livet i allmänhet. Just nu känns allt rätt bra, så det gäller att passa på att njuta för vi veta alla hur snabbt det kan förändras.
Pimpinellan, hur går det? Dags för inseminationen snart eller har det redan varit?
NN, tack Jag kan behöva all pepp jag kan få, sen så fegar jag ur lite och låter mannen i huset kräva saker. Han har betydligt mer skinn på näsan och är inte rädd av sig. Utan honom tror jag inte att jag en fullständig kogulationsutredning och prgesteron, trombyl, fragmin och B12 av vår förra läkare, samt spolning av livmodern.
Snigelkatten, är det klart att ni ska gå vidare med ivf?
MTC, när skulle du på spolningen?
Många kramar till er alla.