30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3
Nej, det är väl så att vi inte får ge upp även om jag måste säga att det ibland känns frestande att bara skita i allt det här. Vårt liv var bra innan allt detta och det känns på många sätt som om det vore en befrielse att få slippa all elände som det här har fört med sig, men så blir inga barn gjorda.
NN, det känns som om det är oundvikligt att falla ner i små hål ibland och tänka såna tankar ibland, men det vi kan hoppas på är att de kommer mindre ofta och att vi får lättare att kravla oss upp igen och att livet däremellan är snällt mot oss.
Många kramar, det kan vi alla behöva