30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3
Hej, har inte skrivit här tidigare utan mest hållt till i en annan tråd men känner igen många här därifrån. Måste få skriva av mig för jag håller på att få ett utbrott. Innan jag än vet om jag har anledning att vara förbannad. Som sagt, man blir lite labil...
Alltså. Idag ska jag till gyn. Idiotgyn. Jag var där sist den 13 april och sa då att jag vill ta prover/påbörja utredning så fort som möjligt. Han sa att vi måste vänta tills mensen kommit tillbaka och efter mycket om och men så kunde min man iaf boka tid för nästa möte. Och det är idag. Om han idag säger att "jahapp då anmäler vi er för utredning nu då", då vet jag inte vad jag gör. Har han suttit på arslet och inte gjort något sen april och först idag ställer oss i kö... Jag är rädd att jag kommer börja grina. Eller bli förbannad och fråga om han är dum i huvudet. Nu har jag ju fixat en tid för utredning själv, utan hans hjälp, men det vet ju inte han.
Ärligt talat, om det är så att han FÖRST IDAG tänker ställa oss i kö, kan jag fråga om han är dum i huvudet? Eller lat? Eller bara jävligt oempatisk som inte fattar att jag inte har kunnat fungera normalt senaste 7 månaderna? Och att 3-4 månader till är som ett hån? Hjälp! Känner mig så förbannad i förväg att jag håller på att spricka!