• Rondellen

    Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

    Glöm ovanstående inlägg från mig... det där testet måste varit gamla hormoner. Började blöda igen nu, färsk blödning. Ringde till gynmottagningen där de sa att det positiva testet nog var kvarvarande hormoner, och att blödningen kan hänga kvar länge efter ett mf.

    Blir så trött!

    VIll ju bara börja om igen!

  • Rondellen
    Theina skrev 2010-02-09 16:30:49 följande:
    Hej.. min vänstra äggledare opererades nu den 6e feb efter utomkveds.. jag käner mig nere och ledsen och hade gärna pratat lite med andra som är och har varit i samma situation. .vi vill gärna ha fler barn också.. tillsammans har vi en dotter på 16 månader
    theina, välkommen! Jag beklagar vad du varit med om. Denna tråd har hjälpt mig mkt, det har varit skönt att jämföra erfarenheter och prata känslor med de som varit emd om samma sak. Jag opererades i augusti förra året. Jag och min sambo har precis börjat försöka igen då vi ville vänta och vila lite efter X:et.
  • Rondellen

    Theina.
    Instämmer med trifolium mina ärr är nästan helt borta. Blev oxå förkyld i samband med operationen, jag tror det är syregrejen man har i halsen som irriterar och underlättar för halsinfektioner att flytta in.

    Jag känner igen mig i allt du beskriver. Men ajg säger till dig som till en annan tjej som hoppade in i tråden. FLera som var med när vi började tråden i somras har blivit mkt mindre aktiva på senare tid. Anledningen är att de blivit gravida! Jag trodde att det var kört, men det verkar som det gått bra för merparten här. Har du ett barn så har du ju lyckats innan, och har goda chanser att lyckas igen.

    Jag blev gravid igen nu i januari, mend et slutade i misfall. Detta är jag så klart mkt ledsen för, men inser också att det i mitt mf finns en god portion positiv information, nämligen att min kvarvarande äggledare fungerat även om krypet inte fäst och börjat utvecklas, vilket får mig att hoppas på framtiden.

    Jag började må bättre ca en månad efter operationen, först grät jag av och till hela tiden, men i takt med att kroppen läkte så började jag se fram emot andra saker. Några gånger under hösten har jag krypit tilbaka ned i depressionen, men för varje gång har djupet varit grundare och det har varit lättare och gått snabbare att komma tillbaka igen.

    Nu sex månader senare mår jag fortfarande inte toppen hela tiden, men på det hela taget väldigt bra! Jag minns att efter operationen så läste jag om vilka komplikationer man faktiskt kan få om man itne opereras i tid. EN tjej fick operera bort, inte bara äggledaren utan hela äggstocken. Då förstod jag att man ändå har haft tur.

    TOg de bort din äggledare eller fick du den bara "lagad"?

  • Rondellen
    Theina skrev 2010-02-10 10:25:23 följande:
    Tack för era ord!! Jag har 'bara' tagit bort äggledaren, så båda äggstockarna är kvar.. men detta ägget som satt i vänster äggledare, hade tyligen kommit från högra äggstocken.. läkarna sa att det är väldigt flexibelt därinne Skönt att veta att det iaf GÅR att börja en graviditet osv. även om det beklagligt slutade med MF så som du skrev så vet du iaf att det funkar
    Om den äggledare du har kvar funkar somd en ska är din fertilitet oförändrad just för det är så flexibelt som du säger.

    Det kan mkt väl vara så att det sorgliga är slut nu. Att du bara behöver läka från detta, och sedan är det över med roligare händelser framför dig.
  • Rondellen

    Appropå kostnaderna, så kan man köpa paket om tre försök för runt 40.000 både i göteborg och i stockholm, och jag är övertygad oma tt det finns på fler ställen i landet. På sås sätt kan man försäkra sig om att det itne blir en kostnad som skenar iväg om man behöver fler förösk.

    Dessutom har jag blivit tipsad om att man kan betala ivf:en genom ett sk brutto-löneavdrag. Jag ger andrahandsinfo nu så jag ber om ursäkt om informationen är en smula luddig. Men det innebär att mannen eller kvinnans arbetsgivare betalar behandlingen, och att kostnaden sedan dras från ens lön. Detta i sin tur innebär att man betalar med sin lön innan skatten är dragen. Så ju högre skattesats man har ju mer tjänar man på det. Dock har arbetsgivaren rätt att säg nej så det finns ju igna garantier, men det är ju helt klart värt att kolla upp då man kan tjäna en held el på att göra så här.

  • Rondellen
    missan skrev 2010-02-10 13:15:59 följande:
    Hej! Idag orkar jag bara skriva EGO. Var hos gynekologen i morse. Har sagt att jag ska byta men det har inte bara blivit så.. Jag vet inte men han får mig att känna mig så himla liten och dum. Det är ingen annan som får mig att känna mig som han. Konstigt. Är rätt nere och ledsen nu dels för att det känns så hopplöst just nu och tiden bara springer iväg. Till råga på allt hade han glömt att ställa oss i IVF-kö i höstas!! Han sa att han trodde att han ville avvakta för att kolla resultat av Pergo men han verkade själv förvånad. Sa: "jag brukar vara så noga med att skriva anteckningar..."Så nu har jag förlorat ett halvår till. Han ska nu skicka en remiss så jag kan göra "spolning" för att kolla så att äggledaren jag har kvar är ok. Och en remiss till Huddinges IVF-kö. (nu tror jag inte han glömmer)Frågade honom om endometrios och PCO då jag läst om det och det stämmer på mig med magsmärtor, insulinkänsligheten och annat. Får ingen vidare respons på min oro och frågor. Till råga på allt är Pergotime slut hos tillverkaren. Ursäkta, men idag är allt bara fel! :(
    Du får vara hur ego du vill! Detta måste vara sjukt frustrerande!  Skickar dig en stor kram över nätet. Hoppas att allt snabbas upp nu!
    Kram!
  • Rondellen
    Theina skrev 2010-02-10 14:36:38 följande:
    Stella: Ja en väldigt lång resa ni har bakom er, såå rlligt med barn äntligen, det är verkligen livet det lät inte så roligt det, men skönt om du inte har 'så mkt' av det som läkarna trodde läkaren som opererade mig sa att högra äggledare som är kvar ser jättefin ut Frikadellen: Förfärligt dyrt.. men bra att det finns olika sätt att betala på Missan: Du får vara hur ego du vill.. det behöver man.. Jag tycker du ska byta läkare på en gång, vilken idiot att glömma att ställa er i  kö håller alla mina tummar för er! Jag är såklart ledsen för er allas skull också, men det känns ändå skönt att man inte är ensam om att gå igenom detta, och att det trots allt hade kunnat vara värre kram på er
    Då kan du nog vara rätt säker på att den som är kvar kommer att göra sitt jobb :) Jag hade svårt att lita på läkaren. Jag har ju en gång i tiden haft klamydia, och det brukar gå upp i båda äggledarna (även om båda inte nödvändigtvis behöver bli skadade). Därför var jag säker på att den jag hade kvar nog egentligen var skadad med... Men den funkar ju! Nu har ett litet ägg passerat, och det kommer göra det igen och då kommer jag snart få vara gravid "på riktigt". Så du ska känna dig alldeles trygg i att den du har kvar är precis så fin som läkaren sa.

    Däremot tycker jag att det är helt ok att tänka på ivf. Även om det antagligen aldrig kommer bli aktuellt för din del, så hjälpte det mig att ta reda på så mkt jag kunde om det, och tänka på och förbereda mig på att jag kanske en dag skulle få behöva betala för och göra en sådan behandling. Det hjälpte mig i min psykiska läkningsprocess att börja se ivf som en positiv möjlighet, och som en garanti att oavsett hur det går, så kommer jag alltid kunna få de barn jag vill ha, även om man kanske kommer få ha kämpat mer än andra. Men när man väl har fått sin bebis, så spelar det ju ingen roll hur den har blivit till! 

    Många som jag talade med tyckte att jag gick händelserna i förväg genom att fundera på ivf. Det som de inte förstod, var att tänka på ivf var för mig att tänka positivt! Det var ju en garanti om att det skulle sluta lyckligt!
    '
    Stor kram
  • Rondellen
    Theina skrev 2010-02-10 19:35:00 följande:
    Frikadellen: Precis så känner jag också.. jag tänker att ivf är en lösning om det om händer igen och det känns bra att det finns en 'utväg' så att säga. . folk i min omgivning säger också att vi är dumma som tänker så mm. men jag tänker ändå att det kanske måste bli så en dag.. jag känner mkt (såklart som alla andra) varför detta ska hända just mig??! jag har verkligen velat ha barn sen jag var 12 år, alltid pratat barn.. när jag fyllt år i alla år sedan tonåren har jag önskat mig barnsaker, barnkläder mm. jag fick det också och hade MASSOR innan dottern föddes.. det känns så grymt att det händer mig men så tänker väl alla, och det är klart att det är grymt vem det än handlar om, men så känns det iaf.. 
    Japp. Jag är likadan. Och upplever det likadant.
    Dessutom så är jag och min sambo förhållandevis unga, 26 år båda två. Och vi får många kommentarer i stil med: försöker ni redan bli gravida? Är inte det för tidigt?
    Jag upplever att många tror att jag inte blir lika ledsen som ngn mer "mogen". Många (inklusive min egen familj) tycker att vi är alldeles för unga, att vi överväger ivf om det itne skulle gå vägen detta året tycker särskilt min mamma är galenskap. Hon tycker att vi har så många år på oss att prova naturligt.
    Oerhört frustrerande, jag upplever många "klapp på huvudet". Häromdagen pekade min mamma på min tio år syster som nyss fått ett barn och sa: "tänk vad jobbigt de har det, och då är de ändå 10 år äldre." Som om jag inte är gammal nog att fatta att det är jobbigt med barn! Jag och min sambo har bra ekonomi och bra jobb, jag har en femårig universitetsexamen. Vi har bara valt att inte ha "DINC"-tillvaron utan gå direkt på att planera familj, men vi behandlas som vi var två tonåringar som leker mamma-pappa-barn. Inställningen från omgivningen var lättare att skaka av sig innan X:et. Det är mkt jobbigare nu, då jag dessutom inte upplever särskilt mkt stöd från min omgivning (förutom från min sambo, han är fantastisk)  

    Dessutom har jag som du längtat efter barn så länge jag kan minnas. Jag upplever detta så fruktansvärt orättvist. MEN man måste ändå vara tacksam för att man lever i den tid man gör. Förr var det bara att acceptera, nu finns det hur mkt hjälp att tillgå som helst. OM det skulle behövas dvs... Vi har faktiskt en äggledare kvar, och det mest troliga, enligt all tillgänglig statistik, det är att den fungerar och att det går bra i framtiden...
  • Rondellen

    Nu har jag iaf hört av mig till reproduktionsmedicin och de tyckte definitivt att en utredning kunde vara på sin plats. Egentligen har vi "bara" haft två mf men med allt tråkigt som har hänt så vill jag gärna ha kartlagt exakt vad våra möjligheter är. Kändes some tt läskigt steg att ta, ringa och erkänna högt att man kanske behöver hjälp. Men samtidigt skönt.

  • Rondellen

    Missan, oroa dig inte, det blir långt ibland :)

    Det kan nog vara för påtagligt för de i ens omgivning, ens smärta blir för svår för dem att bära, så då försöker de säga ngt käckt, läxa upp en, eller ngt annat som gör att de snabbt kan borsta bort samtalsämnet.

    En vän frågade mig varför jag var så rädd att bli barnlös egentligen. Detta är en vän som själv itne är i närheten av att tänka dessa tankar. JAg blev ursinnig! SÅ arg att jag fick stressutslag på halsen! Hur kan hon säga så? Alla har sina mål i livet som är vitkigare än något annat, detta är mitt! Mkt är viktigt för mig att uppnå, men detta är viktigast!

    Jag har därför slutat att prat med andra än min sambo, som jag inte heller pratar med alltid. JAg förstår att han har ju sin sorg och oro i detta, och att lasta på honom mina känslor känns inte heller rättvist. Vi pratar ut då och då, men ofta försöker jag bespara honom.

    Då går jag online och kikar in på FL, för här förstår vi faktiskt varandra... Jag berättar saker här som jag itne säger till någon annan. Ni här förstår, för ni är med om samma saker. Att läsa om andras oro är så skönt, för då vet man att man itne är ensam, och det hjälper faktiskt.

    Jag tycker du ska vara hur påstridig som helst, ring ner alla. Du tjänar inget på att vara snäll och tillbakadragen i detta läget! Hoppas att allt går snabbare än väntat, att telefonen ringer, eller att du överrumplas av ett pluss när som...

Svar på tråden Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3