Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

Hej alla! Försöker att läsa ikapp och se hur alla mår. Verkar vara under kontroll - det närmar sig (långsamt) för många av oss. Går in i vecka 31 nu - och ser ut att vara färdigbakad coh känner mig så på många sätt. Men visst är det långt kvar fortfarande. Gjorde tul för ett par veckor sedan och allt såg fint ut - -3 procent från normalkurvan och det är en lillasyster vi väntar. Spännande att få veta könet. Dock har mitt insulinbehov eskalerat, enligt förväntan - och frukostdoserna är uppe på nästan 60 ie. Sjukt. Men å andra sidan ligger de övriga doserna på runt 20-25 - inte fullt så illa, men dagsdosen sammanräknad är stadig. När jag gick in i grav hade jag frukostdoser på mellan 6-10 för samma frukost.

Har dragits med envetna infektioner dock. NÅgon anann som varit drabbad i vinter?

Lycka till alla!

Paeony: Hmm...totaldos skulle jag säga ligger på runt 150 enheter - humalog inlusive insulatard. DET är galet! Herregud. Jag har inte summerat det förr... Men det är så det är - det var samma sak med storasyster - det drog iväg och blev mycket, men hon kom ut frisk och fin och relativt liten (3030 gr), så det funkade ändå.

Villhabarnigår> Får du sänka basalen redan? Wow... skönt att det inte går som för mig - i vecka trettio sa det bara tjong, men redan i 28 ökade det snabbt. Vilket fint namn ni har valt! Vi skulle ha haft Vive på vår gosse om det hade varit en - men när det är en tös har vi ingen aning. Stort debattämne här! :)

Minifer> Tar allt med penna. Jag kan vrida upp max 60 enheter, så det är bara att mata på rätt in i hullet, tjoff-tjoff-tjoff :) Men jag tror att 60 ie är lite överdrivet - jag tror att dte räcker med 55-57 (som om det egentligen vore någon skillnad)

Protea> Ingen tröst för dig - rena rama sanningen. Men - trots detta kom det ut en ljuvlig liten krabat för två år sedan, så vi hoppas på samma sak den här gången.

Jordan76> Fy fasen vad trist. Men åker man på skiten så verkar det vara eländigt att bli ok. Kroppen har ju fullt upp med att bygga bebis och mota virus går väl i andra hand för immunförsvaret - bebisen ska skyddas i första hand. Men det är frusterande för jobbsituationen - jag är jättestressad över det. Har haft en galen jobbhöst och introducerar nu min vikarie och har varit hemma i snart två veckor - först fick dottern ögoninfektion, som blev en virusinfektion som försämrades snabbt och visade sig vara en stor lunginflammation, så vi har legat inlagda på Astrid Lindgren med henne, varvat vab-dagar - men de dagar jag inte vabbat har jag själv varit sjuk.. Ack! Men tösen är pigg och påv äg till dagis i morgon i alla fall. Alltid någe...

Mayalotta> Jag är i vecka 34 precis och har precis motsatt - det verkar hända grejer i kroppen nu oavsett åt vilket håll det slår. Jag är hög nästan hela tiden - och när jag inte är det har jag svårt att hitta rätt. Insulinbehovet stiger snabbt nu och jag får inte alls till det. Har morgonvärden på mellan 7.0-toppvärdet 9.2 nu på morgonen. Trots att jag lägger mig hyfsat. Måste kolla på natten nu - gör det, justerar med lite insulin som inte alls biter. I går hade jag 10 innan läggdags, tog 15 ie extra humalog och ökade insulatard från 40 till 50. Vaknade ändå med 9.2. Jag fattar absolut ingenting och blir tvärstressad.

Alla andra> Är det någon annan som drabbats av sån jätteresistens sista trimestern? Shoot!

Jordan76> Jag höjde också rejält där och sedan stegvis framåt - nu brakar det iväg igen (v 34), så det är bara att pumpa på. Hoppas du kommer ner så du känner dig lugn. Jag tycker att jag har 10,2 coh 11,4 närhelst jag testar. Inte helt sant, men så känns det :(

Villhabarnigår> Ja,f y fasen vad det är jobbigt nu. Fyra jobbdagar kvar och sen ska jag ha fokus på detta och inget annat. Mitt hba1c nu blir nog min toppnotering tro jag - 4,6 sist men nu är jag på väg mot sex gissar jag. Tul förra veckan visade på +6 procent, så det är okej. Hur var ditt förra med Sander? För img räcker inte 4-5 enheter humalog någonstans - i går tog jag 15 extra och ändå vaknade jag med 9,2 trots att jag hade 8 vid två, halv tre på natten och tänkte att jag inte vågade ta mer då jag förutsatte att det skulle ligga bra till morgonen. Men inte. Id agh ar jag ´pytsat och pytsat i och ändå ätit måttligt med kolhydrater - fast inte fan hjälper det. Ett äpple och det bara flyger iväg. Helskumt... Nånå...

Kämpa på alla! <3

Villhabarnigår> Jag vet inte när nästa tul är - men borde vara om cirka 3 veckor, då vi gjorde det förra (lite sent)  dagen före julafton. Vecka 36 - är i vecka 34 nu (33+2). Hon sitter ff i säte så nu har jag börjat att oroa mig för ulrtaljud - och jag inser att om hon inte vänder på sig så är det planerat snitt om cirka fyra veckor. Det knäns helt galet - och jag är livrädd för det. Jag är överviktig sedan tidiagre - hur gör man då? Går det? Det går säkert, men huuu vad det inte lockar :(

Hej och gott nytt år alla! Det börjar långsamt dra ihop sig för många av oss. Här sitter liten i säte och jag börjar oroa mig allt mer för det - för snitt och för vändningsförsök. Inget jag är sugen på alls. Å andra sidan har jag plötsligt andra orosämnen om det blir vaginalt också. Verkar vara som att man behöver något att älta. Blev igångsatt med ettan efter sex dygns förvärkar var tionde minut i snitt, dygnet runt. Var oerhört trött när de gick in och spräckte hinnorna och tillsatte värkstimulerande dropp. Det tog 14 timmar från start, vi var nära att behöva akutsnitta, men till slut kom hon snabbt och raskt efter 20 minuters kryst. Jag var oerhört påverkad av tröttheten och sömnbristen och ansträngningen efteråt, men sanslöst lycklig. Hoppas självklart på snabbare förlopp den här gången.

Blodsockret är ett skämt. Ska träffa teamet på tisdag och räknar med ett klart mycket högre hba1c. Är först sista veckan jag har fått ordning på sockret genom att öka lunchdosen av insulatard från 10 till 30 enheter och genom att plussa på lunch- och middagsdoserna rejält till upp emot 40 ie/måltid, samt genom att öka nattinsulatarden från 40 till 60 enheter. Ändå ligger jag aldrig bra på morgnarna. Dippar under natte, höjer det med ett par dl mjölk (vilket annars är lite) - vaknar mellan 6-7,6 varje morgon. Helt galet. Men det frå vara så nu tills de får säga sitt på tisdag. Går in i vecka 35 i dag så det borde vara lite stabilare, men det vete katten, alltså... Ni andra? Hur ser det ut hos er?

Villhabarnigår> Vill bara trösta lite och säga att Sander med allra störsrta sannolikhet inte har bilvit sumo på grund av dina värden. Mitt team skulle säga att du ligger skitbra - även om du legat runt tian några timmar här och där. Och jag skulle själv vilja säga att såna värden (runt 6,9 e måltid) har jag nästan aldrig. Jag landar oftast (som bäst) på 7,9 upp emot 10. I perioder har jag inte kommit under 11,2 någon gång. Sen sjunker det, men jag får höga toppar efter måltider nästan jämt. Och nu ligger jag inte jättebra innan måltid heller, allt som oftast. Nu får vi se vad de säger i morgon och vad nästa tul visar, dock, men sist sa de att de inte ser någon anledning till oro från min sida även om jag inte ligger topp. Oh well. Jag längtar tills vi är på andra sidan. Det blri skönt att slänga bekymret en smula. Kram på er!

Sweetheartno1> Var rädd om dig och var försiktig med alla de där känningarna - nu vet jag inte i vilken vecka du är men i början är man ju jävligt svängig och det kan dimpa snabbt som tusan utan att man knappt märker det. Har du glucogensprutor? Jag blir helt nervös när jag läser att du har känningar nästan hela tiden för att du pressar dig (hej mamma-tendenser. Förlåt...Men det kan gå så fort). Lycka till! <3

Jul1> Jag sänkte mina på slutet med förra. Inte riktigt halverade, men åt det hållet. Sista veckorna - jag såg det som ett tecken på att moderkakan började lägga av och att förlossningen var i antågande. Barnet kom ut lite mindre än beräknat, så jag tänkte att det hade ett samband, att hon inte brakväxte där på slutet utan snarare srtannade upp lite. Hon var beräknad till ca 3500 och kom ut på 3030. Iofs är beräkningarna svåra att göra exakta, men jag hade ju mina egna spekulationer, som du hör! :)

Villhabarnigår> Vad spännande! Bra tul - det där blir bra. En lagom stor gosse. Fan vad häftigt med håret! Vill också se -  vi ska göra nästa på tisdag. Åh vad spännande att det nu drar ihop sig för oss. Jag har lite förvärkar av och till nu och tänkte i dag att jag kanske ändå borde börja förbereda mig lite för man vet fanimej aldrig. Jag tror att jag går över en vecka, men har ju inga belägg alls för det. Klart är att det börjar kännas i livmodern. Helt knäppt - varje gång lag laddar upp den här sidan hamnar jag på typ sidan 156 - där jag skrev att vi var inne i vecka sex och att jag såg fram emot att komma lite längre i grav så att man blev lite säker. Nu går jag in i vecka 36. Puh. Fast det har varit en evighetsgraviditet.