Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

hej

Nu har jag kommit några steg upp igen till verkligheten efter 2 jätte tuffa månader. Det jag reflekterat mkt över är den mentala biten, för min del är den boven i det hela. Jag är utredd och "frisk", har haft detta problem i flera år och lever ännu.....jag kan ha långa perioder av es (som nu 2 mån med långa perioder av flera es per minut), men ändå så sjunker jag ned i rädsla, oro, frustration och ledsamhet när dessa perioder kommer.

Jag kan oftast härleda mina es till livssituationen, men ibland kan de också komma helt oförberett.

Jag har tack vare denna tråd,  kunnat ta mig igenom och få lite energi och tips från er underbara människor, och slutligen få någorlunda bukt på mina es för denna gång. Jag har tagit lite ledigt, jobbat lite hemifrån, tränat lite mer och successivt återgått till att ha dagar där jag inte har några es alls.....visst är det konstigt??? 

Men jag har ett punkt som jag tycker är lite jobbig och det är att jag får mkt es när jag tränar (cyklar på gym). Jag började under den jobbiga perioden och hade då flera per minut under 30min cykling. Men jag försökte inte bry mig om det men det var tufft. Min läkare sa då för 1,5 år sen när jag kom in på akuten med 15,000 es per dygn att de var ofarliga och att jag tom kunde träna med dem. Så det försökte jag tänka på, den meningen.
Jag har gjort arb-ekg och hade då 5 es på 20min.....

Vad tror ni?? Ska man diskutera detta igen med läkarna tycker ni??  

Kram på er och god natt.

En extra hälsning till Hjärtfröken, ta hand om dig och "krya på dig"

 

Till alla er som är nya: så som ni känner, är helt normalt. Det är en liten fisk som guppar i bröstet och det går ej att slappna av när det är för mkt.  Det ÄR för jävligt, och es är så j...vla luriga, kommer inte när man vill och kommer när man inte vill, eller tvärtom eller både och.

Det viktigaste ni kan göra är att stå på er mot läkarna, kräv 24h ekg och kankse även ultraljud om ni känner det. För oavsett vad jag säger att jag ändå är orolig trots att jag är totalt utredd, så är det ÄNDÅ en lättnad att veta att det inte är nåt farligt, och oron är absolut inte så stor som innan. Man kan då försöka prata sans med sig själv.
Oron gör att es inte släpper.

Jag kan ha dagar utan es idag, och det känns som en lyxig dag. När de väl kommer efter några dagars uppehåll, så inser jag ur jobbigt det är och tänker " åh nej" inte nu igen...och då försvinner de definitivt inte.

Mina es accelerade under graviditeterna, för att sen ha hållt i sig sen med hög frekvens dess (7 års sen). Tyvärr ökade de när jag började jobba igen och blev ännu värre pga stress. 

Började med betablockerare när jag låg på akuten 2010, 100mg, men har successivt sänkt dosen, nu tar jag 50mg.
Men Beta hjälper ej mot es, utan sänker hjärtfrekvensen och dämpar stresshormonerna om jag fattat det hela rätt. Så det hjälpte för mig till en början, men på senare tid hjälper det inte mot mina es, så därför har jag bestämt att sänka så mkt jag kan. 

 Kram på er

Puh nu har jag läst massa inlägg då det var länge sen jag var inne på sidan...Massa nya tankar och människor. 
Har har mkt es till och från i flera år, men har haft en ganska "lugnt" år 2011.

Ni som läst mina inägg tidigare vet att det har kommit och gått och i höstas hade jag en 2 mån period med flera tusen es per dygn. Men jag är enl alla undersökningar helt frisk.

Jag har en tendens att gå in här när jag känner mig sämre....jag hoppas det är ok...fast jag tänker på er oftare än så naturligtvis med det känns som om man vi bara njuta av livet när man mår bra och prio familjen på kvällarna..

Har mått bra under 2012, vi var i Thailand i 3v i jan och var supernervös för att jag skulle få mkt es där nere samt på flyget. Men allt flöt på jättebra och även om jag är flygrädd hade jag nästan inga es alls.

MEN....så kommer vi till problemet när vi kom hem. Helt plötsligt får jag hur mkt es som helst. Och inte 1 åt gången utan just nu har jag i en månads tid haft typ 10 på raken och så vilar hjärtat någon minut och så 10 på raken igen osv....det är inte alltid det är så tätt men det jobbiga är att det kommer så många utan ett normalt slag. Det är så läskigt och så jag inte haft det sedan min hemska period 2010. De flesta ggr kommer de också så fort jag reser mig och går någonstans, ex på jobbet när jag ska hämta kaffe eller frukt mm, dvs i stort sett så fort jag reser mig och rör på mig. Nu har det även börjat komma lite när jag är stilla också men inte så ofta.

Jag försöker träna lite ändå, jag promenerar och simmar men har mkt es hela tiden och då flera på raken så det känns som hjärtat ska åka upp i halsen och ur munnen. 
Mina "vanliga" es med 1 åt gången ( ibland var 10:e sek eller var 5min) har jag inte alls.

Det känns inte som fladder men nästan.

Jag har inte ringt läkaren ännu, men har planer på att snart göra det. Man kanske ska göra ett 24h ekg igen eller vad tror ni?

Kan es gå från ofarliga till farliga??

Hjärtfröken, tack för tips om andningen. Jag tror också mkt hänger på andning, spänningar i rygg och bröstkorg mm. 

Tack alla för att ni delar med er, det känns skönt att inte vara ensam.
kram 

Marcus1977, jag har också haft stenhårda extraslag. Nästan så att de gjort ont bröstet. Jag brukar oftast dock inte bli så rädd för dem, då de ofta bara har varit 1st hårt slag.
Jag tror det är när det är ett lite längre uppehåll innan nästa slag kommer.
Men som sagt, jag har det ibland jag med.

//Linda

Ps, en liten annan knepig sak, förrgår var jag inne och läste och skrev jag på denna sida, och idag har jag inte haft ett enda extraslag. Jag har märkt att det funkar lite så med mig...jag kan gå ett tag med jobbiga es, till slut känner jag Nej, nu får det vara nog, så googlar jag och går in här och så brukar det lugna sig....
Kan det vara så mentalt? Kan det vara så att jag blir "trygg"när jag går in här och läser och att jag då inte känner mig så ensam längre? Och att det inte är farligt?

Jag hoppas att det håller i sig i alla fall.
kram 

Marcus1977, har du både Ves och Sves? Känner du skillnaden?
Enligt alla mina undersökningar (24 ekg, ultraljus och magnetröntgen..) så har jag mest Ves, men även Sves emellanåt. Men enl läkarna ofarliga ves.
Jag är inte riktigt i fas med att jag måste leva med detta i resten av mitt liv, jag är oroad i bland men jag är inte så rädd som jag var för 2 år sen.

Jag har inte varit med om så hårda ves att jag blir svag i kroppen. Däremot kan jag ibland bli lite småsvag om jag får många på raken. 

Jag har Ves och kan ha många i följd efter varandra (tror jag), hjärtat slår i alla falla inte normalt förrän efter 10-15 slag i bland. Och enl läkarna så har jag ett friskt hjärta.
För 2 år sen så hade jag en period när jag hade ca 15,000 es under ett dygn. Vet ni vad läkaren sa efter ultraljud?? " du kan t om motionera med dessa es"..... herregud tänkte jag, men det gjorde mig lite lugnare och det var kanske det som var meningen, vad vet jag.

Hur som helst, jag har ej så många idag, men under tuffa perioder kan jag ha ca 1000 es på ett dygn, och jag känner nästan varenda en. Jag blir inte alltid rädd men jag blir påverkad och också trött, introvert och otålig. Det jag har lärt mig att göra är att försöka vila så mkt som möjligt, ta varje tillfälle i akt, men det är lätt med i vardagen dock.

Jag tänker också att "jag har inte dött ännu" efter alla dessa es. Men man vet ju inte hur detta kan påverka en i framtiden. Läkaren sa också att jag får bereda mig på att es kommer kanske att accelerera vid ex livsavgörande situationer som ex sorg, stora förändringar mm. Att min inre stress ligger på hjärtat i stället för magen.

Sov så gott!
kram 

Bass, kan du inte åka in och be och få ett ekg i alla fall. Kanske lugnar es?
//Linda 

Hej

Jag har ves och just nu ett väldigt hoppande hjärta. Nu har det hållit på i 2 mån med att det känns som jag har es i varannat slag under ca 30sek , sen slutar det och så kan det komma igen närsomhelst. Och just nu är det  minst 100gånger om dagen.(alltså flera ggr i timmen). Allra oftast är det när jag ex reser på mig och går. Sätter jag mig ned och vilar så försvinner det. Sitter jag vid mitt skrivbord och jobbar så kommer de inte, men reser jag mig upp och går, så kommer de. Då känns det som vartannat slag är es, är det det som är "kopplade es"???
Så här har jag inte haft på 2 år, utan jag har haft 1 åt gången men dock flera ca 500 om dagen när jag mår bra.

Jag är väldigt nära gränsen nu till vad jag orkar mentalt, så jag är nära att boka tid hos doktor igen. Skulle vilja ha 24h ekg så de får se hur es ser ut. Jag har gjort MR ua, så es borde ju vara friska. Kan friska es övergå till sjuka tro????

Vad jag haaaatar dessa es!!!!!!! 

Hej

Jag äter Metroprolol, betablockare, typ som Seloken. Förra veckan gick jag upp till 100mg för att jag inte orkar mer. Jag har under en 2 års period gått ned från 100 till 50 och hade ätit 50mg sen i julas.
Men denna gången hjälper det inte så mkt tycker jag, blir bara supertrött istället. Så vi får se, kanske går ned lite igen trots att jag har mkt es just nu.

Jaja, idag är det en ok dag i alla fall, hoppas det håller i sig.

kram på er. 

Blir så trött...hur kan det komma sig att man helt plötsligt får långa perioder av extra slag? Från ena dagen till den andra?? Det måste ju vara något i kroppen som inte stämmer??? 

Var är obalansen?

Har levt med detta så längen men börjar tappa tålamodet...

mellan nov och jan hade jag ytterst få es, men nu med start i feb så har jag jättemkt es, antingen flera perioder med långa sekvenser per dag, eller 1 och 1 ca 5ggr per minut under större delen av dagen.

Kan det verkligen endast vara mentalt??? Känns som det borde vara något mer....