Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12
Hej alla goa människor.
Jag har just nu en jättebra period med väldigt få extraslag. Vissa dagar bara 1-2 st, till skillnad mot i våras då jag hade flera 1000per dag- Under 2 helger i våras fick jag akut åka till sjukhus och blev inlagd båda ggr. Även om jag hade 17000st per dygn just de ggr, så sa läkarna att det inte var något farligt. (till saken hör att jag har haft e.s sen 15 år tillbaka med då endast ett 10-tal per dag, men sen 2 år tllbaka mellan 100-500 och 1000 per dag)
Enligt utredningar som ultraljud och magnetröntgen så är jag frisk. Mitt hjärta har fått en retning troligtivs pga långvarig inre stress, press, oro och rädsla. När allt kulminerade i våras var jag ständigt förbannad, rädd, frustrerad mm pga olika anledningar. Allt gick utför och jag kunde inget göra.
Jag har nu bytt tjänst, jobbar lite mindre, tänker mer på mig själv, går på yoga, äter bättre, försöker motionera mer.
Det är såååå skönt. Jag känner mig "ledig" när jag ska vara ledig.
Men det är också fortfarande tufft ibland. Jag är en ganska "stressad"och forcerad person, kör snabbt i trafiken, pratar fort etc. Så jag får jobba jättemkt med mig själv. En sak i sänder, andas långsamt, göra saker långsammare. För så fort jag blir "forcerad" så är det kört. Då kommer e.s som brev på posten. Idag tex, har jag haft ganska mkt es jmf med hur den senaste perioden har varit. Vet inte varför men jag kommer på mig själv att hela tiden ligga ett steg före mig själv om ni förstår. "Först ska jag göra det, sen måste jag göra det, och jag får inte glömma det" etc. Jag ser hela tiden 15 steg framåt istället för att vara här och nu.
Det tror jag är en av problemen hos mig. Jag får en slags inre stress av småsaker t om.
Jag blir också rädd ibland fortfarande. Och kollar pulsen flera ggr varje dag även om jag inte känner några e.s....
Jag får en hel del e.s vid motion, vilket är jobbigt. Och jag får väldigt mkt efteråt. Så jag har tänkt be att de även checkar mig med arbets- EKG för det har jag aldrig gjort. Men jag får inte riktigt tummer ur.
När jag får mkt e.s, som idag tex, då brukar jag sätta mig ned en stund, ta djupa andetag och försöka slappna av. Oftast blir det lugnare då,vilket gör mig lugn. Men sen kan de återkomma och då gör jag samma procedur en gång till. Och så tänker jag: "du har haft e.s länge och aldrig har det hänt nåt (inte ens med 17000st/dygn), du är utredd och friskförklarad". Tänker jag så, så försvinner oftast rädslan i alla fall.
Att byta tjänst var det bästa jag kunde göra, dessutom till en tjänst som passar mig väldigt bra och som jag tycker är roligt. Jag mår bätrte än på länge och jag trivs bättre med mig själv. Jag är mer närvarande med barnen och blir mindre stressad och irriterad även hemma.
När jag tänker tillbaka på den värsta tiden så inser jag hur riktigt illa det var. Hela min närmaste omgivning påverkades av hur jag mådde.
Just nu äter jag 100mg metroprolol,vilket är ok.Jag har ingen aning vad som händer när jag börjar dra ned. Läkarna säger att e.s är väldigt svårbehandlat, eftersom det inte finns medicin just end för e.s. Dessa sänker ju hjärtfrekvensen och minskar stresshormoner i hjärtat (om jag har fattat rätt), så hjälpt har de ju gjort.
Men allt får ta den tid det tar nu. Jag äter hellre medicin ett tag till tills jag känner mig mer stabil.
Denna sidan har räddat mig så många ggr. Jag hade googlat ihjäl mig tidigare på e.s men när jag hittade er alla här så fick jag mer förståelse. Jag var inte ensam! Det finns många som har exakt samma problem och nästan ingen med allvarliga komplikationer. När jag varit som mest nere så har det ändå hjälpt lite att gå in här och läsa om alla som har liknade sympton och vad ni har gjort. Det har varit urskönt för mig.
Må så gott kära ni. Jag är inne då och då och läser och skriver. Det är så skönt att skriva till er som förstår.
Många kramar och en trevlig lördagskväll!!