• Cheva

    Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

    Har också hittat den nya tråden. Har inte skrivit något på ett tag men vart inne och läst nästan varje dag.
    Håller väl på att kämpa med mina extraslag. Ibland är det lite bättre och andra dagar är kass, men ni känner väl igen det.
    Mvh
    M

  • Cheva
    Hjartesjalen skrev 2010-01-24 16:42:24 följande:
    Hej! Sa roligt o se dig! ja, jag kanner sa val igen det. far du medecin el nagot som hjalp?
    Jag har lite Lyrica som kanske skulle hjälpa men nu har jag testat det i nån månad men det verkar inte bita något vidare. Det är som om det lever sitt eget liv och ibland klipper det till en just som man tycker att det känns lite bättre. Trots att jag har haft det så många år nu så blir jag inte riktigt klok på vad som löser ut extraslagen och inte heller har jag vant mej att leva med dom. {#lang_emotions_frown}
    Men det är bara att kämpa vidare.
    Ha det
    Mvh
    M
  • Cheva

    Var i samma läge som du Allasväl för ett par år sen och mitt råd är att sjukskriv dej direkt och spara semestern till senare och gör som jag gör nu, plocka ut 5-6 veckor på sommaren nu när jag åter jobbar heltid. Kanon att ha de där extra veckorna nu för kom ihåg: det blir bättre även om man inte tror det när det är som värst. Skrattande

    Mvh

  • Cheva

    Jo jag är tillbaka på mitt gamla jobb, byggnadsarbetare och för det mesta går det bra men visst har jag svackor, bedrövliga svackor men det går över. Massor med extra med påföljande ågren men det går över så småningom. Hade det vart farligt hade jag vart dö för länge sen. Skrattande
    Jag var sjukskriven i olika omgångar sammanlagt 2,5 år tror jag.
    Kämpa på.

    Mvh

  • Cheva

    Känner så väl igen mej i din beskrivning "sommartroll". Är ju också en gubbe runt 50 så man vet ju att "riktiga" hjärtproblem är en realitet.
    Detta att det kan vara jättejobbigt i ett par timmar under en dag för att senare lugna ner sej,  eller så kan det vara skitmycket extraslag under kanske en hel vecka för att senare plana ut och det lugnar ner sej. Hade en riktigt bra period i slutet på sommaren med tre hela veckor utan några känningar men så "pang" en dag var det tillbaka för att gå in i den vanliga "lunken" med es varje dag.
    Jag har haft detta nu i ca 6 år och ännu inte hittat nåt mönster i när det kommer eller varför. Kanske aldrig hittar nåt mönster.............
    Keep on.

  • Cheva

    Tack för att du skriver om att det kan bli bättre "hjärtefröken". Det ger oss andra lite hopp.
    Mvh

  • Cheva

    Tack ska du ha.
    Tycker nog att jag har fått ganska mycket hjälp av sjukvården men nu hänger det på mej.
    Och ska man vara ärlig så är det ju i alla fall bättre än för typ fem år sen så det är en tusenmilavandring med myrsteg man gett sej in på. Glad
    Mvh

  • Cheva

    Nu var det längesen jag skrev nåt här men är inne och läser nästan varje dag.
    Måste bara kommentera vad hjärtefröken skrev om att Nov/Dec är jobbigare månader. har haft es i ca 8 år nu och det är alltid värre under andra halvan av nov och hela dec. Vad det beror på vet jag inte men så är det i alla fall.
    Just nu är det extra bedrövligt , så pass att jag har ringt till VC för att försöka få till en ny utredning även om den förra för fyra år sen inte visade nåt konstigt men nu tycker jag det har ändrat karaktär lite och jag känner inte riktigt igen det som "det gamla vanliga". Vi får se vad som händer.
    Sömnen är det rätt risigt med. Svårt att somna och vaknar ofta och tidigt. Blir sällan mer än ca 5 timmar per natt men det verkar ju funka det med för jag är inte speciellt trött under dagen.
    Ha det så bra.
    Mvh

  • Cheva

    Det finns många orsaker till inre stress och alla har vi nog vår egen trigger men det gemensamma verkar vara just inre stress som är jädra svårt att kontrollera och veta vad man ska göra för att komma ner i varv.
    Själv har jag testat spikmattan och den är kanon just när man ligger där men en halvtimma efter avstigningen så att säja är påslaget ett faktum igen. Det konstiga är att jag tycker inte att jag stressar eller har något att vara stressad över så jag förstår inte kroppen reaktion egentligen.

    Hjärtefröken. Du kan ju alltid testa serotoninköret. Själv åt jag det under 7 år men under slutet av den perioden debuterade mina es så jag hade i alla fall ingen hjälp utav dom. Däremot var det ett elände att sluta med dom men det kanske berodde på att jag använt dem under så lång tid.

    Testade faktiskt att ta ett par Atarax som jag "lånade" av en kompis när det var som värst nu i veckan och faktum är att jag tyckte dom hjälpte lite. Får väl testa nån mer gång för att få ett bättre underlag för bedömning. Cool
    Är det nån som har nån erfarenhet av dessa?
    MVH

  • Cheva
    SötaSarah skrev 2012-02-04 21:05:29 följande:
    Är det nån mer som ibland får som en obehagskänsla i kroppen och hela bröstet, inte alls ont men inte uppenbart som extraslag utan mest obehagligt bara och hinner tänka att "nåt är fel, nu stannar hjärtat snart" typ, kommer alltid i samband med att jag spänner och oroar mig över nåt fat jag försöker inte göra det men det blir ändå så
    Känner igen det precis.
    Kan inte säja vad man ska göra när det är på gång men som sagt. Känner igen det.
    Mvh
Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12