Trisomi 13 & 18
Grattis till er lilla Wilma!
Det är alltid ledsamt när en ny förälder dyker upp här, men samtidigt tror jag att du kommer att finna en väldigt gott stöd och svar på många av dina frågor här.
Visst kan den första tiden vara tumultartad men jag vill passa på att säga att när den första stormen lagt sig kan livet med ett barn med bonuskromosomer kan vara helt underbart! De är kanske inte som de flesta andra barn, men de är minst lika härliga ändå.
Ibland får vi bara en kort stund med våra små änglar men ibland så stannar de riktigt, riktigt länge! Deras utveckling kan vara långsam men alla barn jag hört talas om eller träffat skrattar och uppskattar livet. De lär sig att kommunicera med sina föräldrar på sitt eget sätt och de har oerhört mycket att lära oss. Varje litet steg blir så mycket mer värdefullt! Det är lätt att bli deprimerad av vad läkare har att säga, men när man lär sig mer om den här världen ser man att även om statistiken talar emot våra barn så finns det undantag - barn som lever länge och frodas och utvecklas. Kanske är er Wilma ett av dessa undantag? Det hoppas jag innerligt!
Försök att njuta av varje minut ni får med er prinssessa och jag hoppas att det går från minuter till timmar till dagar till veckor till månader och år!