Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

Här är en till som lider av stress.  Dom misstänker både adhd och kanske bipolär på mig dessutom.
Jag måste ha rutin på dagen och jag tänker på framtiden och hur livet ser ut varjedag.
Har jag ett bokat möte tittar jag i kalendersn och stressar upp mig flera dagar före mötet är..osv.

Jag lider mest av spänningshuvudvärk, jag har de nästan 4 gånger i veckan. Kan få stickningar när jag andas in också.  Jag stressar upp mig för allt och de börjar bli ett problem.

Jag har hela tiden trott att jag har en hjärn tumör pga min huvudvärk.

vad får man för hjälp för sånt här? då tänkte jag på huvudvärken, receptfria smärtstillande hjälper sällan.
Är de ens någon ide att ringa vårdcentralen för spännings huvudvärk?

Sorry om jag bara flyger in i tråden med massa frågor. Jag lider med er alla med era problem.
De är hemskt jobbigt och begränsande.

Hoppas ni kan hjälpa med svar :)
 

jag glömde en viktig del till, jag får nästan svim  attacker när jag är som mest upp stressad. Fler som har så? blir svettig och  får yrsel ??

 

nehepp, tack för "hälpen", jag ringer proffs hjälp i morgon istället :)

 

Jag har varit spänd under större delen av tonåren när jag ser tillbaka. Mycket spänningshuvudvärk och en del illamående. Troligtvis en del ångest när jag ser tillbaka. Under 2011 blev det plötsligt en del symtom. Ja det blev väl i perioder alla de symtom som ni innan har beskrivit. Sökte hjälp hos läkare, men hon frågade om det var mycket på jobbet. Jag kör på i 120 och är mest spänd och speedad. Jag skiter i att lyssna på kroppen och får ångest varje morgon när jag vaknar. När jag berättar för min man till slut bryter det ut ordentligt och håller i under en helg. Det ligger på en sådan nivå att det är outhärdligt. En tripp till akuten, vilket visade på att det inte vad något fel på hjärtat. Konstigt nog var det inte det jag var orolig för, utan jag ville bara få de obehagliga känslorna att sluta. Jag fick gå till min husläkare dagen efter och fick lite lugnande utskrivet. Jag var hemma en vecka, vilket var en fruktansvärd tid. Tänk att jag hade gått så länge utan att stanna upp och lyssnat på kroppen. Skulle jag bli galen nu? Läggas in? Psykisk sjuk? Tappa fattningen? Jag tänkte dock att nä jag ska tillbaka till jobbet så fort det går.  Är det något jag har fått höra så är det att desto längre man är borta, desto svårare att komma tillbaka. Jag gick dock ner i tid några veckor. Det krävdes förändringar för att få allt att fungera. Min läkare sa " vad har ni nu för strategi?" Det går inte att göra som innan, utan det krävs förändringar. Jag tar nu mer egentid, lyssnar på kroppen och är en ny människa. Ångesten försöker att säga oss något. Ta reda på vad det är!!! Ja jag har även dödsångest, vilket ej går att ta bort helt men det går att tänka på ett nytt sätt.

Tips som fungerar för mig:

* blutsaft för att bli pigg
* magnesium för att lugna muskler och minska ryckningar
* träning regelbundet för att trötta ut kroppen och ta bort den inre oron
* positiva tankar
* positiva människor omkring mig som jag är AVSLAPPNAD med och VILL träffa
* göra saker som jag VILL, kunna säga NEJ till saker som jag inte vill
* våga göra saker som jag inte riktigt vågar men VILL göra
* läsa positiva nyheter
* läsa positiva böcker och se positiva filmer
* ägna sig åt det jag känner passion för =hobby
* vara ute i solen så gott det går för att få energi och minska trötthet
* enbart dricka kaffe när jag är avslappnad
* sparsamt med alkohol
* bra kost som grund för att sedan kunna unna mig i lagom mängd
* skratta ofta och mycket, vilket gör mig avslappnad
* massage, yoga, meditation och mindfulness för avslappning och fokusering
* klappa min hund eller krama mina barn i lugnande effekt
* leka med barnen helt fokuserade och i nuet
* tittar på " det okända" för att minska min dödsångest (som tillsammans med stress är grunden till min ångest)
* läst Lucinda Bassetts bok Fri fån ångest 2 gånger. Det är såååååååååååå bra. Jag har gått från jobbig ångest till ångest till mildare grad någon gång i veckan.
* om jag tänker " jag är lugn, avslappnad och stabil" samtidigt som jag ler och andas lugnt med magen och verkligen tror på vad jag säger så kan jag lura och manipulera mig själv till det blir en sanning. Jag har hört att det är omöjligt att må dåligt (känslomässigt) om man tänker positiva och goda tankar samtidigt.

Ni alla vet redan hur mäktiga era hjärnor är. De kan få er att känna fysiska saker i kroppen. Om den kan få er att må så dåligt kan den även få er att må så BRA. Glöm inte det! Det handlar om att vända på det hela. Jag vet att det inte är lätt, men samtidigt veta jag att det går. Fortsätt att kämpa!

Nu lät det kanske som att jag var helt fri från ångest, men så är det inte. Det är väl en del av mitt liv. Jag arbetar bara för att det inte ska HINDRA mig på min väg till att göra det jag vill här i livet. De flesta har faktiskt ångest, men många vet inte om det. Det är en del av vår natur. Det är när det hindrar oss som vi kan behöva arbeta med den.

Jag har lärt mig att det är svårt att bara försöka att avleda hela tiden. Det kan bli ett sätt att fly från ångesten. Jag kan behöva stanna upp och MÖTA ångesten. Stanna upp och "face the tear"!!! Sedan kan jag tänka " det går över"....och det gör det till slut. Vi behöver omkoppla vår hjärna. Vi som har mer ångest än andra har gjort som "stigar" i våra nervkopplingar i hjärnan. Det är lätt att vi hamnar i samma spår av tankemönster. Det gäller att ta nya stigar och låta de där jävla stigarna växa igen.

Testa på yoga och stretcha ut dina bröstmuskler. Det kanske får dig på andra tankar och gör något gott fysiskt för ditt tryck på bröstet!!!!

Ja, allt möjligt har jag haft. Blir jag riktigt ångest-angripen så känns det som om det ligger tegelstenar över bröstet på mig, svårt att andas. Andningen blir liksom kort och häftig. Det blir en kall klump i magen. Jag tappar all aptit och får liksom blackout i huvudet, saker försviner liksom. 
Känslan av att vilja spy finns också. Det är hemskt. Jag jobbar med min ångest varje dag...=(  

Hej, hittade denna tråd o tänkte att jag kanske kan ställa lite frågor. Det gäller min sambo, vi befinner oss i en komplicerad situation. Jag vet att hon har haft det svårt under sin uppväxt men stränga föräldrar och dåligt umgänge, alkohol och droger. Vi har vart tillsammans nästan 6år och under hela tiden har hon vart frånvarande typ, aldrig engagerat sig i varken relationen eller familjen. Visst har det funnits stunder då hon gjort det. Sen har hon alltid gått iväg/ åkt iväg rent spontant många gånger, det ska varas mycket med vänner och gå ut hit och dit. Flera tillfällen har hon gjort slut korta stunder, träffat andra sedan kommit tillbaka. Nu fick jag reda på att hon varit otrogen nästan hela detta året. Anledningen till att det är svårt att bara packa och lämna hux flux är för att jag tror att det ligger något annat bakom, typ ångest eller något liknande. Hon har jätteproblem med sin mage, vi trodde det var laktosintolerans först men detta händer även när hon inte äter laktos, Huvudvärk som nästan aldrig ger med sig, alltid trött och sover halva dagarna. Hon har heller aldrig velat prata någon gång, asså ett riktigt samtal. Och då jag sagt att du kanske prata med någon så har hon alltid sagt att hon inte är sån och aldrig skulle göra det. kan detta vara ångest? hittade ingen annan tråd och visst jag skulle kunna göra en egen men såg att det var "liv" i denna. Tack på förhand.

Tack för era svar. Jo jag har sagt att hon kanske borde prata med någon men hon säger att det aldrig kommer hända. Vi har valt att gå ifrån varandra men tänkte bara för hennes skull, har länge misstänkt att det kanske beror på psykisk ohälsa.

Min senaste symptom är att jag har svårt för att svälja. Hela halsen känns tät liksom. Inte så att det är svårt att andas men det känns som nåt sitter fast där. Jag vet ju att ju mer jag tänker på det så försvinner det ju inte men det är svårt att sluta tänka. Nån fler som haft samma symptom?

Ja, jag har hjärtklappning. Då ingår att det ibland gör extra slag, ibland slår så hårt att det gör ont på insidan och även som hugg som även kan komma i hjärttrakten från ryggen :( Ofta börjar det när jag ska slappna av och sova.