• MizzTez

    Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

    Anonym skrev 2012-01-11 22:07:33 följande:
    Ja, tyvärr, idag för första gången! Trodde verkligen att jag höll på att få en hjärtattack. Har varit sjuk länge och känner mig så sliten, mycket hög stressnivå på jobbet, problem i äktenskapet, sonen har det tufft socialt i skolan och min mamma börjar bli virrig - skulle gärna bara dra täcket över huvudet och stanna där. Men när det drog igång i hjärttrakten idag tänkte jag faktiskt ringa en ambulans, så säker var jag på att det var något farligt. Några samtal till läkare, en hel del gråt och läsning om panikångest senare och jag inser att det nog var ångest.

    Hur gör man för att bara upp och göra allt man måste imorgon nu då?
    Det är nog det som är det som gör att man hamnar i skiten från början, alla måsten..
    Hur ser dina dagar ut? Finns det nån del du kan skippa? Kan du ligga i sängen en hel dag? Känner igen det där när man bara vill dra täcket över huvudet, jag tror att när man får den känslan så är det kroppens sätt att säga "Vila!!" Om du tänker efter, har du verkligen så många måsten så du inte kan vila? Stressen på jobbet försvinner ju inte om du är hemma en dag, din mamma lär vara virrig ännu i morgon, din son kan stanna hemma en dag han åxå och pusta ut. Skit i disk, städ och tvätt sånt finns åxå kvar och du har säkert tallrikar och kläder så du klarar dig en dag till. Lägg ner allt och ta en timmes promenad istället!
    Efter min kollaps förra året fick jag prioritera om massor! Idag ser mitt hem ut som ett bombnedslag med leksaker överallt, tvättkorgen är full och diskbänken är full men jag orkar leva!! Minsta lilla stress eller om jag har en tung period resulterar i hjärtklappning, ångest och trötthet. Senaste veckan har varit tung för mig.. Så jag har varit tvungen att prioritera hela veckan, disken på kvällen tex har fått stå för jag har varit tvungen att sova, min dotter gjorde middag en dag och när man inser att såna små saker gör jättestor skillnad för ens mående, då kan man ta sig upp igen.
    Känns det riktigt fördjävligt ska du naturligtvis ta dig till din vc och bli sjukskriven och få medicin samt samtalskontakt, det är väldigt bra! Var själv sjukskriven 4 månader och äter lugnande samt betablockerare vid behov.
  • MizzTez
    Jonssons skrev 2012-01-13 16:58:05 följande:
    Jag har en massa konstiga symptom som enligt min läkare och psykolog är förknippade med ångest. Nu känns det som jag är spänd i hela kroppen, så hela kroppen vibrerar inombords. När jag har varit och tränat med vikter, så brukar det vara värre, så i natt kunde jag knappt sova. Det känns som man skakar/vibrerar inombords och man känner sig spänd. När jag vaknade i morse så var jag lika spänd, eller vad det är.. Jag brukar ta magnesium och B12 men det gör ingen skillnad. Man tänker ju hela tiden på denna obehagliga känsla inombords, så då är det ju svårare att "släppa". Direkt kommer tankarna på sjukdomar och det gör ju inte saken bättre. Är den någon annan som känner så här ibland?
    Hur stor dos magnesium tar du?
    De där spänningarna i musklerna har jag åxå ibland.. Men fortsätt träna så släpper det tillslut! men du kan köra på lättare vikter och fler reps istället så du inte drar slut på musklerna fort. Det är ju så att de är spända och därför vibbar men ju mer de får arbeta dessto lättare har de att vila sen. Pratade med läkare om det nu i veckan senast! Prova även ta en bastu efter träningen och stretcha ut musklerna i bastun, det kan åxå lätta på spänningarna. Jag får mest i bröstmusklerna och armarna de där vibbarna, så jag brukar göra övningar hemma åxå och min karl brukar massera mina axlar och rygg och då slappnar man av åxå. Det är obehagligt men inte farligt, tänk på det! det är mest bara ett tecken på att du måste slappna av. När du sitter, går eller ligger så tänk på hur du spänner dig och släpp ner axlarna! Det är en naturlig reaktion från "hotet" som din kropp tror du har på dig.. Så andas..
  • MizzTez
    Jonssons skrev 2012-01-13 22:05:46 följande:
    Brukar ta en kapsel på 500 mg innan läggdags. Det är väl "ofarliga" inre spänningar, men tankarna skenar ju ofta iväg när det känns konstigt i kroppen. Man tycker ju att man skulle slappna av när man somnat och att det skulle vara lugnt i kroppen när man vaknar..
    Prova med att byta magnesiumet så du tar det 2 ggr per dag men i lägre dos, så det håller längre i kroppen, blir mer utspritt över dagen. Förstod du vad jag menade? Kombinerar du det med kalcium? Det kan kroppen behöva för att ta upp magnesiumet nämligen. I vissa perioder får jag ta kalcium åxå men inte alltid.
    ja vet vad du menar med den där oron.. Får åxå den men det gäller att den logiska delen av hjärnan är starkare än den hypokondriska! Vissa gånger funkar det, andra inte men det går.. Vissa nätter för mig är jättejobbiga, jag är jätteorolig och kan vakna med ett ryck, som att jag inte får luft och så slår hjärtat extraslag så jag tror jag är döende. Antagligen är väl det tecken på att hjärnan har fått arbeta för mycket på dan och att man är trött. Tror att jag drömmer oroligt fast jag inte kommer ihåg det och vissa nätter känner jag att jag sovit väldigt ytligt.
  • MizzTez
    Anonym (H) skrev 2012-01-14 16:08:27 följande:
    Det här är verkligen en tråd för mig! Jag har efter en längre tids psykisk påfrestning (vill flytta m.m.) utvecklat någon form av ångest, hypokondri och katastroftankar.
    Jag har lite kroppsliga symptom ibland och jag vet inte om de beror på stress men i vilket fall så blir jag ofta rädd och får ångest när jag känner någonting. Mitt "favoritområde" är det som har med hjärta och hjärna att göra -jag går inte in på exakt vilka sjukdomar eftersom jag tycker det är jobbigt att skriva det. Jag känner ett symptom eller en kroppslig sensation och sedan kommer ångesten direkt med svettningar, magont, darrningar och ev. lite gråt.

    Jag har börjat tänka mkt på döden och jag har katastroftankar om att dö själv hemma med barnen osv. All denna skit har börjat det senaste året efter att jag mått dåligt en längre tid.

    Är det någo mer än jag som ständigt misstolkar kroppen och får ångest av minsta lilla? Ibland "dör " jag flera gånger om dagen och det är ju minst sagt jobbigt.
    Det du beskriver har nästan alla med ångest i någon form! Hjärta och hjärna är nog favorit området för de flesta. Du verkar ha liksom jag, en ångest som sitter i dolda sjukdomar.. Jag får symptom av stress, behöver inte vara en fysisk stress utan det kan vara att jag måste göra något senare i veckan som jag oroar mig för en tid hos doktorn kan få mig ur balans! Helt sjukt! Men det blir ett stressmoment för mig, passa en tid är åxå svårt.
    Jag har åxå katastroftankar, de ska man vara försiktiga med för det är en form av psykisk stress! Men liksom du så tror jag att jag ska dö hemma med barnen! Under nyårshelgen sa en kompis dotter åt mig "Hur törs du vara ensam hemma, tänk om nått händer och du döööör??!?!" Hon är 11 år gammal och tänkte nog inte riktigt som hon sa men för mig blev det ett ångestläge på kvällen. Så lite behövs det för mig..
    Jag misstolkar allt med min kropp, fick en panikattack för ett år sedan och sedan dess har jag inte känt igen min kropp direkt.
    Nu till det bästa, tänker inte bara skriva dåligheter här åt dig! Har du sökt hjälp för detta?? Om inte så gör det på måndag! Det blir inte bättre av att gå hemma och plåga sig, se till så du får KBT-terapi, det har varit det bästa för mig iaf! jag får lugnande och betablockerare åxå som jag tar vid behov, en väldigt bra trygghet att ha!
    Sen blir det bättre åxå..
    Det första du ska göra är att acceptera skiten, istället för att förneka den och försöka trycka tillbaka den så ska du tänka att det är en del av dig, då slappnar man av mer. Sen börjar du prioritera saker, dig själv går i första hand nu för funkar inte du, funkar inget annat heller. Svårt men fantastiskt skönt när man kommer på det. Känner du att du kan så ska du vara öppen med hur du mår, inför familj och vänner, det blir extra tungt med ångest om man bär den inom sig men får man ut den så behöver man inte dölja den. Hoppas du förstod det där.. Svårt att skriva ner vad man tänker. Men vill du så kan du inboxa mig så kan jag förklara bättre.

    kram på dej!!
  • MizzTez
    Anonym (ojjan) skrev 2012-01-17 09:26:04 följande:
    Måste verkligen fråga er om ni upplevt samma stkrämmande sak?
    Det känns som jag är i en bubbla eller ja ajg kan inte sätta finret på det utan det känns som jag är långt borta, det är rom rösterna man har runt om mer typ blir dova / ekar. Sen får jag även som små stickningar i ansiktet, värk i huvudet. Huvudet känns tungt oc jag känner mig liksom off på nått vis som om jag inte är "här" eller vad man säjer. Käken spänner och typ smådomnar. Paniken kan den komma oftare och mer skrämande då man är sjuk/febrig också?
    Jag är så sjukt rädd att det är nått fel på mig tex hjärnan eller att nått annat håller på att ske
    Var hos läkarn igår där sänkan var hög men dom kunde inte hitta vad det kom ifrån. Var på röntgen idag också och ska få svar runt 2 tiden.
    Symtom jag haft/har är:
    Ont i ryggen/kroppen/Bäckenet/ljumskarna, hög feber, frossa/skakningar, sprängande huvudverk/typ som mitt huvud suttit i ett skruvstycke, ingen matlust, lös avföring då jag väl lyckades göra nr 2, stel i nacken.
    Kan det vara s att jag har både panikångest också nu när man är sjuk?
    Influensa kanske?
    Jag är så jäkla rädd att jag har någon allvarlig sjukdom nu om                    
    Jag får jättemycket ångest när jag är sjuk, främst när jag är förkyld, då känns det som att kroppen jobbar dubbelt så hårt med allt.
    Har du läst symptomen för panikångest? Om du kollar på vårdguiden eller 1177.se så står det där om den här "bubbel" känslan, kallas för overklighets känsla. Att vara "off" i huvudet är nog åxå vanligt, brukar bli det jag med.
    Har du pratat med läkarna om ångest?
    Anonym (v) skrev 2012-01-16 19:22:06 följande:
    På senaste tiden har jag även reagerat över att jag rycker till av plötsliga ljud och jag har blivit ljudkänslig när barnen pratar högt eller skriker, irriterad.
    Kan man få hjälp av vården på något vis?

           
    Jag kontaktade min vårdcentral och fick mediciner och remiss till terapeut. Gått kbt-terapi i snart ett år och det är suveränt.
    Jag reagerar åxå på när barnen skriker, om jag blir skrämd eller om någon tappar något i golvet. För ett tag sedan började jag grina hysteriskt när sonen råkade smälla en ballong bakom mig. Men det är inte så konstigt att man reagerar så för när man är stressad, ångestladdad eller har panik så är ju kroppen på helspänn eftersom du är redo att fly. Kroppen vill fly men hjärnan ser inget hot.
  • MizzTez
    Anonym (ojjan) skrev 2012-01-17 19:02:50 följande:
    Ja men äkare har sagt panikångest men hur fasen kan man få ONT och massa hemska kroppsliga symtom av panikångest om det nu inte är farligt osv?
    Så där har jag åxå tänkt! Exakt som du! Jag var säker på att jag var sjuk i någon oförklarlig djungelsjukdom som läkarna inte hittade.. Var tvungen att gå tillbaka till mina tidigare inlägg och hitta min lista på symptom som jag har, jag har inte alla samtidigt, de kommer och går och säkert har jag glömt någon åxå..

    *Yrsel
    *Domningar
    *Tryck i skallen
    *Maghaveri
    *Skakningar
    *Svettningar/frossa
    *Kramper
    *Hjärtfladder/hjärtrusning
    *Muskelvärk (som träningsvärk)
    *Ont i leder
    *Glömmer saker
    *Stickningar i brösten
    *Illamående
    *Utslag i ansiktet (får det på engång vid stress)
    *klump i halsen
    *ilningar i huden (speciellt på huvudet)
    *Biter ihop käkarna (så det ger en massa konstiga följder)
    *Spänningar i nacken, axlar, skulderblad
    *Kalla fläckar på huden
    *Fingrarna domnar bort, speciellt lillfingret
    *Oförklarlig smärta i höger sida ner mot ljumsken
    *Oförklarlig smärta i svanken
    *Konstiga besvär när jag ska kissa
    *Kramp i vaderna
    *Tryck över näsan
    Sen lägger man på hypokondri och hälsoångest. Sen alla psykiska åkommor man dragit på sig finns ju åxå.

    Det enda jag fysiska jag fått "på riktigt" är en bröstmuskelinflammation och tietzes syndrom. Det kommer från att jag spänner mig så fruktansvärt.
  • MizzTez
    MizzTez skrev 2012-01-17 23:08:58 följande:
    Så där har jag åxå tänkt! Exakt som du! Jag var säker på att jag var sjuk i någon oförklarlig djungelsjukdom som läkarna inte hittade.. Var tvungen att gå tillbaka till mina tidigare inlägg och hitta min lista på symptom som jag har, jag har inte alla samtidigt, de kommer och går och säkert har jag glömt någon åxå..

    *Yrsel
    *Domningar
    *Tryck i skallen
    *Maghaveri
    *Skakningar
    *Svettningar/frossa
    *Kramper
    *Hjärtfladder/hjärtrusning
    *Muskelvärk (som träningsvärk)
    *Ont i leder
    *Glömmer saker
    *Stickningar i brösten
    *Illamående
    *Utslag i ansiktet (får det på engång vid stress)
    *klump i halsen
    *ilningar i huden (speciellt på huvudet)
    *Biter ihop käkarna (så det ger en massa konstiga följder)
    *Spänningar i nacken, axlar, skulderblad
    *Kalla fläckar på huden
    *Fingrarna domnar bort, speciellt lillfingret
    *Oförklarlig smärta i höger sida ner mot ljumsken
    *Oförklarlig smärta i svanken
    *Konstiga besvär när jag ska kissa
    *Kramp i vaderna
    *Tryck över näsan
    Sen lägger man på hypokondri och hälsoångest. Sen alla psykiska åkommor man dragit på sig finns ju åxå.

    Det enda jag fysiska jag fått "på riktigt" är en bröstmuskelinflammation och tietzes syndrom. Det kommer från att jag spänner mig så fruktansvärt.
    Glömde ju tillägga att jag har fått allt kollat hos läkare, tagit 3 eller 4 omgångar med sköldkörtel prover, 5 ekg och ett av dem var ett dygns ekg, mina blodvärden är perfekta, inga brister i vitaminer, ingen bi-njure tumör. hade någon förhöjning på vita blodkroppar i början men det fick jag en förklaring på och det försvann så fort jag började stressa av. Domningarna kom från nerver som ligger i kläm i nacken från spänningar. Mitt blodtryck har gått ner från 140/90 till 120/80 och då är det mätt när jag var ganska ångestladdad förra veckan. Finns alltså inga fel på mig vad gäller mina värden utan allt sitter i mitt huvud och kommer fram vid stress. Till och med mitt blodsocker har dalat..
  • MizzTez
    Anonym (hypo) skrev 2012-01-18 00:09:56 följande:
    Vanadiz: Vilka besvär har du när du ska kissa? Binjure tumör,, hur uteslöt dom det? Jag har gjort 2 ultraljud på njurarna.
    Får som ont upp i magen/svanken men invändigt. Svårt att beskriva.. kan få en tyngdkänsla åxå men i oktober hade jag samma igen som jag fick för ett år sedan, jättekraftig värk i njurtrakten och på höger framsida mot ljumsken. Fick smärtstillande morfinpreparat mot det första gången. Har åxå gjort njurröntgen men då kollade de stenar, jag tror de kollade bi-njuren när jag fick pissa ett dygn i en stor burk. Men man får mer symptom då, som hjärtrusningar och skakningar eftersom det är där som adrenalinet eller noradrenalin produceras. Läkare kallar det för en "zebra på savannen" så det är väldigt ovanligt.
  • MizzTez
    markbon skrev 2012-01-18 18:46:17 följande:
    Hej alla!

    är en kille på 18 som har haft massor med besvär i 1 månad nu. det började med dubbelslag som höll på i 3 timmar, besökte akuten och där visade EKG inget. efter det har det eskalerat.

    Jag har haft en tuff uppväxt (mamma var alkolist, vräkt 2 gånger) vet ej om det kan göra så man mår dåligt?

    jag har följande symptomer:

    + yrsel, kommer och går

    +oro för sjukdomar

    + KRAFTIG puls i mage och bröst.

    + konstig känsla i händer/fötter.

    + ont i magen

    + problem med magen, förstoppning, diarre.

    så fort jag får något nytt så är jag rädd för att det är något allvarligt. Skulle ni klassa dessa symptomer som stres/oro/ångest?

    tacksam för hjälp!

    // Kristoffer            

                       
    Det låter som att du har klassiska symptom på stress och ångest. Självklart kan det med din oroliga uppväxt göra så att du mår dåligt nu. Tror själv att det som man är med om när man är liten formar ens psyke som vuxen och saker man inte bearbetar ligger kvar i en och gror och kommer upp vid en viss tidpunkt i livet.
    Tex så dog min pappa när jag var 18, då var han 36 och fick en blodpropp som gick till hjärtat. Jag har inte brytt mig om det tidigare alls men nu börjar jag närma mig hans ålder , jag är 31 idag, och vet du, jag är livrädd för blodproppar! Ett blåmärke för mig kan få hela min dag att bli förstörd.
    Får du någon hjälp? Mediciner? Samtal?
  • MizzTez
    dawkins skrev 2012-01-19 15:51:54 följande:
    Jag tycker det låter konstigt att du helt plötsligt ska genomföra ett 24h EKG om din läkares bedömning är ångestsymptom. De har väl tagit några blodprov antar jag. Med tanke på min egen hälsoångest och alla mina symptom, så har ett EKG aldrig varit på tal. Jag tar förvisso EKG varje år när vi har hälsokontroll på jobbet och det har inte visat något, men det har inte de andra läkarna (som jag diskuterat mina konstig symptom med) vetat om. Lider du av extrem hjärtklappning eller varför ska du göra detta tror du?
    nej du, det är inte konstigt alls! de tar det för att utesluta och uteslutnings metoden är viktig för en som har stark ångest. Jag har själv tagit 5 EKG, varav ett är långtids på ett dygn.
    markbon skrev 2012-01-19 15:32:31 följande:
    Ni är för snälla!!

    Att ständigt känna oro/rädslan för sjukdommar är hur jobbigt som helst. jag har till och med slutat jobba (slutade 12/12) då det blev för jobbigt.

    Min läkare säger att stress och oro gör att man får konstiga saker som kan hända. Jag bad han att känna på min mage då jag tror på starkaste allvar att jag har bråck på magoratan! Han vägrar och säger att det hjälper inte om jag känner på din mage.

    Jag fick atarax 25ml som jag får ta, tycker inte det funkar så jätte bra, får massor med biverkningar.
    läkaren skulle skicka remiss till en person där jag kan prata ut, vilket jag är glad över. (men vem vet hur långt tid det tar att få komma dit?!?)

    Just idag ringde jag en sjuksköterska på VC och berättade, hon sa att jag skulle få ett 24 h EKG under nästa vecka, så kan vi utesluta hjärtat. Jag är mycket räddare för magen, ont när pulsen slår hårt, strålar ner till jumsken.

    jag känner mig som en person som läkarna ignonerar och att jag kommer dö för att ingen hjälper mig. Jag börjar till och med gråta nu när jag skriver detta, jag är så rädd!

    Tack igen!!!                
    Vet du, hade du reagerat så här oroligt om du hade varit kär??
    När du har ångest så är det i princip samma hormoner och samma saker som händer med kroppen som när du är kär. Pulsen ökar, hjärtat slår hårdare osv. Saken är den att nu har du ingen logisk förklaring till ditt mående och därför reagerar kroppen med rädsla.
    Jag vet exakt vad du menar, kan känna igen mig i alla dina symptom och jag har ett enda råd att ge dig, acceptera skiten!! Så fort du gör det så börjar den dämpa sig.. tog mig ca 6 månader med panikångest och gad innan jag vaknade upp tänkte "Nu jävlar skiter jag i det här!! Dör jag så dör jag! Men jag tänker inte då gå och dö med att må dåligt!"
    Kan lätt säga att det hjälper mig massor ibland att bara säga så högt, fuck this shitt!! ibland hjälper det inte men då har jag ångest dämpande.. så länge jag klarar av till ca 80% att leva relativt normalt så är det lugnt för mig att tänka så.
    Jag vet inte hur du funkar men jag vill ju tex. veta varför saker händer med mig, så jag frågar läkare/terapeuten/kompisar osv. jag frågar alltid en massa, för mig räcker det inte med att någon säger "för att det är så.."

    Kram på dig!! Försök lugna dig, spela, lyssna musik men absolut bäst är att promenera!
Svar på tråden Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?