Anonym (zz) skrev 2013-10-27 19:07:18 följande:
Ni som inte vill va själva;jag har kanske en annan "variant" på det, för jag har under dessa år av mina problem gått från känslan av att jag klarar allt, gått mila vandringar själv, verkligen trott på mig och min kropp, till att nu inte alls lita på att jag klarar..typ mkt alls..för har varit i så många situationer där jag inte kunnat flytta mig ur fläcken, lyfta huvudet från kudden osv pga både yrsel, panik o annat..i flera timmar..vad gör man då om man måste till toa, ta hand om nån annan osvHar lixom upptäckt hur skör jag KAn vara o därför är ja rädd att ge mig ut o göra saker, o ibland ( fortfarande) när ja mår dåligt/sämre/ inte vilja/våga vara ensam..Hur är det för er?
Jag är nog lite så. Jag klarar allt själv liksom och vill inte ha hjälp. Vilket gör att jag tar på mig mer och mer saker och blir mer stressad. Samtidigt känner jag en större likgiltighet ich vill helst ligga i sängen.
Det är först nu när jag har konstant illamående, huvudvärk ich yrsel som jsg börjat tänka på allvarligare sjukdomar än stress och utmattning.
Jag bor däremot själv med barn så känns extra olustigt. Lärt barnen att ringa 112 ifall de inte får liv i mig...
Anonym (zz) skrev 2013-10-27 19:02:18 följande:
bra kost är väldigt viktigt i att må bra, återhämta sig och lugna ner kroppen. socker har på senare år fått mig extremt yr och väldigt snabbt efter intag, kan räcka med en nonstop. så från att ha varit på nåt sätt beroende eller iaf helt avtrubbad sockermässigt har jag gått till helt andra hållet nu, fast är inte någon förlust alls känner jag. blir man yr av att äta vissa saker är valet att välja annat inte svårt.för ungefär 10 år sen när det var som värst med maten så kunde jag flera gånger per dag äta honungsyoghur med start mysli, en stor sked honung och mörk sirap så pass mkt att det gav färg..det är för mig HELT oförståerligt..alla saker i sig är så söta..vidrigt. tilläggas bör att jag under denna period mådde illa så fort jag åt..oavsett vad och att magen svullnade upp på direkten. hade candida o parasit överväxt..för jag har samma kläder idag som då men vägde några kilo mer då.. hade dessutom vissa andra symptom som dimmigt huvud, overklighetskänslor, såg jag läskiga eller filmer där det var i himlen/rymden osv så "följde" jag lixom med i allt ja såg..kändes som att trilla av jorden. ja är rätt säker på att dessa år gav mig en stor obalans att "utgå" ifrån där vissa problem lixom blivit kvar sen denna tid eller förvärrats av många år med jätte mkt inre stress..så att du har symptom som de du beskriver låter inte alls osannolikt att de hänger mestadels ihop med din livssituaation och ev mat. testa att undvika så mkt socker o snabba kolhydrater du kan o se om du mår bättre på nåt sätt :)har du sett nåt samband mellan när illamåendet kommer, om det har nån koppling till när du äter eller vad?
eller om du ofta blir känslig för dofter o tankar på mat..för då tror jag starkt på hormonrelaterat illamående.
Illamåendet är väl delvis kopplat till mat. Främst varm mat. Blir illamående direkt och inte alls sugen. Mackor och yoghurt ev varm soppa går bättre.
Men ska prova att ta bort så mkt sött jsg bara kan. Grejen är att jag gått ner så mkt i vikt och ändå ätit mkt skit så frågan är hur mycket jag kommer gå ner om har tar bort allt sånt? Men ska prova!
