Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?
Jag har nog haft ALLT som alla hittills nämt.
Förutom en sak som gör mig skitorolig och som ingen läkare eller psykolog förstår:
Istället för att få panikångest och hyperventilera,höja pulsen,bli stissig så gör min kropp tvärtom. Den stänger bara av.
Ibörjan känns det som att jag ska svimma...kommer jag inte undan det som orsakar stressen/paniken/ångesten så sätts min kropp i medicinsk chock.
Ett tidigt exempel: När jag var 15 år och skulle försöka mig på att använda tampong. Tyckte det var så obehagligt att rota därnere så jag svimmade på badrumsgolvet. Mamma hittade mig och jag var grå i ansiktet och gick knappt att väcka.
Ett lite senare: Hos optikern när jag var 22. Skulle prova linser. Svimmade på butiksgolvet-personalen fick nte liv i mig. Fick vacker ha fula glasögon.
Nåt år senare tänkte jag att jag ger det en chans till. Gick till en annan optiker. Samma sak där. Skulle peta in linserna,höll andan (utan att jag märker det själv) och ramla i golvet. Svårväckt.
Nyligen: Gjorde en ERG-undersökning på KS. Allså man sätter sånadär "sugproppar"med sladdar i PÅ ögonen och sedan ligger man inne i nån jävla burk med dessa på. Fruktansvärt obehagligt. Sa till att jag har lätt för att svimma så jag fick ligga på en bår. Detta var ovanligt sa dom,de flesta brukar klara denna undersökning sittandes,utom små barn eller nedsövda patienter.
Detta var jag ju tvungen att genomgå så jag pressade mig till det yttersta-och fick en medicinsk chock. Det var SJUKT obehagligt. Jag LÅG NER och kunde inte prata. Var alldeles iskall. Kunde inte röra på någon kroppsdel. Inte svara på tilltal. Strax innan jag föll i koma (förmodligen) tog dom bort sugpropparna. Läkaren och sköterskan stod som två frågetecken. Detta hade dom aldrig sett förut. Jag var askgrå i huden. Kall och stel i fingrarna. Kunde inte greppa om det glas vatten jag hade bett om. Kände hur allt blodet sögs in mot hjärta/lungor-området (som det gör vid chock)
Tog ett bra tag innan jag kunde gå därifrån. Skitläskigt.
En annan gång var när jag skulle göra en konisering. Låg i gynstolen och svimmade för det var så obehagligt. Hade ett undertryck på endast 40. Vet inte vad som är normalt,typ 80-90? Jag låg allså ner med benen upp.
Efter en operation slutade jag andas så de fick sätta syrgas och skaka om mig. Har en tendens att bara sluta andas när det är nåt obehagligt och en stressig situation. Förstår inte varför?
Svimmade när jag satt i bilen...lastbilen. Tur jag stod stilla. Det var den dagen då jag "gick i väggen".
Även när sambon och jag har bråkat och det blivit så jävla jobbigt så man bara står och skriker på varann-då har jag tuppat av och varit svår att få liv i.
Håller jag helt seriöst på att stressa ihjäl mig?
Har ADD-diagnos och medicinerar med Concerta,Voxra,Ritalin och Stesolid. Detta beror inte på medicinerna eftersom jag fick diagnosen i somras och problemen har varit sedan tonåren. Men mer nu eftersom jag lider av utmattningsdepression just nu. Jävla sjuka grejer.
Blodtryck är taget hos sköterska och det är normalt,om inte liiite väl högt men inte alarmerande.
Så...stress=chock=andningsuppehåll-medvetslöshet .
Nån mer som hört talas om detta?
Har fått remiss till kardiologen och ska kolla upp hjärtat. Men ja...det är fan skumt.